glandberger.net

Tack!!

I detta du skriver vittnar anden ja och amen!

Mvh Björn Jönsson

Björn Jönsson:
Jag har följt dina kommentarer över en tid nu och måste säga att det verkar som vi delar väldigt mycket. Det är glädjande!

Miryam:
Dessa föreskrifter i Apg 15 är inga problem. Att inte syssla med otukt är en självklarhet för en pånyttfödd. Detta med kött som offrats till avgudar tar Paulus upp i 1 Kor 8 och slutsatsen är som följer:

Man kan äta kött som offrats men om detta är din broder till anstöt så låt bli. Man varken vinner eller förlorar något på att äta kött som offrats. Paulus avslutar kap 8 med följande statement: ”Alltså, om maten blir till fall för min broder, skall jag aldrig någonsin äta kött, så att jag inte blir orsak till min broders fall.” Om jag älskar min nästa som tar anstöt av kött som offrats så låter man givetvis bli, men för mig i dagens Skandinavien är inte detta en relevant frågeställning då det inte förekommer avgudaoffer här. Jag äter således inte sådant kött.

Hur ser då ni som förespråkar Lagen på just det faktum att apostlamötet inte pålade Moselagen för de hednakristna? Blir det då inte fel att säga att vi ska följa Lagen när apostlarna faktiskt sa det motsatta?

Bless!

Magnus säger:

Andy skrev:
Dessa föreskrifter i Apg 15 är inga problem. Att inte syssla med otukt är en självklarhet för en pånyttfödd. Detta med kött som offrats till avgudar tar Paulus upp i 1 Kor 8 och slutsatsen är som följer.

Jo men, Apg 15:29 tar ju inte bara upp kött från avgudaoffer utan också mat i allmänhet med blod, och kött från kvävda djur?

mvh Magnus

Besvarat den 11 februari, 2009 / 23:30

SÅ säger:

@Andy, vad står det i vers 21. Jo, att de skall få mer undervisning om torán i synagogorna. För där förkunnas Mose lag varje sabbat.
Allt gott!
SÅ

Besvarat den 12 februari, 2009 / 0:34

SÅ säger:

@Andy, bilden med plankan med hål i, är det ett tortyrredskap som ni använder i OKS för dom som ertappats med att fira sabbat? Jag menar, har du publicerat den i avskräckande syfte?

Besvarat den 12 februari, 2009 / 9:36

Gingie säger:

SÅ

Jag förstår det som att artikelns bild syftar på versen under om ”slavoket”. Inget annat. Om ett slavoket verkligen ser ut så där och vad nu artikeln försöker visa att slavoket är, är en annan sak

Besvarat den 12 februari, 2009 / 14:23

Andy: ”Om Lagen fortfarande gäller betyder det att Jesu offer inte var tillräckligt…”

Man kan kanske tvärtom säga att om Guds lag inte fortfarande gäller så behövs inte Jesu offer längre eftersom utan lag finns ingen överträdelse (Rom 4.15, jfr Rom 5:13) och därigenom inga syndiga människor.

Andy: ”… för konsekvenserna av en sådan argumentation innebär att även offerlagarna måste hållas (5 Mos 27:26) för att sona synden.”

Hur får man det påståendet att gå ihop med Hebreerbrevet som klart säger att offerlagarna aldrig kunde utplåna synder, osv.

”lagen [kan] aldrig genom samma offer som ständigt år efter år frambärs, fullkomna dem som träder fram…De som förrättar offertjänsten skulle då redan en gång för alla ha blivit renade och inte längre haft några synder på sitt samvete…Ty det är omöjligt att tjurars och bockars blod skulle kunna utplåna synder.” (Heb 10:1-4)

Jag skulle vilja föreslå att Bibeln lär att ingen någonsin i någon ”tidsålder” blivit ’sonad’ eller frälst genom att följa lagen (eller offertjänsten) i Hebreerbrevets bemärkelse. Därigenom kan Paulus argumentera att vi blir frälsta liksom Abraham, genom tro. Noa fann också nåd (1Mos 6.8) och blev frälst, osv.

Det finns olika användningar av ”försoning” (kapar, täckelse). Min förståelse är att försoningen (täckelsen) som hade med offertjänsten att göra, handlade i första hand om Guds fysiska helgedom på denna jord, inte försoning till evighetens rättfärdighet.

Andy: ”När Filippus var i Samarien (Apg 8:5) förkunnade han Kristus, inte lagen!”

Vad är en ”khristos” om inte det som Guds lag visar? Har man något annat kan det bli problem. Messias och Guds lag är i harmoni, inte konfrontation. När Filippus ‘förkunnade Kristus’ för Natanael sa han, ”Den som Mose har skrivit om i lagen och som profeterna har skrivit om, honom har vi funnit.” (Joh 1.45)

Några tankar kanske
Guds frid Andy

Andy,

Ni ska avhålla er från kött som offrats till avgudar,från blod, från kött av kvävda djur och från otukt.

Dessa enkla föreskrifter blev lagda på hedningarna.

Kött som offrats till avgudar, är som du säger inget större problem i dag.

Blod, själen alltså livet är i blodet.Så det är lätt att förstå att vi ska undvika det.

Kött från kvävda djur= allt kött som säljs i Sverige.

Otukt, näms sist men är säkert lika viktigt att undvika.

Det var detta som Ordet säger, jag undrade hur du ser på.

Du säger att du inte äter kött som offrats till avgudar, hur är det med kött från kvävda djur?

Ni hedningar fick det lätt, det är värre med oss judar:-)

Guds nåd och frid.

Miryam.

Andy säger:

Jag är emot otukt givetvis och tyckte jag uttryckte det klart tidigare. Jag är gift sedan 16 år tillbaka och älskar min fru. Otukt är synd och som kristen vet jag att detta är fel. Detta återkommer jag till i den kommande artikeln som omhandlar bl.a Kristi lag. Även ickekristna som har samvetets lag vet att otukt är fel. Är allt kött som säljs i Sverige från kvävda djur? Förklara för en ”exilsvensk” i Norge . Själen i blodet? Jag äter köttet som säljs i butiken men undviker halalkött.

Var välsignade kära syskon!

Besvarat den 11 februari, 2009 / 22:40

Miryam säger:

Andy,

Allt kött som inte är kosher slaktat är från kvävda djur.
I Sverige( och Norge) skjuter man djuren vilket gör att hjärtat stannar direkt och allt blod rinner ut i köttet.

Ty varje kropps liv är dess blod. Därför säger jag till Israels barn: Ni ska inte äta någon kropps blod, ty varje kropps liv är dess blod. Mos:17:14

Självklart förstår vi att du inte sysslar med otukt.

Var välsignad vår broder!

Besvarat den 11 februari, 2009 / 23:10

Miryam säger:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Kosher#Kosherslakt

Här kan du läsa om kosher slakt.

Besvarat den 11 februari, 2009 / 23:23

Jag tycker stackars Paulus får lite för sned reklam i artikeln. Skulle vilja påpeka ett par saker. Den nämner fem punkter från Pauli undervisning om den nya skapelsens förhållande till Guds lag.

De första 4 är korrekt, men glömmer att påpeka att Paulus var noga med att kontra sådana uttalanden för att han inte skulle bli missförstådd. Typ,

# ”Sätter vi då lagen ur kraft genom tron? Nej, inte alls! Vi upprätthåller lagen.” (Rom 3:31)
# ”Vad skall vi då säga? Att lagen är synd? Nej, visst inte! Men det var först genom lagen jag lärde känna synden.” (Rom 7.7)
# ”Alltså är lagen helig och budordet heligt, rätt och gott. Har då det som är gott blivit min död? Nej, visst inte!” (Rom 7:12-13)
# ”Vi vet att lagen är andlig, men själv är jag köttslig, såld till slav under synden.” (7:14)
# ”Om jag nu gör det…samtycker jag till lagen och säger att den är god.” (7:16)
# ”Till min inre människa gläder jag mig över Guds lag” (7:22)

Men han blev missförstådd ändå och artikelns fem punkter representerar kyrkohistoriens klassiska ensidiga läsning av Paulus.

Artikelns 5:e punkt är helt inkorrekt som jag ser det. Begreppen protos (första) och deuteros (andra) som Hebreerbrevet leker med länge, är i så fall felaktigt definierade och missförstådda. Och i Ef 2:15 som nämns, är ”nomon tōn entolōn en dogmasin” (budens stadgelag) inte samma som Guds lag, trots en del översättningar.

”Om Jesus genom sitt offer fullbordade, uppfyllde och avskaffade lagen så finns det ingen grund i världen för att vi ska predika Lagen idag!” (Andy)

Om Jesus genom sitt offer avskaffade Guds lag så har vi mycket, mycket stora, interna Bibliska problem.

Artikeln argumenterar att, ”det finns kristna som verkligen INTE vill användas av Gud och går in för att hålla sig undan Guds vilja,” men att detta inte har med Guds lag att göra.

Denna suddiga ”Guds vilja”…

Paulus nämner att ”Du känner hans [Guds] vilja och kan avgöra vad som är rätt, du som är undervisad av lagen.” (Rom 2.18) Och jag tror inte Paulus var ironisk.

Det är bara min personliga förståelse
Frid och godnatt

Endast genom en selektiv och missförstådd läsning av Paulus brev kan man verifiera ”nådesteologin”. Paulus skulle vända sig i sin grav om han visste hur man handskas med hans skrifter.

”Hur kär har jag inte din Torá!
Hela dagen begrundar jag den.

Dina bud gör mig visare än mina fiender,
ty för evigt är de hos mig.

Jag är klokare än alla mina lärare, ty jag begrundar dina vittnesbörd.

Jag är förståndigare än de gamla,
ty jag tar dina befallningar i akt.

Jag håller mina fötter borta från alla onda vägar
för att ta vara på ditt ord.

Jag viker ej från dina domslut, ty du undervisar mig.
Hur ljuvligt smakar inte ditt tal! Det är sötare än honung för min mun.

Genom dina befallningar får jag förstånd,
därför hatar jag alla lögnens vägar. Psalm 119:97-104

Torán och Yeshua är två goda gåvor till oss från vår älskade Fader!
Baruch HaShem! (Välsignad vare Namnet)
SÅ

Andy säger:

Den här gången argumenterar du dåligt, eller rättare sagt inte alls Gerdvall. Jag har inga förhoppningar att omvända dig från din syn på Torahn. Selektivt och missförstått? Paulus ropar Halleluja han!

Besvarat den 11 februari, 2009 / 23:10

SÅ säger:

Andy, har du läst det jag lade in skrivet av Ariel Berkowitz under det tidigare bloggämnet?
Den är intressant.
Allt gott unge antilag-kämpe!
SÅ

Besvarat den 12 februari, 2009 / 0:42

Hade en tanke innan jag lägger mig… Jag borde kanske inte ha lagt mig i en teologisk debatt. Guds Ord kan försvara sig självt.

HERRENS Lag är fullkomlig,
den ger själen nytt liv. HERRENS vittnesbörd är sant,
det gör enkla människor visa.
HERRENS befallningar är rätta, de ger glädje åt hjärtat.
Hans bud är klart, det upplyser ögonen. …
De är dyrbarare än guld, än mängder av fint guld.
De är sötare än honung, än renaste honung.
Genom dem blir din tjänare varnad,
den som följer dem får stor lön.

Kära messianska människor i bloggsfären, ett råd,
Ta det lugnt =)

Sanning, kärlek och respekt

Kära alla lagmotståndar och lagförespråkare!

All skrift som är ingiven av Gud är ock nyttig till undervisning, till bestraffning, till upprättelse, till fostran i rättfärdighet, 2 Tim. 3:16

Guds ord är inte avskaffat, Gud använder vilket ord han vill för sina syften, även torah.

Jag skall ge en liten bild av skillnaden mellan lagen och Jesus, för det är detta det handlar om.

Innan Jesu död och uppståndelse, kan vi likna det vid att juden fick ikläda sig en tung klädnad av föreskrifter, denna klädnad fick inte tas av ens när man skulle sova, den var helt omsluten om kroppen och hade en huva som också skulle vara uppfäld.
Människan i klädnaden var tvungen att anpassa sig efter klädnaden och hade inget val, för klädnaden tvingade henne att vara som klädnaden. klädnaden eller lagen och buden blev ett utanpåverk som tvingade till en massa saker som man igentligen inte ville och inte klarade av, därför kastade de gång på gång av sig denna klädnad.

I det nya har vi denna tunga klädnad, som Jesus bit för bit klär av oss och vi märker att skulden skammen försvinner, vi märker också att på insidan sker det förändringar på områden där jag kämpat med att bli formad efter klädnaden, där funkar det utan klädnad och förstår efter en tid, att det jag inte klarade av, av lagen, det gjorde han som fulbordade lagen i mig.

Detta är naturligtvis ingen komplett beskrivning, men faktum är, att många kristna sitter i någon form av religiös klädnad, de har trott att det kristna livet handlar om att forma sitt liv efter bokens krav och eftersom de inte klarar det så får de ytterligare bördor, såsom skuld och ett konstant dåligt samvete. En del har antagit livsstilen och lever ett perfekt yttre liv, men på insidan är det som jesus sa till fariseerna i Matt. 23:27 Ve eder, I skriftlärde och fariséer, I skrymtare, som ären lika vitmenade gravar, vilka väl utanpå synas prydliga, men inuti äro fulla av de dödas ben och allt slags orenlighet!

Mvh Björn Jönsson

Utan lag inget behov av nåd. Lagen finns för att vi kan i den se att vi inte lever upp till Guds standard på rättfärdigt liv – Jesus kommer, erbjuder Nåd, genom sitt offer på korset. När vi blir frälsta av nåd, skrivs lagen i våra hjärtan – vi vill följa lagen – bli Jesus lika – som är rättfärdig. Vi misslyckas givetvis, men vill vi leva honom nära, arbetar han i oss (helgelse) och förlåter (mera nåd) när vi faller osv. Vi blir inte färdiga förrän vi nått målet – det eviga.
Jag ser därför inget motsatsförhållande mellan att lagen står kvar, eftersom utan lag, ingen synd, inget behov av nåd. Gud är vår Far, vi är hans barn – klart vi vill göra vår Goda ”Pappas” vilja eller?

Tänk om vi kom dit hän att vi vart överens om att lagen är andlig och god. Och att laglydnad ger frihet. Och i stället få ett samtal om vilka bud som gäller inympade, hur inympade kan vara vara med och uppfylla sin del. Sanna skrev det jättebra; utan lag inget behov av nåd. Lagen ger oss kunskap om synd, nåden är den kraft som ”drabbar oss” när vi gör sann teshuva (omvändelse) och tikun (tillrättalagande). Kom ihåg att AS aldrig varnar för lagiskhet, det begreppet fanns inte på Bibelns tid, men väl laglöshet.

18 Shevat 5769,

Dagens läsning ur Torán: Exodus:20:2

Jag är Herren din Gud, som har fört dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset.

Tack Fader att du har kallat oss ut i Frihet.
Låt oss varje Sabbat påminna oss om denna frihet.
Vår frihet från träldom under mänskliga härskare.

Hei alle. Talmid skrev ”Tänk om vi kom dit hän att vi vart överens om att lagen är andlig och god. Och att laglydnad ger frihet. Och i stället få ett samtal om vilka bud som gäller inympade, hur inympade kan vara vara med och uppfylla sin del”.

Som hedningekristen ønsker jeg å gjøre det som er rett innfor JHVH. Jeg stiller derfor de spørsmålene jeg stilte tidligere, men fortsatt ikke har fått svar på. Håper dere kan hjelpe meg.

1. Hvilke av de 613 budene i Moseloven skal vi overholde vi som er født hedenske?

2. Hvorfor skal vi eventuelt overholde visse bud i Moseloven og andre ikke, når JHVH sier at i Moseloven skal alle bud overholdes (5.Mos.27:26)?

3. Mange av dere feirer Sabbath, grunnet Moselovens påbud. Overholder dere i så fall også budene angående menstruelle kvinner, opprørske barn og blandingen mellom 2 ulike kornslag i åkeren?

Talmid säger:

@Ulf,
Shalom! Vi har fått den avskildes [Heliges] ande, vars uppgift är att leda oss. MFS har försökt lägga en grund för fortsatt samtal du finner den här http://www.messianskaforeningen.se/se/underv/613inymp.htm Den är alltså inte definitiv utan vill vara en grund för fortsatt dialog.
Du kan tex inte hålla buden för kvinnor ej heller prästernas likaså går det inte att uppfylla vissa då tempel en tid till saknas i Jderusalem.
Om vi vänder på det, varför skulle vi inte fira sabbat? Det är en gåva från skapelsen. Det finns inte ett endaste bibelstöd för att den upphävts, enbart traditionella sedvänjor. Jag väljer skrift före tradition.

Besvarat den 12 februari, 2009 / 13:22

Andy, din artikkel er ikke klargjørende – men tvert imot!

Paulus er kun ett vitne, mens Ordet sier at enhver sak skal stå fast på to eller tre vitners utsagn. Når det gjelder dette med lov, nåde og evangelium, må vi altså se HELE NYTESTAMENTET under ett. Vi må søke å skape en harmonisk forståelse mellom Paulus, Jesus, Jakob og andre av NT’s forfattere.

Hvis vi ikke gjør dette, og KUN lytter til Paulus, er vi inne på den tolkingsmodell som kalles ”Dispensasjonalisme” (læren om tidshusholdningene). Ytterst sett, og egentlig, handler dette om at Jesus og hans disipler kom med evangeliet om Riket for jødene. Når Guds tilbud til jødene ble forkastet, hadde Gud en ”Plan B”: Det rene nåde-evangeliet til hedningene, gjennom Paulus som hedningenes apostel. Tidspunktet for når dette tredte i kraft varierer mellom Apg. 15 eller Apg. 28.

Denne forståelsen finner man IKKE SPOR AV i skriftene til de apostoliske kirkefedre (1. generasjon etter apostlene), eller senere kirkefedre. Tvert imot så man en sterk kontinuitet og videreføring av Den Gamle Pakt inn i Det Nye. STUDER DEN SOM VIL!!! Når ikke engang 1. generasjon etter apostlene hadde denne forståelsen, ikke engang i de byer der Paulus arbeidet, hvordan kan man da forsvare dette??? Det oppstod først på 1800-tallet, med Darby o.a. (senere Scofield).

Læren om ”Det rene nåde-evangeliet til hedningene” bygger altså i sin helhet på Dispensasjonalismen, og har PAULUS ALENE som vitne. Man skiller sterkt mellom Paulus’ skrifter, og andre skrifter i det Nye Testamentet. Det er en tolkingsmodell som legges over Bibelen, for å ”inndele Skriftene” i ulike tidsperioder. ”Dette er Guds Ord, men bare for de menneskene i den tidsperiodene. Vi leser det med den forståelsen. Dette kun (dvs. Paulus’ brev) er Guds ord til oss i dag, som vi forholder oss til.”

DERIMOT: Hvis man ser på HELE NYTESTAMENTET UNDER ETT, inkludert Jesu ord i evangeliene, vil jeg påstå at man ALDRI KOMMER TIL DEN KONKLUSJON SOM ANDY HAR I ARTIKKELEN OVENFOR. Absolutt ikke!

Så hva mener jeg? Vel, ikke plass nok til å klargjøre og utdype her og nå, men la meg si dette: Det finnes en klar kontinuitet og videreføring mellom Den Gamle og Den Nye Pakt. Samtidig som veldig mye er forandret, spesielt i forhold til ”kjødelige forskrifter”, presteskap osv. Og vi snakker overhodet ikke om ”fortjeneste-religion”. (Men det var egentlig heller ikke den Gamle Pakt ment å være!) Guds nåde ligger til grunn for alt sammen.

Några kommentarer från Skriften:

Apg 13:38 Därför skall ni veta, mina bröder, att det är genom honom som syndernas förlåtelse predikas för er, och att var och en som tror förklaras rättfärdig i honom och fri från allt som ni inte kunde frias från genom Mose lag.

Rom 3:19-21 Men vi vet att allt vad lagen säger, det talar den till dem som har lagen, för att var mun skall stoppas till och hela världen stå med skuld inför Gud. Ty ingen människa förklaras rättfärdig inför honom genom lag-gärningar. Genom lagen ges insikt om synd. Men nu har utan lagen en rättfärdighet från Gud blivit uppenbarad, en som lagen och profeterna vittnar om,

Rom 4:14-15 Om de som håller sig till lagen blir arvingar, då är tron utan innehåll och löftet satt ur kraft. Lagen åstadkommer ju vrede. Men där ingen lag finns, där finns inte heller någon överträdelse.

Rom 6:14 Synden skall inte vara herre över er, ty ni står inte under lagen, utan under nåden

Rom 7:4 Så har också ni, mina bröder, genom Kristi kropp blivit dödade från lagen, så att ni tillhör en annan, honom som har uppstått från de döda, för att vi skall bära frukt åt Gud
Rom 7:6 Men nu är vi lösta från lagen, eftersom vi har dött bort från det som höll oss fångna. Så står vi i Andens nya tjänst och inte i bokstavens gamla tjänst.

Rom 8:2 Ty livets Andes lag har i Kristus Jesus gjort mig fri från syndens och dödens lag.

Rom 10:4 Ty Kristus är lagens slut, till rättfärdighet för var och en som tror.

1 Kor 9:20 För dem som står under lagen har jag, som inte själv står under lagen, blivit som den som står under lagen för att vinna dem som står under lagen.

Gal 2:19 Ty jag har genom lagen dött bort från lagen för att jag skall leva för Gud.

Gal 3:1-2 Ni dåraktiga galater! Vem har förhäxat er, ni som har fått Jesus Kristus framställd för era ögon som korsfäst? Endast det vill jag veta: tog ni emot Anden genom att hålla lagen eller genom att lyssna i tro?

Gal 3:10 Men alla som håller sig till laggärningar är under förbannelse. Det står skrivet: Under förbannelse står den som inte håller fast vid allt som är skrivet i lagens bok och gör därefter.

Gal 3:13 Kristus friköpte oss från lagens förbannelse, när han blev en förbannelse i vårt ställe.

Gal 3:19 Varför gavs då lagen? Den blev tillagd för överträdelsernas skull för att gälla tills avkomlingen skulle träda fram, han som löftet gällde.

Gal 3:24 Så blev lagen vår övervakare fram till Kristus, för att vi skall förklaras rättfärdiga av tro.

Gal 4:4-5 Men när tiden var fullbordad sände Gud sin Son, född av kvinna och ställd under lagen, för att han skulle friköpa dem som stod under lagen, så att vi skulle få söners rätt.

Gal 5:1 Till denna frihet har Kristus gjort oss fria. Stå därför fasta och låt er inte på nytt tvingas in under slavoket.

Gal 5:4 Ni har kommit bort ifrån Kristus, ni som försöker bli rättfärdiga genom lagen. Ni har fallit ur nåden.

Gal 5:18 Men om ni leds av Anden, står ni inte under lagen.

Fil 3:7-8 Men allt det som var en vinst för mig räknar jag nu som förlust för Kristi skull. Ja, jag räknar allt som förlust, därför att jag har funnit det som är långt mer värt: kunskapen om Kristus Jesus, min Herre. För hans skull har jag förlorat allt och räknar det som avskräde

Kol 2:16-17 Låt därför ingen döma er för vad ni äter och dricker eller ifråga om högtid eller nymånad eller sabbat. Allt detta är bara en skugga av det som skulle komma, men verkligheten själv är Kristus.

Kol 2:20-21 Om ni med Kristus har dött bort från världens stadgar, varför uppför ni er då som om ni levde i världen och böjer er under dessa bud: ”Det skall du inte röra, det skall du inte smaka, det skall du inte ta på”.

1 Tim 1:8-9 Men vi vet att lagen är god, om man brukar den rätt och inser att den inte är till för rättfärdiga utan för laglösa och upproriska, gudlösa och syndare, oheliga och oandliga, för dem som misshandlar sin far och mor, för dråpare,

Jak 2:10 Ty den som håller hela lagen men bryter mot ett enda bud är skyldig till allt.

Daniel säger:

@Christian,

Begår man en synd om man stjäl och är kristen?

Besvarat den 12 februari, 2009 / 13:20

Christian säger:

@Daniel,
Japp, synd är överträdelse av lagen (1Joh3:4).

Besvarat den 12 februari, 2009 / 13:31

Gingie säger:

Tack och Amen till alla dessa verser. Fullkomligt underbara. Jag bara undrar om en del av dom kanske inte handlar om det man tror…

Anses det att ”syndens och dödens lag” i Rom 8:2 är Guds lag? Det vore ganska komiskt i Paulus argument (jfr 7:21-25).

Är det Guds lag som Kol 2:20f syftar på? Det visar i så fall ännu mer hur lite man följer Paulus resonemang. Han skriver om ”världens stadgar…människors bud och läror…självvalda gudstjänst [med] sin späkning av kroppen.”

Han talar om grekiska filosofer, gnostiker, och asketister! Kolla några bibelkommentarer. Jag tror den ända roligare användning av den versen var när en pastor citerade dessa filosofer “det skall du inte röra, det skall du inte smaka, det skall du inte ta på” som Guds instruktioner om alkohol!

Ett gott råd från Aposteln Petrus:
Paulus brev innehåller sådant som är svårt att förstå och som förvrängs; ”då ni redan vet detta, var på er vakt, så att ni inte dras med i de laglösas villfarelse och förlorar ert fäste.” (2 Pet 3:15-17)

Frid

Besvarat den 12 februari, 2009 / 13:48

Christian säger:

@Gingie,
Nej det är möjligt att just de verserna inte direkt gör det, däremot indirekt.

Rom 8:2 handlar, som jag ser det, om den som lever i Anden och därmed potentiellt sett är fri från den syndens lag som gör att han måste synda. Versen visar på vägen ur ”sjunde romarbrevsfällan”. Varifrån kommer begäret? Jo från lagen. ”Ty utan lagen är synden död, Jag hade inte vetat vad begäret var, om inte lagen hade sagt: Du skall inte ha begär. Men synden grep tillfället och väckte genom budordet alla slags begär i mig. Ty utan lagen är synden död. Förr levde jag utan lagen, men när budordet kom, fick synden liv och jag dog. Då visade det sig att budordet som skulle föra till liv, blev till död.”

Vad gäller Kol 2:20 syfar han kanske främst på det du talar om men av sammanhanget framgår att han även kan ha lagen i åtanke. I v16 talar han ju om högtider, nymånader och sabbat. Att det är judiska sådana framgår av v17 där han säger att de endast är skuggbilder av det som skulle komma. Att ”Det skall du inte smaka” mycket väl kan ha med matlagar att göra har väl framgått av tidigare disk här.

Besvarat den 12 februari, 2009 / 14:25

Gingie säger:

@ Christian,
Vist handlar Rom 8:2 indirekt om Guds lag, men den har just visats som ”andlig” och ”god” i stark kontrast med ”syndens lag i mina lemmar”, det köttsliga begäret. ”Alltså tjänar jag själv med mitt sinne Guds lag, men med köttet tjänar jag syndens lag.” (7:25)

Christian, ”Varifrån kommer begäret? Jo från lagen.”
Nja-ää, det där är lite missvisande. Han skriver inte ”Jag hade inte HAFT begär om inte lagen…” utan han skriver ”Jag hade inte Vetat vad begäret var, om inte lagen hade sagt: Du skall inte ha begär”. På det sättet ”fick synden liv”. Det är klart att om Gud aldrig hade sagt att Adam inte skulle äta frukten så skulle synden aldrig ‘fått liv’.

Kol 2:17 är felöversatt i SFB (det är inte mitt fel, kolla studiebibeln eller Åkesons tror jag). Det står inte: ”a estin skia tōn mellontōn, to de sōma tou christou”. Ordet ”bara” finns inte i texten alls. Det står inte ”det som skulle komma”, utan ”det kommande”. Det står inte precis ”men verkligheten själv är Kristus”, utan ordagrant ”men kroppen av Khristos”. Ganska många vinklingar.

”Låt därför ingen döma er… Allt detta är en skugga av det kommande, men kroppen av Messias.” Det är också lite svårt göra sig av med en skugga utan att göra sig av med kroppen. Översättare har varit lite för förtjusta i Platons filosofi om skugga och verklighet tror jag.

Jag låter heller inte artikeln ovan döma mig i Hur jag firar högtid, nymånad eller sabbat. Jag försöker inte var kaxig, men jag har försökt förstå texten så gott det går.
Allt gott.

Besvarat den 12 februari, 2009 / 15:39

Gingie säger:

Förlåt. *Rättelse: Det står a estin skia…

Besvarat den 12 februari, 2009 / 15:42

Christian säger:

@Gingie
OK jag utttryckte mig slarvigt. Begäret och synde kommer nat.vis från vår genom syndafallet fördärvade natur, köttet. Synden finns latent i vårt kött men det är inte förrän lagen kommer som begäret uppväcks. Det måste du! och det får du inte! Uttrycket syndens och dödens lag har hursomhelst en koppling till lagen.

Att SFB lagt till ordet bara i Kol 2:17 förändrar ingenting. Gr.t har
ἅ ἐστιν σκιὰ τῶν μελλόντων τὸ δὲ σῶμα τοῦ Χριστοῦ
vilket ordagrant blir
som är en skugga av det kommande MEN kroppen/verkligheten är Kristi/tillhör Kristus

Versen översätts normalt ungefär som NIV ”These are a shadow of the things that were to come; the reality, however, is found in Christ.” d v s ungefär som SFB m u a av ordet bara ”Allt detta är bara en skugga av det som skulle komma, men verkligheten själv är Kristus.”

Dave Guzik skriver så här om Kol 2:16-17:
So let no one judge you:
The opening “so” is important. It connects this thought with the previous thought. Because Jesus won such a glorious victory on the cross, we are to let no one judge you in food or in drink or in other matters related to legalism. A life that is centered on Jesus and what He did on the cross has no place for legalism.
In Food or in drink, or regarding a festival or a new moon or sabbaths, which are a shadow of things to come:
The Old Testament law had certain provisions that are done away with in Jesus, regarding such things as food and sabbaths. It isn’t that those laws were bad, simply that they were a shadow of things to come. Once the substance – Jesus Christ – has come, we don’t need to shadow any more.

i. The point is clear: days and foods, as observed under the Mosaic Law, are not binding upon New Covenant people. The shadow has passed, the reality has come. So for the Christian, all foods are pure (1 Timothy 4:4-5) and all days belong to God.

ii. Christians are therefore free to keep a kosher diet or to observe the sabbath if they please. There is nothing wrong with those things. However, they cannot think that eating kosher or sabbath observance makes them any closer to God, and they cannot judge another brother or sister who does not observe such laws.

Besvarat den 12 februari, 2009 / 16:10

SÅ säger:

@Christian, jag gör som Gingie, jag låter ingen döma mig eller lägga sig i hur jag firar högtiderna. Jag firar dom på mitt sätt, huvudsaken är att vi lever som Paulus och de andra apostlarna och firar Herrens högtider.

Undrar förresten vad Paulus skulle sagt om avguden Janus högtid den 1 januari, eller midsommarfirandet kring den uppresta fallos-symbolen och de övriga kristna högtiderna? Jag har många frågor då jag träffar honom efter uppståndelsen.
SÅ

Besvarat den 12 februari, 2009 / 16:55

Morgan A.

Din förståelse av detta med Lagen och Nåden ser ut som den tolkning som vi finner hos Anders Gerdmar på Livets Ord.

1.Känner du dig hemma med så Livets Ord tolkar detta kring lagen och nåden?
2. Känner du fremmandeskap med den tolkning som Gilbrandt & co gör i Svenska studibibeln från 1998 på s.1327, som kommentar till Rom kap 7:1-6, att man inte kan ha två auktoriteter (lagen och Kristus) samtidigt ?

PS! Detta har att göra med de motföreställningar Livets Ord v/ Gerdmar har imot Nådeförkunnelsen. Olika syn och betoningar på det krsitna arvet, helt enkelt. (Detta bör t.ex pingstvännerna vara uppmarksamma på).

Christian : Flotte bibelvers!

Morgan: Selv er jeg teolog og tar kraftig avstand fra Dispensasjonalismen. Som du med rette sier, er dette en tolkningmodell som ikke samstemmer med skriftene. Når dette er sagt er det viktig å se at Jehova opererer utifra PAKTER ikke TIDSHUSHOLDNINGER. Uansett hvordan vi vrir og vender på Paulus – ikke Paulus, er den gamle pakten med Israel avskaffet i det Jesus fullførte den og ble ”Det sanne Vintreet”. I HAM, finnes det ikke lenger behov for Sinaipakten, men en NY pakt, basert på bedre løfter og vilkår.

Derfor spør jeg igjen (til jeg får svar følgende:

1. Hvilke av de 613 budene i Moseloven skal vi overholde vi som er født hedenske?

2. Hvorfor skal vi eventuelt overholde visse bud i Moseloven og andre ikke, når JHVH sier at i Moseloven skal alle bud overholdes (5.Mos.27:26)?

3. Mange av dere feirer Sabbath, grunnet Moselovens påbud. Overholder dere i så fall også budene angående menstruelle kvinner, opprørske barn og blandingen mellom 2 ulike kornslag i åkeren?

Med hjerte for Jakob og hans hilsen fra 2:10 ”Ty den som håller hela lagen men bryter mot ett enda bud är skyldig till allt”.

STEEN:
1. Jeg kjenner ikke godt nok til hvordan Livets Ord ser på dette, og kan derfor ikke svare.

2. Loven som frelsesvei er definitivt opphevet i Kristus. Vi er således ikke lenger under loven i den forstand. Vi er satt i Kristus, under nåden, som virker i oss slik at ”lovens rettferdige krav oppfylles i oss som vandrer etter Ånden”. Gilbrandts forståelse av dette tema er nok mye mer omfattende enn det som fremkommer i en kort kommentar til Rom 7:1-6. Les f.eks. gjerne Norsk Illustrert Bibelleksikon o.a. verker av Gilbrandt.

Åge Åleskjær forsøker å overbevise pinsevennene i Norge om at det han underviser er helt på linje med det som pionerene i bevegelsen sto for. Det er kun delvis sant. Som 3. generasjons pinsevenn vet jeg litt om dette…

ULF:
Helt klart at vi snakker om en Ny Pakt, i Jesu blod, og at den gamle er avsluttet. Tror likevel ikke at vi snakker om et totalt brudd og en forkastelse av alt det som fantes i den gamle pakt. Menigheten er faktisk bygd på apostlenes og profetenes (= GT’s profeter) grunnvoll. Det er, som sagt, en sterk kontinuitet, samtidig som mye er forandret.

Hebr 7:12 ”Der presteskapet forandres, er det av nødvendighet også en FORANDRING av loven.” Dette omfatter definitivt ’seremonilovene’. Hebreerbrevet snakker også om kjødelige forskrifter o.a. som ‘utgått på dato’.

”Fortjenestereligion” var faktisk aldri poenget, heller ikke i den Gamle Pakt. Det var bygd på Guds nåde og utvelgelse av sitt folk, og loven tjente som et middel i forholdet mellom Gud og Israel. Den satte rammer og grenser. Ved overtredelse fantes det offer som sonet for synden.

I den Nye Pakt er den troende satt i Kristus, og Kristus i den troende (Den Hellige Ånd). Gud virker frem i sitt barn det som han krever, ved Sin Ånd. Dette ser jeg som selve kjernen i Evangeliet og den Nye Pakt.

Men det finnes fremdeles krav. GUDS VILJE blir åpenbart i Hans Ord, som er kartet; veibeskrivelsen. Vi ser f.eks. hos Jesus at han ikke letter på kravene, men tvert imot spisser og skjerper dem. Han tar de inn på hjertenivå, og sier egentlig: Det eneste som nytter her er å få et nytt hjerte!!!

Noe av problemet med nådeforkynnelsen er at man fjerner standarden: Guds vilje åpenbart i Skriftene. Mye blir vagt og uklart, og man står bare igjen med ‘kjærlighetsbudet’. Egentlig kalles det lovløshet…! Historisk sett er dette den eneste riktige betegnelsen.

Problemet er ikke loven, og har aldri vært loven. Problemet er menneskenaturen, kjødet. Løsningen er Korset, ikke å fjerne Guds standard og åpenbarte vilje.

Når det gjelder dine spørsmål, Ulf:

1. Her må man kunne klare å skille ut seremonilover (ref. endring av presteskapet), kjødelige forskrifter, sammfunnslover direkte til Israel o.a. Et forslag vil være å vektlegge de ting som vektlegges av NT’s forfattere.

2. Tror jeg har svart på dette ovenfor?

3. Nok en gang, så tror jeg det kunne vært nyttig med en klar gjennomgang om hva som skal holdes, og hva som ikke skal holdes. Det vi kaller Moralloven er vel helt udiskutabelt.

Hele det Nye Testamentet er forøvrig fullt av påbud og formaninger, som vi nok kan si fremstår som en ‘lov’ for den troende. Er dette noe vi er pålagt å holde, noe som er bindende på oss? Er vi forpliktet av det Paulus skriver, eller kan vi velge og vrake etter eget forgodtfinnende? Er Gud en Far som sier noe, men egentlig ikke forventer at Hans barn skal gjøre som Han sier? Hva er konsekvensen av å gå mot Guds ord og vilje? Dette er så klart interessante ting å snakke om!

La meg få legge til:

Jeg tror IKKE at vi som troende i dag er forpliktet til å holde loven, slik den fremstår i det Gamle Testamentet. Derimot tror jeg at vi er forpliktet på det av loven som er videreført inn i den Nye Pakt. (Hva dette er konkret, kan man diskutere. Se mine tidligere innlegg.)

At det for den troende ikke finnes noen lov overhodet, vil jeg ikke være med på. Det kalles antinomisme (lovløshet)!

Jeg tror det finnes en standard, åpenbart i Ordet, som den troende (Guds barn) forventes å holde, I DEN HELLIGE ÅNDS KRAFT, VED NÅDEN. Å feile her kalles synd. Å ikke ha Guds åpenbarte vilje klart med i forkynnelsen, som en del, vil jeg kalle en stor unnlatelses-synd.

Men vi blir absolutt frelst av nåde, ved tro – ikke ved å holde Guds bud i egen kraft. Derimot: Som en FRUKT av omvendelsen og Åndens verk i våre liv, så lever vi etter Guds vilje. Og her har Ordets forkynnelse av Guds vilje (bud) en funksjon. Ordet virker nemlig med kraft i oss som tror.

Kommentar till “Ska kristna följa lagen”
Jag har läst en del av debatten ”Lag, nåd och evangelium”. Det verkar som ju längre tiden går des då mer blir polariseringen uppenbar; för eller emot. Jag har varit kristen sedan 1972 då jag blev frälst under en väckelsekampanj med den nyss avlidne predikanten Bertil Paulsson. Sedan dess har jag vandrat ut och in genom många olika kyrkor och samfund och sammanhang. Efter en livskris kom jag till att lämna den etablerade kyrkan och anslöt mig till en liten messiansk församling. Jag blev ganska ledsen när jag läste Andys kommentar, för jag trodde att han hade en mer positiv syn på lagen. Eller har jag fel?
Andy påstår att Lagen har upphört och vi inte behöver följa den. Egentligen borde det heta ”Ska kristna lyda Lagen”. Det tycker jag säger bättre vad det handlar om. . Jag behandlar i huvudsak frågan om Lagen är upphävd eller inte. Att en lag är upphävd är delvis en annan sak en frågan om man måste lyda den. Jag som svensk är underställd Svea Rikes Lag. Jag kan inte påstå att känner en bråkdel av den. Jag behöver inte heller känna till den för att kunna leva ett laglydigt liv i samhället. Många av lagarna gäller inte mig. Men jag har en skyldighet att ta reda på vad som gäller för mig. Så är det också med Guds lag. Jag citerar de bibelord i sin helhet som Andy använder för att tala om att Lagen är upphävd och påvisar ologiskheten att använda dessa bibelord för att stödja det resonemanget. Jag använder Åkessons översättning.
· Vi är döda från Lagen (Rom 7:4, Gal 2:19).
· Vi är lösta från Lagen (Rom 7:6
· Vi står inte under Lagen (Rom 6:14)
· Lagen är dödens och fördömelsens ämbete inristat på stenar (2 Kor 3:7)
· Lagen är upphävd och avskaffad (Hebr 10:9, Hebr 7:18-19, Ef 2:14-15)
Vi är döda från Lagen (Rom 7:4, Gal 2:19).
Rom 7:4 ”Alltså haven och I, mina bröder, blivit dödade från lagen genom Kristi kropp, på det att I skullen bliva med en annan, med honom som är uppväckt från de döda, på det att vi skola bära frukt åt Gud.
Gal 2:19 ”Ty jag är genom lag död från lag, på det att jag skall leva för Gud”

Är det vi som dött eller är det lagen?

Vi är lösta från Lagen (Rom 7:6)
Rom 7:6 ”Men nu är vi lediga från lagen, sedan vi hava dött (från det), i vilket vi höllos fast, så att vi slava i andes nyhet, och i bokstavs åldrighet.

Är det jag som är ledig eller är det lagen som har upphört?

Vi står inte under Lagen (Rom 6:14)
Rom 6:14 ”Ty synd skall icke härska över eder, ty I ären icke under lag, utan under nåden.

Är det pga. att lagen har upphört som vi inte är under den?

Lagen är dödens och fördömelsens ämbete inristat på stenar (2 Kor 3:7)
2 Kor 3:7,8 ”men om döden tjänst, som med bokstäver var ingraven i stenar, skedde i härlighet, så att Israels söner icke kunde skåda på Moses ansikte för hans ansiktes härlighets skull som (dock) bliver till intet. Huru mycket mer skall icke då Andens tjänst i härlighet.

Är det pga. att lagen har upphört som Andens tjänst är så mycket mer i härlighet?

Lagen är upphävd och avskaffad (Hebr 10:9, Hebr 7:18-19, Ef 2:14-15)

Hebr 10:9 ”Då han ovanför säger; ”Offer och gåvor och brännoffer till och med för synder har du icke velat, ej heller behagade de dig” – vilka efter lag framföras-

Är det till offer, gåvor och brännoffer Gud inte har behag till eller är det till lagen?

Hebr. 7:18,19 ”Ty ett föregående bud avskaffas för dess svaghets och gagnlöshets skull –
Ty lagen fullkomnar intet – och ett bättre hopp införes, genom vilket vi närma oss till Gud.

Vad är det för föregående bud som avskaffas? Talar inte hebreérbrevets författare om att Jesus är vår nye överstepräst som har ersatt det gamla Levitiska prästadömet. Står det något här om att lagen har avskaffats, när det är det gamla prästadömet som har ersatts med ett nytt;v. 12 ”Ty då helgaredömet ändras, sker nödvändigt en förändring i lagen.”

Ef. 2:14,15 ”Ty han själv är vår frid, han som gjorde de båda till ett och nedbröt stängslets mellanvägg , fiendeskapen, då han i sitt kött tillintetgjorde budens lag i stadgar, på det han skulle i sig skapa de två till en enda ny människa , stiftande frid

Vad menas med budens lag i stadgar? Varför står det inte här bara lagen? Kan det vara så att det betyder de männsikoskapade tillägg till Lagen som man gjort som t.ex. förbjöd en jude att äta med en hedning.

Åleskaer säger att vi inte först skall predika lag för att folk skall känna sig fördömda för att sedan predika evangelium för att dom skall bli frälsta. Låt oss se vad några andra predikanter säger.
Martin Luther : ”Den första uppgiften för en evangelisk predikant är att deklarera Guds lag och visa den syndiga naturen.”
John Wesley : ”Innan jag predikar kärlek, barmhärtighet och nåd, måste jag predika synd, lag och dom. Predika 90% lag och 10 % nåd.
Charles Spurgeon: ”De kommer aldrig acceptera nåd före dom bävar framför en rättfärdig och helig Lag”
Charles Finney: ”I ännu högre grad måste Lagen förbereda vägen för Evangeliet; att förbese detta i undervisningen resulterar nästan säkert i ett falskt hopp, leder till en falsk kristen erfarenhet, och fyller kyrkan med falska omvändelser”.
John Wycliffe: ”Den högsta tjänst som en människa kan ha på jorden är att predika Guds Lag.
D.L. Moody: ”Gud är en fullkomnig Gud, och måste därför ge en fullkomlig lag, och Lagen gavs inte för att frälsa människor, men för att vara en måttstock.”
Låt oss sluta med att diskutera om att lagen har upphört eller inte och istället förstå dess betydelse i det Nya förbundet där den är skriven i våra hjärtan. Som en israelit inympad i det äkta olivträdet är jag även delaktig av det som förbund som Gud slöt på i Sinai.

Andy skriver: Skulle vi följa de lagar som finns i Lagens bok betyder det att vi väljer att förkasta försoningen på Golgata där Gud försonade världen med sig själv en gång för alla (Hebr 9:12) Om Lagen fortfarande gäller betyder det att Jesu offer inte var tillräckligt, för konsekvenserna av en sådan argumentation innebär att även offerlagarna måste hållas (5 Mos 27:26) för att sona synden.
Jag tycker det är mycket konstigt resonemang. Lagen är inte lösningen på syndproblemet. Eftersom offren måste ständigt upprepas visar det ju dess svaghet som hebreérbrevets författare skriver om. Även om vi följer Lagen till punkt och pricka som Andy skriver skulle ändå vårt syndproblem finnas kvar. Vi måste bli kvitt roten till syndproblemet det som Lagen aldrig kunde lösa. Vi kan följa varje prick i Lagen men ändå ha ett oskuret syndfullt hjärta. Vår uppgift är att ta reda på med hjälp av DHA vad som gäller för en medborgare i Guds Rike. Jesus sammanfattade alla buden i ett Luk. 10:27 ”Du skall älska Herren, din Gud, av hela din kraft och i hela ditt förstånd och din nästa såsom dig själv”. På ett annat ställe säger Han att på detta vilar hela lagen och profeterna. För i någon mån förstå de 10 budorden som gavs på Sinai berg och alla andra bud måste vi utgå från detta. Annars kommer vi att ”följa lagen” som Andy skriver och blir lätt som en del självrättfärdiga fariseér som tyckde att dom var duktiga som kunde hålla lagen men inte av kärlek till Honom som har givit oss Lagen. Paulus ställer frågan ”Vem är en Jude” Frågan är brännande och jag tror att det handlar mycket om hur vi definierar oss själva. Ser jag mig själv som en israelit med Lagen inskriven i mitt omskurna hjärta och inympad i det äkta olivträdet så blir det inte dom och vi när vi tänker på judarna (med judar menar man vanligtsvis de som tillhör den judiska religionen men riktigare vore ättlingar till Juda, Levi och Benjamin stam som återvände från den babyloniska fångenskapen). När vi ser på lagen så fastnar vi lätt i det som vi inte förstår eller inte tycker om eller identifierar som ”judiskt” och då kommer vi lätt under den antinomiska anden som säger att Lagen har upphävts och inte längre gäller. Det som jag har sagt här är inget nytt men jag hoppas att jag genom mitt lilla inlägg kan skapa lite mer respekt för Lagen och eventuellt föra upp debatten på ett litet högre plan.

SÅ säger:

@Mats Rydin, tack för ett mycket bra och klarläggande inlägg!
Ja, den ”antinomiska” anden försöker infiltrera de troende. Kristendomen uppvisar klara symptom på akut torábrist.
Var välsignad!
SÅ

ps/Dela upp det du skriver i mindre stycken så blir det mer lättläst.

Besvarat den 12 februari, 2009 / 21:11

Morgan: Da er vi jo stort sett enige!

SÅ. Loven er god, hellig og fullkommen! Den er fra Gud, ikke Satan Når dette er sagt, er like vel Sinaipakten avskaffet og Mesisa nye og skjerpede lov er nå gjeldende. Den kalles ofte for AGAPE-loven og overskrider den Mosaiske loven i moral (Se bergpredikan).

Nådeforkynnelsen er altså allt annet enn Antinomianisme, den HEVER de moralske normene og lar krituslivet i oss få fremvirke åndens frukt, hvorfor? Jo, fordi Kristus lever i oss og vi trenger ikke lenger ”Du skal – dus skal ikke”, men DHÅ virker nå gjennom til å virke og ville til Guds gode behag.

En ”nådesforkynner” hater synd, nettopp fordi Messias lov (forklart gjennom Jesus og Apostlenes liv og lære) lever i oss og står utrykkelig forklart i NT, som er den nye pakts grunnlov!

Morgan A.

Selvsagt er Gilbrandts forståelse av dette tema er nok mye mer omfattende enn det som fremkommer i en kort kommentar til Rom 7:1-6. Etter å ha vokst opp som 4. generasjons pinsevenn er jeg klar over det
(Så er det nog för oss alla. Många vinklingar på detta tema)

Min poeng är att det jag citarar under från Studibibeln så pass tydlig och spesifikt om detta tema att man ser vilken hold och innriktning man vill presentera för läsaren. En person som har lite bakgrund kunnskap om detta kring det ’lagfria evangelium’ vill uppmärksamma detta, tror jag.

Studiebibeln säger:
”Likesom en kvinne ikke samtidig kan være gift med to menn, kan ET MENNESKE IKKE SAMTIDIG STÅ UNDER LOVENS AUTORITET OG UNDER KRISTI AUTORITET”.

”Derfor er det å vende tilbake til LOVEN, åndelig utroskap mot Kristus, på lignende måte som avgudsdyrkelse i den gamle pakt ble betraktet som ”hor”. Gal 2:19 “Den man er død for (Loven), HAR MAN IKKE LENGER NOEN FORBINDELSE MED. Da kan det heller ikke ha noe krav på en eller kontroll over enn”.. (Norsk studiebibel S.1498)

Studiebibeln skriver också om där Paulus kallade Peters handtering kring Lagen för hykleri, när det står om Peter att han
”i virkligheten stod på Paulus’ side i spørsmålet om det LOVFRIE EVANGELIUM” (Side 1497 Norsk Studiebibel)

Den kristnes lag är som Ulf sa ovan agapelagen:

Joh 13:34 Ett nytt bud ger jag er, att ni skall älska varandra.

1 Joh 3:11 Ty detta är det bud som ni har hört från början, att vi skall älska varandra

1 Joh 3:23 Och detta är hans bud, att vi skall tro på hans Son Jesu Kristi namn och älska varandra så som han har befallt oss

Gal 5:6 Ty i Kristus Jesus beror det inte på om vi är omskurna eller oomskurna (d v s om vi följer Mose lag eller ej), utan om vi har en tro som är verksam i kärlek.

Nat.vis inte så att det är kärleken som ”gärning” som frälser oss, utan ”Vi hävdar att människan förklaras rättfärdig genom tro, utan laggärningar.” Rom 3:28.

Morgan A.

Andy skrev inte om att vara laglös. Han skrev att vi har Kristi lag. När jag också skriver att vi inte skall mixa Lagen och evangeliet, så pratar jag självsagt om Mose lag. Jag förespråkar självklart inte antinominism.

När vi blir födda på nytt får vi Kristi-lag. Kristus uppfyllde lagens krav för oss. Den korresponderar med dessa två andra lagar ( Mose-lag, samvetes-lag), samma standard. Men -väsenskillnaden- är att Gud skriver sin standard på hjärtats kjötttavla (i motsättning till stentavlorna). Nu kommer drivkraften från innsidan, från vår ande, den nya skapelsen, livets andes lag bor i oss, och motorn i vår vandring är Kristus i oss.

Det att Kristus vinner skepnad i oss, att formas efter hans sons bild, sker inte gennom att titta inn i två stentavlor, men vi bliver förvandlade gennom att spegla oss i Kristus.

Det är endel ‘kustige skiller’ också i hur man uttrycker sig inför det samma fenomen nemligen ‘Livet i Anden’.
Ibland kan man prata förbi varandra.

Det jag vill belysa genom att skillja på att STÅ UNDER LOVENS AUTORITET OG UNDER KRISTI AUTORITET” har med vad som skall vara vår innspiration i vandringen?

Är det lag texten på stentavlorna, eller är det Guds kärlek till oss som får vår vandring att harmonera enligt Guds vilja (standard)?

Så gott som alla religioner är uppbyggd kring det faktum att människan har ett syndamedvetande. Jag tror en stor orsak till detta är att Lagens krav är skriven i människans samvete. Islam t.ex har regler och bud som är rätt så lika de bud vi finner i Bibeln. Men även mer primitiva religioner har offringar som skall borta skuld. Detta visar att en människa förnimmer Lagens krav om vad ‘du skall’ och vad du ‘inte skall’.

Vad är så skillnaden mellan andra religioner gentimot kristen tro?

Skillnaden ligger i att vi har fått en ny ande iboende. Guds kärlek är utöst i våra hjärtan. Genom Jesus är vi befriade från syndmedvetande till ett rättferdighets medvetande.

Klarar Den Hellige Ande (DHA har Guds standard i sig), gennom sin kärlek att driva oss till omvändelse, eller skall Lagen (bokstaven) uppfostra oss? Eller skall båda jobba som ett team? Det är här jag tror att vi skall satsa allt på Kristus i oss. Annars är det ingen skillnad på religion och Livet i Gud.

Apropå detta att man översatt Torah med Lag….

Så jag har fattat det, syftar begrepet ‘Lagen’ innom Nådeförkunnelsen på ETT SÅDANT FÖRBUND SOM GUD SLÖT MED ISRAELS FÄDER, när han tog dem vid handen och förde dem ut ur Egypten, altså Sinai-pakten (se Jer 31:31,32).

Begrepet ‘Lagen’ syftar altså på Sinai-pakten. Det är rätt så vanligt bland kristna skulle jag tro.

Björn Jönsson

Du skriver att skriften är inte entydig i många frågor. Så är det. Den värkar tillsynes självmotsägande och full av paradokser. Därför kan vi bara förstå alla ”paradokser”, genom att låta kärnan i evangeliet (forsoningen altså) vara ledande, styrenda och dominant.

Vi behöver altså en nyckel för att få alla ”ekvationer” att gå ihop. Ekvationen går ihop i Kristus. Fokus och identiteten till en ny skapning skall vara I KRISTUS.

Her följer några expl. på paradokser:
- Uten gjerninger er troen død, kontra, frelst av nåde ved tro (ikke gjerninger).
- Sier vi at vi ikke har synd, da bedrar vi oss selv, kontra, den som er født av Gud synder ikke.
- Syndens lønn er døden, kontra, vi kommer ikke for dom, men har gått fra døden til livet.
- Uten Hellighet skal ingen se Gud, kontra vi er hellig og feilfri for Gud.
- Jeg elendige menneske, kontra, jeg makter alt i han som gjør meg sterk.
- Arbeid på deres frelse, kontra, vi er hans verk, skapt til gode gjerninger.

Till alla som förespråkar ”nådesbudskapet”:

Jag har fått den uppfattingen att man menar att genom Kristus är vi fria från lagen och fria från synden. Och det gör inget om man ”syndar” för man är redan förlåten dessutom finns det ingen ”synd” för lagen är borta.

Stämmer detta?

Andy säger:

Det stämmer överhuvudtaget inte Daniel! Det är tyvärr fördomar och lögner som sprids och jag vil därför rekommendera dig att läsa Åge Åleskjæres bok ”Fullständig frihet”. Den besvarar nog det mesta av funderingar. Beställ den hos ETAL.

Bless!

Besvarat den 12 februari, 2009 / 20:14

Daniel säger:

@Andy,

Av vissa har jag fått den uppfattingen när jag resonerat med dem, men inte alla.

Då har jag en följdfråga: Exempel på synd? (förutom att inte tro på Jesus, för allt som inte sker i tro är synd)

Besvarat den 12 februari, 2009 / 20:21

Padraig säger:

@Daniel, nej Daniel, du har missförstått den Kristna synen på nåden totalt. Den som medvetet syndar på nåden har inte heller förstått den.

Paulus uttrycker det så här:
”Nej, säger jag, låt er ande leda er, så ger ni aldrig efter för köttets begär. Köttet är fiende till anden, och anden till köttet. De två ligger i strid så att ni inte kan göra det ni vill. Men om anden får styra er, står ni inte längre under lagen.” (Gal 5:16-18)

Allt gott.

Besvarat den 12 februari, 2009 / 20:27

Daniel säger:

@Padraig,

Jag ville med mitt påstående komma åt vissa grundläggande saker som: vad är rätt och fel?

Vad är rätt och fel om man inte har någon lag? Vad är synd om man inte har något som är rätt eller fel?

Jag vill inte betona nåden i mitt inlägg, och hur jag ser på nåden har du ingen aning om.

Besvarat den 13 februari, 2009 / 9:45

Matt.7:22-23″På den dagen skall många säga till mig:Herre,
Herre,har vi inte profeterat i ditt namn,och i ditt namn
drivit ut onda andar,och i ditt namn gjort många kraftgärn-
ingar? Men då skall jag bekänna för dem:Jag kände er aldrig.
Gå bort ifrån mig,ni laglösa”.
Joh.Upp.22:14 ”Saliga är de som håller hans bud,för att de
skall få rätt till livets träd och få gå in genom portarna
i staden”.
Jag tror detta gäller först och främst Tio Guds Bud.
Många säger att vi ska leva i Anden utan buden och läran?
När man blir pånyttfödd vill man ju hålla Guds bud, det är
inte frågan om att man måste, man vill!
Och om vi misslyckas, så gav JESUS sitt liv för dej och mej.
Så frälsta är vi av NÅD.
Låt oss fortsätta att studera Guds ord,lära,bud och lagar,
precis som de ”skriftlärda”,så att föståndet får växa.
Rom.10:19 ….”Redan Mose säger:Jag skall uppväcka er avund
mot ett folk,som inte är ett folk,mot ett hednafolk utan förstånd skall jag reta upp er”.

Miryam, det kan vara bra att klargöra att kosherslakt enligt rabbinsk halacha, inte är den typ av kosherslakt som praktiserades på bibelns tid.
Var välsignad!
SÅ

Miryam säger:

@SÅ,

Nu förstår jag inte riktigt, kan du förklara?

Det var just det att man inte fick förtära blod som var viktigt, därför kan inget annat slakt sätt ha tilllämpats.

Och om någon av Israels hus eller främlingarna som bor ibland dem förtär något blod, skall jag vända mitt ansikte mot den som äter blodet, och utrota homom ur hans foilk.

Om någon av Israels barn eller av främlingarna som bor bland dem fäller ett villebråd av fyrfota djur eller en fågel av det slag som får ätas, skall han låta blodet rinna ut och täcka över det med jord. Ty varje kropps liv är dess blod. Därför säger jag till Israels barn: Ni ska inte äta någon kropps blod, ty varje kropps liv är dess blod.
Mos:17:10-11, 17:13-15.

Detta med blodet var väldigt viktigt och näms om och om igen.

Därför tror jag att det är lika viktigt i dag att vi inte förtär blod.
Eftersom livet, själen är i blodet. Mos:17:11.

Var välsignad bror!

Miryam.

Besvarat den 13 februari, 2009 / 9:36

Miryam säger:

@SÅ,

I 3 Mosebok hittar du de verser jag tog upp.

Besvarat den 13 februari, 2009 / 10:18

SÅ säger:

Miryam säger: @SÅ, Nu förstår jag inte riktigt, kan du förklara?
Det var just det att man inte fick förtära blod som var viktigt, därför kan inget annat slakt sätt ha tilllämpats.”

- Du har helt rätt vad avser att förtära blod. Du vet också att detta inte innebär att man inte ändå får i sig lite blod. Även efter kashring med blötläggning och grovt salt, så finns det blod kvar i köttet. Men då har man gjort det som går för att ta bort så mycket som möjligt och då är det kosher (lämpligt). Det är så man gör i dag med kött som slaktats kosher.

Jag sa att på bibelns tid hade man inte så strikta slaktmetoder. Bibeln säger att hjortdjur som antilop m m är tillåten mat, men hur slaktar man en antilop med dagens kosherslaktmetod. Springer i kapp antilopen och tar fast den och skär halsen av den?
Det kanske möjligen Tarzan klara!

Enligt rabbinsk halacha är bara tamdjur och nötboskap kosher eftersom det är dom som går att slakta enligt rabbinsk halacha.

På bibelns tid åt man antiloper och andra vilda rena djur och man dödade dem med spjut eller pilbåge för att sedan tappa av blodet. Enligt torán är det alltså tillåtet att äta även älg, hjort och råddjur och döda dem innan man tappar av blodet, men inte enligt rabbinsk halacha.

Ett av förbuden i Apg. 15 var att inte äta kött av förkvävda djur. Det innebär att blodet skall tappas ut. Förmodligen dödades djuren i Romarriket genom att man skar av halspulsådern. Några skjutvapen fanns ju inte. Man finner inte heller att slaktmetoden tas upp i Paulus brev, men däremot om djuren slaktats till avgudarnas ära.

Slaktmetoden i dagens Sverige uppfyller troligen bibelns krav, men inte de rabbinska.
Som yeshuatroende judinna kan man välja att följa sitt folks traditioner, men enligt torán är andra rena fyrfotadjur än bara tamboskap, tillåtna.
SÅ

Besvarat den 13 februari, 2009 / 10:31

Miryam säger:

@SÅ,

Att slaktmetoden i Svrige i dag uppfyller bibelns krav kan jag inte hålla med om.

Skriften talar om för oss att blodet skulle rinna ner i marken, som en försoning för att du dödat djuret.
I Sverige tar man tillvara på blodet för att använda det som mat.

Dessutom är det så mycket blod kvar i köttet att det omöjligt kan sägas att djuret inte kvävts.

När man jagade vilda djur på bibelns tid, antar jag att man inte genom de redskap man hade kunde döda djuret direkt, på så sätt kunde man tömma djuret på blod enligt Herrens undervisning.

Shabbat Shalom!

Miryam.

Besvarat den 13 februari, 2009 / 16:20

SÅ säger:

Att slaktmetoden i Sverige inte uppfyller judisk halacha är jag helt enig med dig. Torán säger helt riktigt att blodet skall rinna ut på marken, men den säger inget om att djuret måste leva då detta sker. Kanske Mishna säger något om hur detta?

Vad de svenska slakterierna gör med blodet vet jag inte. De kan väl inte ta tillvara allt blod?

Det är en stor skam att inte kosher-slakt är tillåten i Sverige. Den är så gott som smärtfri frö djuret. När den superskarpa långa kniven på en bråkdel av en sekund skär av både luftstrupen och nerverna till hjärnan blir djuret omedelbart medvetslöst.
Äter du själv svenskt kött?
Shabbat Shalom själv!
SÅ

Besvarat den 13 februari, 2009 / 17:15

Miryam säger:

@SÅ,

Det enda sätt att tömma ett djur på blod är att hjärtat pumpar ut blodet, alltså måste djuret leva.
Så det kött vi har i Sverige är från kvävda djur.

Jag äter inte kött av denna anledning, eftersom jag tror att detta var väldigt viktigt, då detta även näms i Apg:15 som något även hedningarna skulle avhålla sig ifrån.

kan det vara så att maten som vi äter eller inte äter påverkar oss mer än vi förstår?
Kan det vara så att det påverkar vår karaktär, moral och vår känslighet att höra Herren?

Det är några funderingar som jag haft, eftersom detta att vi ska avhålla oss från avgudaoffer, blod, kött av kvävda och otukt. Detta att även otukt näms här, som vi vet smutsar ner vår kropp och vårt förhållande till Herren, borde nog göra att vi funderar om det kan vara samma med de övriga.

Det blir fisk och vegetariskt i vår familj:-)

Miryam.

Besvarat den 14 februari, 2009 / 18:40

Padraig:

”är verkligen den kristna synen på lag kontra nåd så svår att förstå sej på?”

Nej, det anser jag inte, den är ganska balanserad. Nu var det främst nådesförkunnelsen som går ett extra steg åt ena hållet som jag hade i tankarna när jag skrev min kommentar.

Jag har lyssnat till ”lagens förespråkare” Ketriel Blad samt ”Nådens förespråkare” Åge Åleskjaer. Trots mina dispyter med KB ligger han närmare klassisk kristendom än ÅÅ.

MEN, det fåniga är att lag & nåd är två sidor av samma mynt. Utan lag behöver vi inte nåd. Nåden behövs för att vi överträder lagen.

mvh
D

My Two Cents skriver:

”Jag har lyssnat till “lagens förespråkare” Ketriel Blad samt “Nådens förespråkare” Åge Åleskjaer. Trots mina dispyter med KB ligger han närmare klassisk kristendom än ÅÅ.”

Daniel, nådeforkynnelsen, eller det at en kristen ikke er underlagt Moseloven, er ikke noe nytt Åleskjær har kommet med! Min påstand er, at dette i hovedsak har vært en ganske så vanlig teologi iallefall blant de friere frikirkelig bevegelse de siste hundre år! At man i forkynnelsen har forkynt lov og nåde, er ikke det samme som å hevde at man er underlagt Moselov. Det bygger heller på den tanken at loven ”driver” syndere til Kristus! Dette er spesiellt fremtredende i luthersk forkynnelse.

Man har lov til å være uenig i sider av Åleskjærs forkynnelse, men å si at Ketriel Blad ligger NÆRMERE KLASSISK KRISTENDOM enn Åleskjær er en UTROLIG PÅSTAND som du bør dokumentere grundig!!

MTC sier også:

”MEN, det fåniga är att lag & nåd är två sidor av samma mynt. Utan lag behöver vi inte nåd. Nåden behövs för att vi överträder lagen.!

Hvilken lov? Abraham ble rettferdiggjort av nåde ved tro lenge før Moseloven kom. Hvilken lov var det han overtrådte?

Det er jo på grunn av synden vi trenger nåde,ikke på grunn av loven. Og synden fantes lenge før Moseloven kom inn i bildet!

Mvh.
Cato.

Cato säger: ”Hvilken lov? Abraham ble rettferdiggjort av nåde ved tro lenge før Moseloven kom. Hvilken lov var det han overtrådte?”

- Nu Cato gjorde du i alla fall självmål!

Vad säger Skriften om den av tro rättfärdige Abraham:

”Jag skall göra dina efterkommande talrika som stjärnorna på himlen, och åt dina efterkommande skall jag ge alla dessa landområden. Och i din avkomma skall alla jordens hednafolk bli välsignade, eftersom Abraham lyssnade till min röst och tog vara på det jag förordnat: mina befallningar, föreskrifter och lagar.” 1 Mos. 26:4-5

Detta var innan Sinai! Gud har alltid haft instruktioner till de sina. Det är också tecknet på att de är hans barn. Tror du Gud lämnade Adam & Eva att förvalta jorden, utan att de fick instruktioner?
MVH
SÅ

Cato säger:

@SÅ, mitt poeng var at det er ikke Moseloven som er årsaken til at vi trenger Guds nåde, men SYNDEN!

At loven er både åndelig og god, kan både Paulus, du og jeg være enige om! Det er i oss tre, og resten av menneskeheten som problemet ligger, nemlig et defekt gene som kalles synden!

Og altså,før Moseloven ble gitt ble Abraham rettferdiggjort ved tro.

Og hans lydighet som brakte slike resultater som du siterer ovenfor, var også en frukt av denne troen – også leeenge før Moseloven kom!

”Og han førte ham utenfor og sa: Se op til himmelen og tell stjernene, om du kan telle dem! Og han sa til ham: Så skal din ætt bli.

Og Abram trodde på Herren, og han regnet ham det til rettferdighet.” (Gen 15:5-6)

Mvh.
Cato

Besvarat den 12 februari, 2009 / 23:32

Nåden ersatte Lagen

Jesus var uppe på berget och hans ansikte strålade. Peter, Jacob och Johannes var med honom. Moses visade sig tilsammans med Elia. Gud Fader bevakade det hela.

Så sade Peter till Jesus att låt oss bygga 3 hyttar,
en för Jesus, en för Moses och en för Elia.
Moses representerade Lagen.
Elia representerade profeterna.
Jesus representerer Nåden (Joh 1:17).
Guds respons i situvationen var: ”Detta är min älskade son, han är min utvalde. LYSSNA TILL HONOM”, Matt 17:5.
Jesus kom för att uppfylla allt som stod skrivet om honom i Moses lag och profeterna. Gud uttalade altså; Lyssna till honom (Jesus). När Peter, Jacob och Johannes hörde detta kastade de sig ner med ansiktet mot marken och greps av stor skräck, trots det Faderen hadde sagt. Men Jesus sade att de skulle stiga upp och inte vara rädda.
Peter såg upp…
Moses var borta,
Elia var borta,
Petrus såg BARA JESUS.

De 3 lärjungar som fulgte Jesus på berget var Petrus, Jacob och Johannes.
Petrus namn på hebraiska betyder STEN.
Jacobs namn på hebraiska betyder ERSÄTTA.
Namnet Johannes betyder NÅD.

Deras namn betyder ”Nåden ersatte stenen”.

Altså Moses gick upp på berget och mottog lagtavlorna av sten.
Jesus demonstrerade här på förvandlingens berg att han ersatte Lagen med nåden.

Björn Jönsson säger:

@STEEN,

Jag måste säga att jag gillar dig!!

Var välsignad!

Mvh Björn Jönsson

Besvarat den 13 februari, 2009 / 0:34

STEEN säger:

@Björn Jönsson,

Tack själv för dina tro styrkande innspel Björn.

Besvarat den 13 februari, 2009 / 0:50

Tionde fanns före Lagen kom. Abraham gav tionde till Melkisedek. Detta ser vi av hebreerbrevet, i NT.

Ruben säger:

@STEEN,
Samtidig er det viktig å se at tiende ikke er noe påbud. Det er i beste fall et prinsipp man kan følge, men ikke ett kriterie for Guds velsignelse. I HAM (jesus) har vi alle ting fått sitt ja og amen. I han er alle løftene oppfylt.

Vi gir med glede og lyst, ikke av tvang. Ikke pga et påbud.

Besvarat den 13 februari, 2009 / 9:23

STEEN säger:

@STEEN,
Ruben
Ja vi gir med glede og lyst, ikke av tvang. Ikke pga et påbud.

Besvarat den 13 februari, 2009 / 9:53

Loven bringer kunnskap om synd (Rom. 3:20; 7:7-12) og den vekker synden til live (Rom. 7:5). Syndens kraft er loven (1. Kor. 15:56) og den ble lagt til slik at fallet skulle bli større (Rom. 5:20). Å være under loven er det samme som å være i fengsel eller i slaveri (Gal. 3:23; 4:1) og det innebærer å være barn av trellkvinnen Hagar istedenfor Sara (Gal. 4:21-31). Fordi loven øker overtredelsene fører den til fordømmelse (2. Kor. 3:9) og den kan heller ikke gjøre noe med det (Rom. 7:14-25; 8:2-3). Loven er svak og unyttig, og den makter ikke å hjelpe menneskene (Hebr. 7:18-19). Derfor er loven dødens tjeneste (Rom. 5:21; 2. Kor. 3:6-7; Gal. 2:19; Rom. 7:5/9) som bringer død inn i den troendes liv (Rom. 7:10). De som oppmuntrer til etterfølgelse av loven er hunder og onde arbeidere (Fil. 3:2) som er blitt fiender av Gud. Paulus ønsker at de skal gå hele løpet i sin religiøsitet og skamskjære seg (Gal. 5:12). Loven er et gjeldsbrev som ble naglet til korset (Kol. 2:14) og som djevelen brukte til våpen. Det våpenet har Kristus fjernet (2:15). Loven fører til fiendskap mellom jøder og hedninger (Ef. 2:14) og den er avskaffet (2:15). Med Kristus er lovens avslutning kommet (Rom. 10:4; Gal. 3:23-26; 5:18ff). Vi er nå gift med Kristus og vi ønsker ikke samtidig å holde oss til loven (vi driver ikke hor). I Kristus bærer vi frukt for Gud, mens vi under loven bar frukt for døden. Vi tjener nå Gud i Ånd og ikke etter bokstav og lov (Rom. 7:1-6). Vi heller ikke ny vin i gamle skinnsekker, men ny vin skal i nye skinnsekker (Mark. 2:22).

Frihet fra loven er det samme som å kvitte seg med egne gjerninger, som er dømt til å mislykkes. Frihet fra synd er kun mulig gjennom frihet fra loven. Det innebærer å la Kristus overta roret i sitt eget liv. Når han styrer båten, går det i sannhet bra!

Micael Benavi, din beskrivning av pastorers sätt att motivera tiondet, är just som du säger. Av den lilla anledningen att det passar för att förverkliga deras ”tros-project” som hand i handske.

Lagarna om tiondet finns med bland de 613 buden, men de tillhör de bud som är knutna till templet. Men som en urgammal biblisk tradition eller princip kan man följa den.
SÅ

Angående tionde!

Av frukten känner man trädet, eller om resultatet blir enligt blir enligt påbudet, då ser man att det är av Gud.
Enligt tiondebudet i Malaki 3:10 skall ett visst resultat infinna sig, öppna himlens fönster, utguta riklig välsignelse, om det inte infinner sig detta resultat tror jag inta att man behöver göra första delen av Mal 3:10 heller!
Mvh Björn Jönsson

Vad är Guds bud?

Miryam säger:

@Daniel,

Hör O´Israel Herren din Gud är en och du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta av hela din kraft och av hela din själ, och du ska älska din nästa som dig själv.

På detta bud vilar lagen och profeterna.

Besvarat den 13 februari, 2009 / 10:52

Daniel säger:

@Miryam,

Gör man det så har man absolut inget problem med 10 Guds bud heller. Så jag vet inte vad det är att tjafsa om.

Besvarat den 13 februari, 2009 / 11:36

SÅ, kan vi ikke følge Paulus’s linje? Les f. eks. Efeserbrevet. I de tre første kapitler forteller han oss om den høye stilling og de store velsignelser vi eier i Kristus Jesus!

De tre siste kapitler består av formaninger om hvordan vi skal leve dette ut gjennom våre liv, med Kristus som eksempel, og ved det nye liv vi har i Ham.

Eph 4:19-25:

”Ty, sedan de (hedningene) blivit förhärdade, ger de sig hän åt lösaktighet för att driva all orenhet med girighet.

Men ni har inte lärt känna Kristus så,

om ni annars har hört honom och i honom har fått lära er,

så som sanningen är i Jesus.

Så lägg nu bort, det som hör till ert förra levnadssätt, den gamla människan, som genom förförelsens begär fördärvar sig,

och förnyas i ert sinnes ande och ikläd er den nya människan, som är skapad efter Gud i sanningens rättfärdighet och helighet.

Lägg därför bort lögnen och tala sanningen, var och en med sin nästa osv…”

Hvor ramset ikke Paulus opp de ti bud her for disse omvendte hedninger?

I neste kapitel skriver han slik:

Eph 5:1 5:

”Så var nu Guds efterföljare, som älskade barn,

och vandra i kärlek, så som också Kristus har älskat oss och utgivit sig själv för oss till gåva och offer, Gud till en välbehaglig doft.

Otukt och all orenhet eller girighet skall inte ens nämnas bland er, så som det anstår heliga,

och inte heller passar sig skamligt eller dåraktigt tal eller gyckel, utan i stället tacksägelse.

Ty det skall ni veta, att ingen otuktig eller oren, eller girig, som är en avgudadyrkare, har arvedel i Kristi och Guds rike.”

Ikke lovens bud her heller, men med Gud og Kristus som eksempler!

Mvh.
Cato

SÅ säger:

Cato säger: SÅ, kan vi ikke følge Paulus’s linje? Les f. eks. Efeserbrevet. I de tre første kapitler forteller han oss om den høye stilling og de store velsignelser vi eier i Kristus Jesus!

- Vem har sagt att vi inte är intresserade av de välsignelser vi äger i Yeshua? Inte jag i alla fall. De står inte i motsats till att leva gudfruktigt. Hur man vet vad som är gudfruktigt, vet man genom lagen.

Det Paulus förkunnade hämtade han från lagen/torán. Han hade ingen annan bibel än de första två tredjedelarna av vår egen, den del som i stort sett är bortglömd idag.
SÅ

Besvarat den 13 februari, 2009 / 11:01

Miryam
Angående slakt!
Förlåt mig att jag går vidare med detta, men jag tror att du har fel, eller också inte, men som jag förstått det, så antingen stannar blodet kvar i ådrorna, eller så pumpas det ut om halsen är avskuren och så länge hjärtat slår. Hjärtat och ådror är ett slutet system, så vad jag förstår kan blod inte komma ut i köttet om inte ådrorna gått sönder.
Men ådrorna är ju inne i musklerna, så om blodet inte har pumpats ut av hjärtat, så kan man säga att det är kvar i köttet/musklerna!

Mvh Björn Jönsson

Miryam säger:

@Björn Jönsson,

Enligt svensklag är det inte tillåtet att skära av halspulådern medans djuret lever.

Jag vet inte vars du bevittnat en slakt, men skedde det på det sätt du säger bröt de mot djurskyddslagen i Sverige.

Så länge hjärtat slår pumpas blodet ut, där har du rätt.
Men det sätt man slaktar på i Sverige, enligt lag, är detsamma som att kväva djuret.

Shabbat Shalom!

Miryam.

Besvarat den 13 februari, 2009 / 16:42

2Thess.2:7-8 Ty redan verkar laglösheten i hemlighet,men endast till dess att han som nu hindrar har kommit ur vägen.
Sedan skall den laglöse bli uppenbarad,och honom skall Herren döda med sin muns anda och tillintegöra vid sin
synliga tillkommelse.
Vilken lag vill den laglöse inte följa eller lära av?
Svergies rikes lag? Trafikreglerna? Kyrkans traditioner?
Kan det möjligtvis vara GUDS LAG!

Christian säger: ”F ö lägger du andra ord i vår Herres mun än han själv. “Yeshua sa ju att den som lär människorna att buden inte gäller, kommer att bli liten i Guds rike.” Nu var det inte så han uttryckte sig utan: “Den som därför upphäver ett av dessa minsta bud och lär människorna så, han skall kallas den minste i himmelriket.”

- Begreppet ”upphäva” här betyder göra ogiltigt, annulera. Jesus säger inte att man blir liten i Guds rike om man inte håller alla buden, utan om man lär att alla buden inte gäller.

Så här har du fel, broder!
SÅ

STEEN säger: Är det någon, som menar sig stå under lagen, som kan förklara:
-hur ekvationen går upp mellan;
a)Lagen är upphävd och avskaffad (Hebr 10:9, Hebr 7:18-19, Ef 2:14-15)?
och
b)Vi upprätthåller lagen (Rom. 3.31)?”

- a) Förklaringen är att lagen/torán är inte detsamma som det gamla förbundet (Hebr. 10:9)
Hebr. 7:18-19 handlar om den nya prästtjänsten. Ef. 2:14-15 syftar inte på lagen, utan lagens stadgebud.

b) Därför gäller hela lagen. Om Gud skulle dö så upphävs den.
Shabbat shalom!
SÅ

(Hoppas att detta hamnar under rätt tråd med flera ämnen kring lag och nåd!?)

Den som vill ta del av lite kritik kring Åleskjaers
”nådesförkunnelse” kan ta del av Jean Erik Mårtensson KORTFATTADE ANALYS av Pastor Åge Åleskjaers nådesteologi såsom den framställs i boken ”Nå taler han fra himmelen” (2006, Logos).

Du kan göra det på länken:

http://pub5.bravenet.com/forum/397410289/show/87846

För min egen del är jag mest bekymrad över att Åleskjaer, aldrig gjort upp med och tagit avstånd från trosförkunnelsens förförelse och dess ledare, som han tidigare försvarat och även själv förmedlat.

Hör heller aldrig från hans beundrare och efterföljare idag, att de skulle ha riktigt gjort upp med den trosförkunnelse som Åleskjaer tidigare, som en förförare, stod för och förmedlade?
—

Tycker Ckristian här gett goda inlägg under fler trådar kring detta ämne.

Jag delger så här även lite av min syn på ”lag och nåd”:

Vad är det egentligen som är ”laglöshet”? Är det verkligen sammanknippat med Thoran och Mose lag under församlingens/hedningarnas tidsålder, som tydligen en del menar?

Är inte den största ”laglösheten” nu, att förneka vem Jesus ÄR och betydelsen av offret av Kristi persons kropp och blod på korset? (Det synes ske bland de som håller väldigt hårt på Thoran och Mose lag). Till vilket gagn är lagen för mig om jag samtidigt förnekar vem Jesus ÄR, Han som är lagens fullbordan och ”slutet på lagen som frälsningsväg”?
—

Jesus säger om Anden att, ” När Han kommer, så ska Han överbevisa världen i frågan om synd rättfärdighet och dom”:

”i fråga om synd /(laglöshet), ty de tro inte på mig”!!
—

’Låt ingen bedra er på något sätt. Ty först måste avfallet komma och laglöshetens människa, fördärvets son, öppet träda fram, motståndaren som förhäver sig över allt som kallas Gud eller heligt, så att han sätter sig i Guds tempel och säger sig vara Gud.

Redan är ju laglöshetens hemlighet verksam. Han som nu håller tillbaka måste endast först röjas ur vägen. Sedan skall den laglöse öppet träda fram.’ (2 Th 2:3-4,7-8)

Inte handlar detta avfall, som en del menar, om ett ”avfall från Moses och lagen”, utan det handlar om ett avfall från sann kristen tro, kring vem Jesus är och därmed även om ett avfall från förtröstan till offret av Kristi persons ”Guds fullhet lekamligen”:s (Gud och människa förenade/försonade i vår ställföreträdares) kropp och blod på korset.

Lagen är god, säger Ordet. Det är inget fel på lagen. Men Gud har inte gett oss den som ”frälsningsväg”, utan om vi försöker följa den för vår räddning, så ”täpper den till var mun för att var människa ska framstå som syndare”, så att var människa ska bli varse att ”alla har syndat och står i avsaknad av härligheten från Gud”.

Lagen blir därmed för oss en ”uppfostrare till Kristus”, så att vi ser behovet av att ”Gud var i Kristus och försonade människan med sig själv, han tillräknar inte människorna deras synder”. Hur stort blir det inte då, att vi för Kristi skull är förlåtna våra synder och för Kristi skull i ”Guds mattematik”, tillräknas vår ställföreträdares syndfria rättfärdighet.

Det är denna nåd ”som fostrar oss till att avsäga oss all ogudaktighet” och som gör att när ”vi är i ett andligt väsende”, med Guds Ande, Guds eget liv, som Jesus säger om Fadern och Sonen att ”vi ska ta vår boning i Honom”, vilket alltså är detsamma som att Guds Ande, Guds eget liv bor i människan.

Det ger den troende människan ett nytt sinnelag, som längtar efter att leva efter Guds vilja, inte för att ”bli godkänd av Honom”, eller för att försöka behaga Honom (Det enda sättet att bli ”godkänd av Gud och behaga Honom”, är att sätta all förtröstan till vem Jesus ÄR och betydelsen av blodsoffret på korset.

Den enda som är ”godkänd och behagar Gud”, är Han själv kommen i kroppslig gestalt, Kristi person, där Gud som vår ställföreträdare, som ”född i syndigt kötts gestalt”, ”fördömer synden i köttet” och där Gud själv därmed bär fram det RENA offret av en försonad, med Gud förenad människas kropp och blod på korset.

Han lägger så i den troende människan, sin egen Ande, sitt eget liv, ”Vi” (Fadern och Sonen) ”ska komma till honom och ta vår boning i honom”, så att den troende alltmer genomgår en ”helgelseprocess”, som först blir fullbordad på uppståndelsens morgon, till inte enbart Guds avbild, utan den ”jämlikhet med Gud”, som Jesus frånsa sig, för att kunna bli vår ställföreträdare, så ska vi då som Johannes säger ”bli Honom lika”.

Detta hatar satan! Han vill därför få människor att missa målet, att bli födda på nytt av Guds eget liv, Guds egen Ande, vilken är Faderns, Sonens och Kristi Ande. Som kommer oss till mötes i Jesu namn, som är oss givet som ”namnet över alla andra namn”.
—

Vad som också är lite förunderligt på denna blogg, som jag måste få reagera på, är att Enarsson som gjort en helomvändning från att tidigare ha förnekat att Jesus är Gud själv kommen i kroppslig gestalt, men ändå bekänt Honom som Gud (alltså haft två Gudar!!),

till att nu mena att Jesus faktiskt är Gud själv i kroppslig gestalt, vilket borde vara en ”revolution” för Enarssons efterföljare, ändå så har jag aldrig riktigt här sett en förklaring till denna helomvändning efterfrågas eller delges, vad Enarsson då egentligen menar med denna ”kursändring”, från att ha varit en Kristusförnekare, till att bejaka vem Jesus ÄR.

Det verkar vara ngt som Enarsson själv och hans efterföljare tar med en ”klackspark” eller? Det är ju hur häpnadsväckande som helst i så fall!
—

Och var står egentligen Enarsson, kring huruvida den kristna församlingen, under hedningarnas/församlingens tidsålder är ålagda att följa de Judiska sederna, riterna och högtiderna? (ngt som Paulus klargör att den hedna – kristna församlingen inte är ålagd – vilket flera här har påvisat).
—

Ursäkta om jag missat ngt, som här framkommit. Men jag tycker detta är väsentliga spörsmål och konstigt om de ännu inte fått sitt svar och att ingen eftrfrågar dessa svar.

MFS är ju så uppenbart vilset ute, så ingen tar dem väl längre på allvar. Men Var står egentligen Enarsson i förhållande till MFS förförelse?

Varför sopar han inte nu banan med dem, i sin nyvunna insikt om vem Jesus ÄR? Märkligt!! Varför reaqerar inte Enarssons efterföljare och efterfrågar klargörande? Märkligt!

De som följer Enarsson, verkar även vara desamma som följer Åleskjaer eller? Tydligen ofta utgörandes människor, som ”förlorat sin ledare Ekman”, när han ”började gå mot Rom”. Är det bara en slump som här sammanfaller?

Eller handlar det om att människor, istället för att verkligen göra upp med de förförelser, som de varit införlivade med, så flyr de till nya ledargestalter och hamnar ”från askan i elden”???

Jag försöker förstå skeendet!

HaFo

Andy säger:

Harry:
Kanske du behöver uppdatera dina kunskaper om Åge Åleskjær och hans förhållande till bl.a trosförkunnelsen…

Besvarat den 13 februari, 2009 / 22:31

Peter säger:

@Harry Forsgren,
hmmmm… Harry, jeg savner litt ydmykhet hos deg. På dine nettsider og her bruker du ord som vranglære (villolära), forførelser m.m. Det virker som om du har sannheten med stor S. Det er det vel ingen som har?

Forøvrig har Åge tatt et tildels ganske kraftig oppgjør med trosbevegelsen. Men ikke med alt slik jeg har forstått det.

Besvarat den 14 februari, 2009 / 11:48

På min kommentar som väntar på moderering av ngn okänd anledning, så fungerar tydligen inte den länk som jag angav:

Deb som är intresserad kan gå in på min hemsida, som kommer fram på mitt namn och så gå in på Min Åsikt och så söka fram:

”Analys av Åleskjaers bok ”nå taler han från himmelen”

HaFo

Dispensationalisme eller?

I debatten om Lagen och Nåden kommer det ständigt upp en stigmatisering av kristna som tror att Lagen hadde sin tid fram til Kristus.

Man sätter gjärna etiketten på de som tror att Gud handlar med människan i genom olika förbund (pakter) – det blir sagt att dessa är Dispensationalister. Läran om nådens evangelium bygger altså i sin helhet på Dispensationalismen heter det.

Man hanvisar dispensationalism-läran till 1800-tallet, och därigenom inget bibliskt tänke. Har man först klassat nådens evangelium för dispensationalism (altså något man anser som fel) – har man samtidigt, tagit udden ifrån detta om att Lagens hadde sin tid inntil Kristus. Detta används som ett ‘bevis’ för att Nådeförkunnelsen är fel. Här i tråden ser man detta, Anders Gerdmar (Keryx) gör det och Kong Hee bland flera.

Ulf skriver (i denna tråd- 12 februari, 2009 / 13:29) at Gud ”opererer utifra PAKTER ikke TIDSHUSHOLDNINGER”. Att Gud handlar med människan ut i från gjensidige avtal eller förbund är uppenbart i skriften. Vad vi kallar detta är inte det väsentliga.

Jag ser i norska Dagbladet i dag http://www.dagbladet.no/2009/02/06/magasinet/kristendom/israel/4436173/
att man också där använder detta begrep ’dispensationalister’ om kristna som ser koplingar mellan det geografiska Israel och Jesu återkomst; som om dessa var en homogen grupp som kallar sig dispensationalister (altså evangelikalske kristna, pingstvenner och baptister) !?!

Ja ja. Phuuh.
Man stigmatiserar och förenklar – både profana journalister och teologer, tyvärr.

Cato säger:

@STEEN, jeg er ikke redd for å kalle meg dispensationalist, en moderat sådan. Og hvem er ikke det i en eller annen form?

På godt norsk kalles det for tidshusholdningslæren, sml. Paulus’s husholdning i Ef. 3,2. De fleste forkynnere innen friere retninger er i en eller annen form ”dispensationalist”, vil jeg påstå.Det er nå i nyere tid dette har kommet i miskredit. Kunne nevne mange eksempler, men kan jo nevne Thoralf Gilbrant som en klar dispenationalist.

For å forstå Bibelen budskap om jøde og hedning, lov og nåde osv., er vi nødt til å ha en slags tolkningsnøkkel.

Er det noen som ikke har det?

Mvh.
Cato.

Besvarat den 14 februari, 2009 / 1:22

Peter säger:

@STEEN,
jeg er enig med deg at det er MYE bedre å snakke om Gud som en paktsgud. Tidshusholdningslæren fra 1800-tallet kan jeg ikke slutte meg til og derfor blir det ikke riktig å kalle seg dispensjonalist.

Gud har gjort flere pakter med mennesker og folk opp gjennom tidene. At ikke alle disse gjelder for evig tid er vanskelig for mange kristne å forstå.

Besvarat den 14 februari, 2009 / 10:18

STEEN säger:

Peter, Cato m.fl

Dispensationism säger några om undervisningen om Nåden vs lagen. Vi kan hellre säga att; Gud har haft olika sätt att handla med människan på genom historien. Detta kan delas inn i olika epoker (eller tidsåldrar, husholdninger). Här kommer en förklaring på vad jag mener:

Når vi tänker på Gud, tänker vi på något konstant. Gud är från evighet till evighet, han ÄR. Jesus är i går och i dag den samma, ja till evig tid. Men Gud handlar med männsikan genom förbund (avtal), som t.ex med Noa, Abraham, Moses och Jesus. I avtal och kontrakter har man olika rättigheter och förpliktelser, t.ex i avtalet med Adam & Eva.

När Gud gav Lagen på Sinai, blev också den framstäld som ett förbund (heb 8:9). Gud lovade at alla som uppfylde vilkåren skulle bli välsignad. Den som bröt mot bara ett av dissa bud skulle bli förbannad (Gal 3:10 og 1 Mos 28:1,2,15). Lagens standard klarade ingen att följa. Lagen gav därfor människan ett stärkare syndamedvetande, og de ofrade därfor städigt djur.

Tack at vi nu EFTER korset, är innsatta i ett nytt, betre förbund och har del av Abrahams välsignelse. I Guds förbund med Abraham, för Lagen, anar vi att Jesus själv var stedförträdare för människan (Abraham sov jo) i överenskomsten . Vi har nu fått syndarnas förlåtelse vid Jesu blod. Ett offer är nog. Jesus är SLUTET på lagen (Rom 10:4), och han uppfylde Lagens förpliktelser. rättssaken mot den troende är över. ” gjort-färdig-i-rätten” = rättfärdiggjort. Altså benådade !!

Besvarat den 14 februari, 2009 / 13:21

Peter säger:

@STEEN, vi er nok enige. Men: Det er viktig å forstå at dispensasjonalisme er et teologisk fagbegrep som betegner èn bestemt lære. Å bruke det er ikke særlig praktisk da man vil bli satt i sammenheng med dispensjonalismens lære. Å kalle nådeforkynnere for dispensjonalister er derfor helt skivebom (og det er vel helst nådeforkynnernes ”fiender” som bruker den betegnelsen?).

En annen sak er at det er enkelte likheter mellom dispensasjonalisme og ”nådeforkynnelse”. Men likhetene er langt ifra store nok til å kunne sette noe likhetstegn.

Ellers kan jeg fint slutte meg til det du skriver i avsnitt 2-4.

Besvarat den 14 februari, 2009 / 14:30

STEEN säger:

Peter

Det du skriver om detta är jag enig i.

Besvarat den 14 februari, 2009 / 15:46

Daniel,
jag förstår precis vad du menar! Och håller med dig.

Men i denna debatt är väl alla troende, eller hur?
Och då undrar jag varför en del som deltar i debatten framhåller Lagen, som nåt vi ska tänka på, när nu Lagen är till för de icke troende.
Vad kristna ska fokusera sig på är att inte göra varandra illa, ha Jesus som föredöme hur han behandlade människor.
Vara uppmuntande, lyssnande och inte framhäva sig själv.
Dåååååå uppfyller vi Lagen utan att ens tänka på Lagen!
Till sist vad gäller de icke troende så kan vi inte heller prata med dem om Lagen och att de ska gå och tänka på den. De skulle inte fatta nånting. Men om vi ber för dem, som nu Gud vill att vi ska göra, så gör den Helige Anden dem medvetna om synden.
Till sist, och nu vet jag att jag kommer in på ett helt annan ämne, förlåt mig, så tycker jag att i förkunnelsen måste man varna mer för syndens konsekvenser och vad det innebär att gå evigt förlorad!

Daniel säger:

@Meta,

Tyvärr är det så att det finns folk som använder ”nådesförkunnelsen” som en ursäkt att forsätta med saker kristna inte alls borde hålla på med. Det är sådana som kallas för laglösa som inte ens följer Kristi lag och de skall läsa lagen för att förstå att de behöver omvända sig.

Det är viktigt att ha en balanserad förkunnelse mellan nåd och omvändelse. Tyvärr så tycker jag att det drivit iväg ibland. Vissa platser där är det bara omvändelse i varje möte andra ställen är det bara nåd, vi behöver båda delarna.

Besvarat den 14 februari, 2009 / 13:55

Visst är Lagen dvs sedelagen eller den moraliska lagen sammanfattad i i 10 budorden ,till för den troende !
Visst är det så !
Och visst behöver vi lagen !
Annars har vi ju blivit laglösa !
De 10 budorden är vårat rättesnöre hur vi skall leva .
Det är ju inte de 10 budorden vi blivit lösta ,frälsta eller döda ifrån ?
Det är inte den vi behöver skiljas ifrån eftersom det inte är den vi är ”gifta” med !
Och har heller aldrig varit.
Vi har i och med omvändelse till Kristus blivit lösta-skilda, ifrån syndens och dödens lag som höll oss som slavar ,den gamla människan, den syndiga naturen ,och blivit en ny skapelse i Kristus.
Man kanske kan säga att i och med Kristus blir vi ”gifta” med (sede)lagen…
Icke troende har ju också en slags lag någon slags vetskap om vad som är rätt och fel nedlagt i människan… samvetet.
Finns inga hedningar som inte har någon Lag .
Det blir fel att säga så.

Lagen kan aldrig upphöra att gälla inte ens en prick av lagen skall förgås och att Jesus syftade på den moraliska lagen- tio Guds bud framgår eftersom den ceremoniella lagen om rent och orent är upphävd – han förklarade all mat ren …och lagen om offer och prästämbete fått sin fullbordan och sitt avslut i Kristus Jesus.
Ytterligare uppmaningar till offer eller säga att den ceremoniella lagen fortfarande är giltig… är att korsfästa Kristus på nytt.

Det är ju ingen skillnad på Kristi lag och Guds lag som man ibland får en känsla av att det här sker en uppdelning ?
Kristus är ju Gud .
Han har ingen annorlunda lag som skulle skilja sig ifrån Guds lag .
Kristi lag och Guds lag är samma sak .
Det vore i så fall detsamma som att skilja Kristus från Gud…

Marija

STEEN säger:

Marija, du skriver:
”Det är ju ingen skillnad på Kristi lag och Guds lag som man ibland får en känsla av att det här sker en uppdelning”?

Ingen här, vad jag har lagt märke till, har sagt att Kristi Lag har lägre standard enn Mose-lag.

Därimot är det så att vi tar inn över oss att Bibeln gjör en stor skillnad (död-liv) på vad som skall vära drivkraften i den frälstes liv.

Det värkar vara svårt att kunne förmedla detta til dig. Eller?

Stickord:
Drivkraft, motor, inspirationskälla, väsen, essens, uppkomme, osv ….

Besvarat den 14 februari, 2009 / 17:22

BJ !
Då handlar det om rättfärdiggörelse och helgelse att vandra som Jesus vandrade.
Den Helige Andes inneboende danar och formar den på nytt födda människan .
Gud är helig ,därför vill han att vi också skall var heliga,
Den troende är ett levande Kristus brev, en representant för Guds rike ,en levande sten i Guds tempel , en främling och gäst här på jorden, med medborgarskapet i himmelen.

Marija

Björn Jönsson säger:

@Marija,

Jesus sa i Joh 6:57. Såsom Fadern, han som är den levande, har sänt mig, och såsom jag lever genom Fadern, så skall ock den som äter mig leva genom mig.
Mvh Björn Jönsson

Besvarat den 14 februari, 2009 / 17:56

SÅ säger:

@Marija: ”Då handlar det om rättfärdiggörelse och helgelse att vandra som Jesus vandrade.
Den Helige Andes inneboende danar och formar den på nytt födda människan .
Gud är helig ,därför vill han att vi också skall var heliga,”

- Amen Marija! Jag håller på dig!
MVH
SÅ

Besvarat den 14 februari, 2009 / 18:04

Mose lag är ju ingenting annat än direktinstruktioner från Gud själv
Mose hittade ju inte själv på Mose lag utan Gud tala om för Mose sin vilja och sin lag.
Marija

I detta lilla utdrag från denna sabbats textavsnitt (Parasha Yitro) visar den erkänt duktige bibelläraren dr. Ketriel Blad på de paralleller som finns mellan händelserna vid Sinai och den urgamla hebreiska bröllopstraditionen. Hebreiska uttryck används, men jag tror att alla förstår vad som avses. Den kan ge mer förståelse av vad det nya förbundet innebär. Hela kommentaren finns här: http://www.messianskaforeningen.se/se/parasha_se/parashah17.htm

”Den hebreiska bröllopstraditionen är intimt kopplad med detta tillfälle då Israel kom in i förbundet och fick Toràn. Israel är bruden. Den Evige är brudgummen. Moshè är brudgummens vän. Änglarna är vittnen. Det tjocka molnet är ”chuppàn”, ”bröllops-taket”.

Kvinnan blir återlöst från sitt slaveri för att kunna gifta sig. Mannen ger henne en äktenskapsförfrågan genom sin vän, medlaren. Kvinnan accepterar frivilligt förslaget och vännen går med svaret till mannen. Kvinnan går igenom ett tevilà rituellt reningsbad, för att så komma in under brudgummens auktoritet. Den stora dagen blir kungjord genom en shofarstöt. Bruden lämnar sitt hus och går för att möta brudgummen. Brudgummen lämnar sin plats för att gå bruden till mötes. De går så in i första steget i det hebreiska äktenskapsförbundet. Det kallas för ”kiddushin”, ”avskiljanden”. Då avskiljer de båda sig för varandra och binder sig till varandra. Därför heter denna akt också ”erusin”, från verbet ”aras”, ”binda”. Ett äktenskapskontrakt överlämnas till bruden. Det heter ”ketuvà”, ”skrift” och där finns alla äktenskapsförbundets förpliktelser nedskrivna.

I 5 Mosebok 20:7 ser vi att det finns en tid mellan det första steget och själva vigseln, bröllopet. I 5 Mosebok 22:23-24 ser vi att det första steget i äktenskapsförbundet gör att kvinnan kallas för ”en annan mans kvinna” – d.v.s. hustru. (Tyvärr har man översatt det med ”trolovad” när den hebreiska texten använder ordet ”ishà” – kvinna”). Hon kallas alltså för hustru trots att det andra steget i äktenskapsförbundet inte fullföljts, jfr. Matteus 1:18-20. I äldre tider kunde det gå upp till 12 månader mellan det första och det andra steget i det hebreiska bröllopet. Idag tar man normalt båda stegen under samma dag.

Efter det första steget, ”kiddushin”, går bruden hem till sin pappas hem och förbereder sin brudklänning. Brudgummen går hem till sin pappas hem och förbereder en bostad till dem. När brudgummens pappa ser att båda är färdiga, ger han, med en shofarstöt, sin son tillstånd att gå och hämta sin hustru. Sonen går då till brudens föräldrahem och lyfter upp henne i luften och tar henne till sin pappas hus där det andra steget i äktenskapsförbundet kommer att tas. Det kallas för ”lakach”,[8] “ta”, jfr. 1 Mosebok 24:3, och “nissuín”, från “nasà”,[9] “lyfta upp”, jfr. 2 Krönikeboken 24:3.

Israels folk presenteras i Skrifterna på olika sätt när det gäller sin relation till den Evige. Ibland kallas det för ”son”, 2 Mosebok 4:22. Ibland kallas det för ”jungfru dotter”, Jeremia 14:17. I bland presenteras det som en hustru som gått igenom båda äktenskapsförbundsstegen och som har fått barn, Hesekiel 16; Hosea 1-3.

I Jeremia 2:2 står det skrivet: “Gå och predika för Jerushalajim. Säg: Så säger den Evige: Jag minns din ungdoms hängivenhet, hur du älskade mig under din brudtid och följde mig i öknen, i landet där man inte sår.”

De som gått igenom första steget i äktenskapsförbundet kallas både för ”man och hustru” och ”brudgum och brud”. De har redan ett äktenskapsförbund, men det har ännu inte blivit beseglat. De har inte rätt att ha ett samliv förrän de tagit det andra steget. Om någon är otrogen under trolovningstiden blir man skyldig till dödsstraff, jfr. 5 Mosebok 22:23-24. Det innebär att när bruden Israel var otrogen med guldkalven, ”en älskare som kom förbi”, hade HaShem all laglig rätt att avrätta henne. Men Moshè går in och räddar folket. Det förbund som sedan görs har Moshè som borgesman, enligt det som står skrivet i 2 Mosebok 34:27:

“den Evige sade till Moshè: ”Skriv upp åt dig dessa ord, ty i enlighet med dessa ord har jag slutit ett förbund med dig och med Israel.””

Det innebar att relationen mellan Israel och HaShem aldrig blev densamma. Synden med guldkalven gjorde att äktenskapet inte kunde fullbordas. Det behövdes en förbundsförnyelse, som det står skrivet i Jeremia 31:32, där det talas om ett annorlunda förbund än det som gjordes efter uttåget ur Egypten:

“inte ett sådant förbund som jag slöt med deras fäder den dag då jag tog dem vid handen och förde dem ut ur Egyptens land – det förbund med mig som de bröt fastän jag var deras make – säger den Evige”

Brottet i äktenskapsförbundet mellan HaShem och Israel gjordes när Israel syndade med guldkalven. I denna text står det skrivet att den Evige var Israels make när hon bröt förbundet. Det betyder att de hade gått igenom det första steget i förbundet, men inte nödvändigtvis det andra.

I Hosea 2:14-15, 19-20 står det skrivet: “Därför skall jag locka henne bort och föra henne ut i öknen och tala till hennes hjärta. Sedan skall jag ge henne tillbaka hennes vingårdar och göra Akors dal till en hoppets port. Där skall hon sjunga som i sin ungdoms dagar, som på den dag då hon drog upp ur Egyptens land… Jag skall trolova dig med mig för evig tid, ja, jag skall trolova dig med mig i rättfärdighet och rätt, i kärlek och barmhärtighet. Jag skall trolova dig med mig i trohet, och du skall så känna den Evige.”

Här talas det om en förnyelse av trolovningen mellan den Evige och Israel, d.v.s. det första steget i äktenskapsförbundet. Det gjordes genom Messias Yeshuas blod, som vi tidigare sagt. På shavuothögtiden efter hans uppståndelse, när man firade minnet av det första trolovningsförbundet mellan HaShem och Israel, kom Anden över de trogna i Israel. Då förseglades förnyelsen av förbundet och ketuvàn, äktenskapskontraktet, blev inskrivet i brudens hjärta så att hon kan vara trogen och inte synda igen.”

Elisabeth Hammarlund-Lorenzsonn säger:

@SÅ,Fore detta Spanien-missionaren Stefan Blad, numera dr(?)Ketriel Blad,som sjunkit sa djupt i villfarelsens dike att han latit omskara sig och inte langre erkanner Jesus som Gud, har av Stig-Ake Gerdwall upphojts till ”en erkant duktig bibellarare”!

Sjalvutnamnda, falska ”bibellarare” kommer en dag att sjalva sta till svars infor den levande Guden for att ha lett manniskor vilse med sin ”erkant duktiga forkunnelse”.
Tills den dagen Stig-Ake Gerdwall kan du halla pa att forlojliga dem som motsatter sig villolaror och smickra dem som du tror ar potentiala konvertiter.Men Gud later sig inte gackas och det ar nog bast att be om nad medans tid ar.

”Mina broder,bli inte larare allesammans, ni vet att vi far en hardare dom” Jak 3:1

Att ”uppgradera” sig sjalv som dr och samtidigt degradera Jesus till manniska ar hadelse.

Besvarat den 13 mars, 2009 / 12:52

SÅ säger:

”Ty Gud är en, och en är medlare mellan Gud och människor, en människa, Kristus Jesus, som gav sig själv till lösen i allas ställe.” 1 Tim 2:5-6

Besvarat den 13 mars, 2009 / 15:04

SÅ, les denne artikkelen om dispensationalismen. Litt anderledes enn den tradisjonelle, men jeg tror du vil like endel der:

http://www.raystedman.org/misc/dispens.html

Mvh.
Cato.

SÅ säger:

@Cato, du hade rätt, jag liker en hel del av det. Gud handlar genom förbund och han byter inte spelregler under spelets gång. Samma regler gäller hela denna tidsålder, från Adam till den nya tidsåldern då det nya Jerusalem kommer ned.

Det han skriver här är fint, det är det Yeshua säger att riket är invärtes i er. Men det kommer synligt vid hans andra kommande. Som Paulus säger, vi kan redan nu uppleva den tillkommande tidsålderns krafter.

”When you live by faith in the Word of God, you are able, as the book of Hebrewsputs it, to ”taste the powers of the age to come,” (Hebrews 6:5). The age to come hasn’t come yet in history, but it can come in your experience. You can live in the millennium now, in your inner life. You can know the presence of God, live in the city of God, walk in the midst of the garden, with the river of life flowing through it and the tree of life on each side — in your experience, now, by faith — although it hasn’t yet come in history. Faith is that marvelous way by which the people of God in any age are able to enter into the truth of God.”

- Nästa utdrag misstänker jag kan passa in på dispensationalisten Åge. Det ryktas att han inte anser att ”Fader vår” är för oss idag.

”Because of this confusion, many Dispensationalists have rejected, for instance, the Sermon on the Mount, the great passage in Matthew 5 through 7 in which our Lord Jesus taught such marvelous truths about the character and nature of the Christian life. Many Dispensationalists say, ”No, this doesn’t belong to us. This belongs only to Israel. It is to be fulfilled in the kingdom.” Because that passage incorporates the Lord’s Prayer, many Dispensationalists refuse to pray the Lord’s Prayer.”

”The Scriptures tell us that there is a new man, a new creation, the second Adam — Jesus Christ. God is building a new humanity in him.”

- Helt rätt! Gud håller på att bygga ett nytt människosläkte där Yeshua är den förste av detta släkte. Gud bygger inte ett nytt gudssläkte. Det räcker med en Gud!
Var välsignad!
SÅ

Besvarat den 14 februari, 2009 / 19:54

SÅ Gerdvall:

Jeg kan bekrefte at Åge Åleskjær mener det er feil å be Fadervår. Jeg var tilstede på et lederseminar på Oslo kristne senter for noen år siden. I den sammenhengen sa Åge Åleskjær det rett ut at Fadervår ikke er for oss i dag. Siden Jesus ba den før korset, tilhører den ikke de som tilhører den nye pakten!

Guds Frid Vänner!

Ser att diskussionen lever vidare
Guds Ord är sannerligen värt att debattera och diskutera, så länge sanningssökandet är det målet.

Två saker:
1) Ser fram emot Andys svar på SÅ:s upprepade frågor.

2) Det vore mycket intressant om någon kunde bekräfta Björn Olav Hansens information om Åge Åleskärs åsikt att vi inte längre skall be Fader Vår-bönen.

Yngve Bergström
Kristet Center Väst
Stenungsund

STEEN säger:

Yngve Bergström,

Åge Åleskjær har en predikan om Fader Vår. Den kan säkert beställas av OKS skulle jag tro.

Den predikan gav mig ett helt annat inntryck enn det jag får BOH innsändare i tråden.

- Det Åge säger om att något av det som Jesus säger under sin tid på jorden, och som född att stå under lagen (Gal 4:4), skall sees i ljus av just Lagens tid, betyr inte att man plutseligt menar att Jesus inte talade profetisk om nådens tid, Jesus förkunnade jo dessutom om budskapet(evangeliet) om riket (Matt 4:23, Matt 9:35).

Exempel på att Jesus närmast betalde ut i förskott, altså värkningarna av evangeliet, det som Jesus åstadkomm för oss på korset, ser vi här i Matt 8:16,17:
”På kvällen förde man till honom många som var besatta. Han drev ut andarna med sitt ord och botade alla sjuka, för att det som sagts genom profeten Jesaja skulle uppfyllas: Han tog våra sjukdomar, och han lyfte av oss våra plågor”.

När uppfyldes Jesaja 53? På korset självklart. Vi ser altså att Jesus opererade i verkningarna från korset (han brött förbannelsen där på korstreet)… Jesus manifisterade altså evangleiets kraft även innan han hadde dött och uppstått.

Så,
exempel på att Jesus ibland talade isolerad inn i Lagens tid, ser vi t.ex i Matt 14:24: Jesus sa: ”Jag har inte blivit sänd till andra än de förlorade fåren av Israels folk”.

Att Åge tar hensyn till att detta fenomen i sin bibelsyn(altså att Jesus uttaler sig inn i tiden för båda de två olika förbunden), betyder inte att han plutselig menar att Jesu ord över lag inte gäller för oss efter korset. För att förstå Åges undervisning måste man värkligen lysnna noga, och inte med ett halft öra. Så också i det jag skriver här.

Allt detta bara för att förklara vad som ligger till grund för vad Åge har sagt om en enda mening i Fader vår som skiljer sig från traditionell tänkande..
Det är detta som står i Fader vår att: ”Och förlåt oss våra skulder,liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss”.
Det enda jag har hört av Åge altså om Fader Vår som skiljer sig något är att i Paulus säger (detta är Jesu ord genom Paulus) efter korset i Kol 3:13:
”Liksom Herren har förlåtit er skall också ni förlåta”.
Tur ordningen är motsatt. Så Åge förklaring är att detta visar att just detta att vi skall förlåta först, för att få förlåtelse, inte är som i den nya pakt, där vi förlåter därför att Jesus HAR förlåtit oss FÖRST.
Men att vi skall be ut Fader Vår har han aldrig talat imot, vad jag har hört. Jag har hört MÅNGA predikningar av Åge. Många!!

Besvarat den 14 februari, 2009 / 23:27

SÅ säger:

STEEN: ”Så, exempel på att Jesus ibland talade isolerad inn i Lagens tid, ser vi t.ex i Matt 14:24: Jesus sa: “Jag har inte blivit sänd till andra än de förlorade fåren av Israels folk”.”

- Jag tror att du tolkar detta utifrån ett felaktigt paradigm. Jesus kunde bara sändas till Israels folk, det var det enda folk som hade löfte om en Messias. Att frälsningen sedan skulle spridas till alla folk, fanns i Guds plan, men det blev ju en verklighet först senare. De första 10 åren var det bara judar som hade tagit emot Messias.
MVH
SÅ

Besvarat den 15 februari, 2009 / 9:10

Oj. det blev fel. Det skulle inte vara fetstil hela v’gen i slutet. Ursäkta! Här kommer en rättning.

Käre Andy,

Angående denna bloggpost så vill jag använda ett uttryck som du ofta använder i andra sammanhang: ”Det finns många frågor som vi vill ha svar på”.

För det första, huvudinnehållet i din framställning är väldigt bra angående lagen som vägen till frälsning. Det är denna självrättfärdighetens förkastliga väg som Paulus talar om och fördömer så oerhört starkt med sina uttryck ”att stå under lagen”, ”låta det bero på laggärningar”, ”vara död från lagen”, ”vara löst från lagen” etc. Det handlar alltså om lagen som frälsningsväg. Man kan inte vara gift både med lagen och med Messias när det gäller frälsningen. Då är det nåden allena som gäller och ingenting annat.

Att stå under lagen är att låta min frälsning bero på min uppfyllelse av lagen. Det är en fruktansvärd situation. Vilken fruktan. Jakob förklarar: ”Ty den som håller hela lagen men bryter mot ett enda bud är skyldig till allt.” Jak 2:10 Jesus är den ende som har hållt lagen. Tack Gud för att han har betalat priset för min synd och att vi fått hans rättfärdighet och nu står under nåden. Amen!!! Så här långt är vi helt överens.

Men ämnet är betydligt större än så och du går också betydligt längre än så i det du skriver. Du hävdar t ex att ”lagen är upphävd och avskaffad”. Detta är helt fel! De bibelord som du hänvisar till säger inte detta. Verserna i Hebréerbrevet talar om upphäver i presens, vilket är något annat. Det handlar om att lagen med dess prästtjänst är tidsbegränsad till att vara så länge himmel och jord består medan Jesu tjänst är evig. Ef 2:15 talar om att skiljemuren och fiendskapen mellan jude och hedning är avskaffad tillsammans med de stadgar utifrån lagen som reglerade detta före korset.

Du får inte ta illa upp Andy, men jag sörjer så djupt över detta uttalande att lagen är avskaffad. Det är så tragiskt. Paulus säger tvärtom att genom tron så uprätthåller vi lagen, Rom 3:31. Andy: hur kan man upprätthålla något som är avskaffat??? Paulus säger också att ”lagen är god, om man brukar den rätt”, 1 Tim1:8. Förklara för mig Andy: hur kan man använda något som är upphävt?

Att slänga ut trälkvinnan och hennes son handlar inte om att slänga ut lagen. Det handlar om att vi inte ska försöka vinna frälsning genom egna gärningar utan låta det bero på tro!!! Du skriver: ”Skulle vi följa de lagar som finns i Lagens bok betyder det att vi väljer att förkasta försoningen på Golgata där Gud försonade världen med sig själv en gång för alla (Hebr 9:12).” Andy, om detta stämmer hur kan du då förklara att de första lärjungarna alla höll strängt på lagen, att de samlades i templet varje dag och deltog i gudstänsten där inklusive offrandet? T o m Paulus själv säger i Apg 24:17 om hans sista besök i Jerusalem: ”Efter flera år kom jag för att överlämna gåvor åt mitt folk och för att frambära offer.” Om du läser sammanhanget så ser du att de t o m handlade om syndoffer, som Paulus skulle frambära, se Apg 21:26 och 4 Mos 6. Paulus hade inte slängt ut lagen! Jakob sa till Paulus: Då kommer alla att förstå att inget av det som de har hört om dig är sant, utan att du själv håller fast vid lagen och lever efter den.” Apg 21:24. Jag tror inte Paulus var en hycklare.

Om lagen överbevisar oss om synd, hur kan vi då fortsätta att inte lyda den? Det betyder ju i så fall att vi fortsätter att leva i synd, eller hur? Paulus skriver att lagen ger kunskap om sanningen och Guds vilja, Rom 2:18-20. Hur kan den upphöra? Om jag inte vill lyda lagen eller om jag känner det som ett tvång att lyda lagen så betyder det ju i så fall att jag inte känner Gud. Älskar jag honom så vill jag ju ingenting annat än att lyda hans bud, eller hur? ”Detta är kärleken till Gud: att vi håller hans bud. Och hans bud är inte tunga.” 1 Joh 5:3 Jag lyder inte lagen för att jag måste, utan för att jag vet att den är god och att Gud är god och därför vill jag lyda den så mycket jag kan. Jag är ju redan rättfärdig inför Gud genom Jesu blod så det handlar absolut inte om att förtjäna min frälsning eller min ställning inför Gud på något sätt!

Du skriver att Paulus säger att ”Lagen är dödens och fördömelsens ämbete inristat på stenar (2 Kor 3:7)”. Ska vi inte prisa Gud Andy för denna underbara funktion av lagen? Utan död finns ju inget uppståndelseliv, utan fördömelse finns ju inget behov av nåd!!! Man kan ju inte bli benådad för något som man inte gjort sig skyldig till. Det är här som jag känner ett av de största farorna med nådesförkunnelsen som teologi (jag menar naturligtvis inte att förkunna Guds nåd någonsin skulle kunna vara fel). Man vill inte veta av lagen utan avskaffar den (Gud föbjude!). Då får man heller ingen fullständig överbevisning om synd (Anden som överbevisar om synd har inte mycket att utgå från och hänvisa till som avslöjar oss som skyldiga), därmed inget behov av nåd och därmed ingen förlåtelse. Resultatet blir i många fall att synden kan leva kvar sitt liv utan att bli avslöjad.

Jag vill avsluta med ett citat av kyrkofadern Ireneus från slutet av det andra århundradet. Jag måstev tyvärr nu i hastigheten citera det fritt ur minnet, men kommer att leta upp källan så fort jag kan. Jag har som du vet inte fullt förtroende för dessa kyrkofäder, men jag tror att citatet ändå kan vara upplysande i detta sammanhang. Ireneus skrev, förmodligen i en kommentar om Apg 15, att medan alla Jesu apostlar noggrant följde hela lagen till punkt och pricka så överlät de åt de hednatroende att vara ledda av Anden. Käre Andy, om någon hedning älskar Gud och hans lag eftersom den är god, skulle vilja lyda något utöver de fyra nödvändiga föreskrifterna som nämns i Apg 15, betyder då detta att han fallit utanför nåden? Betyder detta att alla apostlarna själva inte levde i nåden eftersom de noggrant levde efter hela lagen?

Jag har aldrig någonsin mött en enda person t ex som firar sabbat som upplever detta som ett träldomsok. Det är en förmån och en ofattbar välsignelse att lyda budet att helga en hel dag med Gud om man älskar honom över allting. Det vet alla som prövat det även om det ibland också kan vara lite svårt. Men det är som en broder sa till mig efter han firat sabbat första gången: ”Det känns som att ha blivit född på nytt, på nytt. Det här släpper jag aldrig!!”

Ja det finns många frågor. Jag har fler frågor angående denna bloggpost, men detta för räcka. Jag har redan skrivit långt. Gud välsigne dig Andy!

Micael Benavi säger:

@Lars Enarson,

Huvet på spiken, pricken över iet.
Eller som vi syndare (som är frälst av nåd) brukar säga
Amen!

Micael Benavi

Besvarat den 15 februari, 2009 / 11:50

Jag hamnar ibland i moderation, därför provade jag igen så nu finns det två versioner av mitt inlägg. Vill moderatorn radera det senaste så vore det bra. Tacksam om du kan ordna så att detta inte händer igen.
SÅ

Spørsmålet er NÅR Åge Åleskjær holdt denne prekenen om Fadervår. Han har forandret ganske mye av sin undervisning de siste årene. Nå var jeg tilstede på denne lederkonferansen, og hørte hva Åleskjær sa. Den gang vakte det også ganske stor oppstandelse.

Jeg er enig med SÅ Gerdvall i dette at det blir ikke så mye igjen av Jesu undervisning, om vi hele tiden skal forholde oss til om Han sa det før eller etter Golgata.

STEEN säger:

Bjørn Olav Hansen

Fader Vår predikan till Åge är ifrån 2008. Se annars min innputt i tråden. 14 februari, 2009 / 23:27.

Det enda jag har hört av Åge altså om Fader Vår som skiljer sig något ifrån traditionell tänkande är att Paulus säger (detta är Jesu ord genom Paulus) efter korset i Kol 3:13:
“Liksom Herren har förlåtit er skall också ni förlåta”.
Tur ordningen är annorlunda enn i Fader Vår:
“Och förlåt oss våra skulder,liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss”.

Så Åge förklaring är att detta visar att just detta att vi skall förlåta först, för att få förlåtelse, inte är som i den nya pakt, där vi förlåter därför att Jesus HAR förlåtit oss FÖRST.

Som i alla andra paradoks i Ordet, så tror juag att modellen man kan använda för att få ekvationen att gå ihop, är att se paradokset genom korsets budskap. Att Gud har försonat oss med sig, genom agape kärleken som är vilkårslös. Vår uppgift är att ta imot Guds gåva helt gratis.

Besvarat den 15 februari, 2009 / 0:12

Til Lars og dere andre som feirer Sabbat.

Dere hevder at Loven ikke er en frelsesvei. Det er flott. Men samtidig sier dere at man skal la Loven være en rettesnor eller moralsk veileder. Var det ikke Lovens oppgave å føre oss til Kristus, slik at Kristus ble vår moralske oppfostrer og vår etiske standard?

Dernest stiller jeg spm : ”Er de kristne forpliktet til å holde en ukentlig sabbatsdag?

2. Mos. 31: 16, 17: «Israelittene skal gi akt på sabbaten, så de holder den i slekt etter slekt. Det skal være en evig pakt. Den skal være et tegn på pakten mellom meg og israelittene til evig tid.»

(Legg merke til at helligholdelsen av sabbaten var et tegn mellom Jehova og Israel. Det ville den ikke ha vært hvis alle andre også var forpliktet til å holde sabbaten. Det hebraiske ordet som er gjengitt med «evig» i den norske oversettelsen, er ‛olạm, som har grunnbetydningen en tidsperiode som fra det nåværende synspunkt er ubestemt eller skjult, men langvarig. Det kan bety evig, men det er ikke den eneste betydningen. I 4. Mosebok 25: 13 brukes det samme hebraiske ordet om prestedømmet, men ifølge Hebreerne 7: 12, tok det senere slutt.)

Rom. 10: 4: «Kristus er lovens slutt, så hver den som tror, blir rettferdig for Gud.» (Budet om å holde sabbaten var en del av denne loven, som Gud gjorde slutt på ved Kristus. Det er vår tro på Kristus, ikke hvorvidt vi holder en ukentlig sabbat, som er grunnlaget for en rettferdig stilling innfor Gud.) (Se også Galaterne 4: 9—11; Efeserne 2: 13—16.)

Kol. 2: 13—16: «[Gud] tilgav oss alle våre synder. Gjeldsbrevet som gikk imot oss på grunn av lovens bud, strøk han ut . . . Så la da ingen dømme dere for det dere spiser eller drikker, eller når det gjelder høytider, nymånedag eller sabbat.» (Hvis en person som var underlagt Moseloven, ble dømt skyldig i å vanhellige sabbaten, skulle han henrettes ved steining av hele menigheten, ifølge 2. Mosebok 31: 14 og 4. Mosebok 15: 32—35.

Mange av dem som argumenterer for at vi skal holde sabbaten, har grunn til å være glad for at vi ikke er underlagt den loven. Slik det fremgår av det skriftstedet som her er sitert, er det ikke lenger nødvendig å holde det sabbatsbudet som ble gitt til Israel, for å ha en godkjent stilling innfor Gud.)

Hvordan gikk det til at søndag ble den viktigste dag for tilbedelse i store deler av kristenheten?

Selv om Kristus ble oppreist på den første dag i uken (som da var den dagen som nå kalles søndag), inneholder ikke Bibelen noe påbud om at den ukedagen skulle settes til side som hellig.

«Det at man beholdt det gamle hedenske navnet, ’Dies Solis’ eller ’søndag’, på den ukentlige kristne helligdag, kommer for en stor del av at Konstantin i samsvar med den alminnelige mening blant både hedninger og [såkalte] kristne foreslo for sine undersåtter [i et edikt i 321 E.Kr.], både hedenske og kristne, at den første dag i uken skulle være ’solens helligdag’. . . . På denne måten, ved hjelp av en institusjon som alle hadde felles, skapte han harmoni mellom rikets ulike religioner.» — Lectures on the History of the Eastern Church (New York 1871), A. P. Stanley, s. 291.

Krevde Gud at Adam skulle holde sabbaten, noe som ville ha betydd at alle hans etterkommere også måtte holde den?

Etter at Jehova Gud hadde beredt jorden til bolig for menneskene, hvilte han med hensyn til det å skape materielle, jordiske ting. Dette blir sagt i 1. Mosebok 2: 1—3. Men det er ikke noe i Bibelens beretning som viser at Gud påla Adam å helligholde den sjuende dagen hver uke som en sabbat.

5. Mos. 5: 15: «Husk at du selv [Israel] var trell i Egypt da [Jehova] din Gud førte deg ut derfra med sterk hånd og utstrakt arm. Derfor har [Jehova] din Gud befalt deg å holde sabbatsdagen.» (Her knytter Jehova innføringen av sabbatsloven til Israels utfrielse av trelldommen i Egypt, ikke til noe som skjedde i Eden.)

2. Mos. 16: 1, 23—29: «Hele Israels-folket brøt opp . . . og den femtende dagen i den andre måneden etter at de hadde dratt ut av Egypt, kom de til Sin-ørkenen . . . Da sa han [Moses] til dem: ’Dette er det [Jehova] har sagt. I morgen er det sabbat, hellig sabbat for [Jehova]. . . . Seks dager skal dere sanke det [manna]. Men den sjuende dagen er det sabbat; da er det ikke noe der.’ . . . Da sa [Jehova] til Moses: ’ . . . Husk at [Jehova] har gitt dere sabbaten!’» (Før dette tidspunktet hadde man merket av sjudagers uker, men dette er første gangen det fortelles at sabbaten blir helligholdt.)

Dernest stiller jeg meg spm: ”Er Moseloven inndelt i en «seremonilov» og en «morallov», og er de kristne forpliktet til å holde «moralloven» (De ti bud)”?.

Omtalte Jesus loven på en måte som tilsier at den er inndelt i to deler?

Matt. 5: 17, 21, 23, 27, 31, 38: «Tro ikke at jeg er kommet for å oppheve loven eller profetene! Jeg er ikke kommet for å oppheve, men for å oppfylle.» Legg merke til hvilke bud Jesus nå nevner. «Dere har hørt det er sagt til fedrene: Du skal ikke slå i hjel [2. Mos. 20: 13; det sjette bud] . . . Dersom du bærer fram et offer til alteret [5. Mos. 16: 16, 17; ikke en del av De ti bud] . . . Dere har hørt det er sagt: Du skal ikke bryte ekteskapet [2. Mos. 20: 14; det sjuende bud]. Det er sagt: Den som skiller seg fra sin hustru, skal gi henne skilsmissebrev [5. Mos. 24: 1; ikke en del av De ti bud]. Dere har hørt det er sagt: Øye for øye og tann for tann [2. Mos. 21: 23—25; ikke en del av De ti bud].» (Jesus henviste altså til De ti bud og til andre deler av loven om hverandre. Han laget ikke noe skille mellom forskjellige deler. Burde vi behandle denne loven annerledes?)

En gang fikk Jesus spørsmålet: «Mester, hvilket bud er det største i loven?» Skilte han da ut De ti bud? Nei, han svarte: «Du skal elske Herren din Gud av hele ditt hjerte og av hele din sjel og av all din forstand. Dette er det største og første bud. Men et annet er like stort: Du skal elske din neste som deg selv. På disse to bud hviler hele loven og profetene.» (Matt. 22: 35—40) Hvis noen holder fast ved De ti bud (5. Mos. 5: 6—21) og sier at de kristne må holde dem, men ikke resten av loven, forkaster de ikke egentlig da det Jesus sa (da han siterte 5. Mosebok 6: 5 og 3. Mosebok 19: 18) om hvilke bud som er de største?

Bibelen viser flere steder at Moseloven tok slutt. Sier den samtidig direkte at dette innbefattet De ti bud?

Rom. 7: 6, 7: «Nå er vi løst fra loven, fordi vi er døde fra loven som bandt oss. . . . Hva skal vi så si? Er loven synd? Slett ikke! Men uten loven ville jeg ikke ha visst av synden. Jeg ville ikke ha visst hva begjær er, dersom loven ikke sa: Du skal ikke begjære.» (Hvilket eksempel fra loven bruker Paulus her, like etter at han har skrevet at jødiske kristne er blitt «løst fra loven»? Han bruker det tiende bud og viser derved at det inngikk i den loven som de var blitt løst fra.)

2. Kor. 3: 7—11: «Den tjeneste som var foreskrevet med bokstaver hogd i stein, var dødens tjeneste. Likevel var den omgitt av en slik herlighet at israelittene ikke klarte å se på ansiktet til Moses; så sterk var glansen på det, enda den tok slutt. Hvor mye større herlighet har da ikke Åndens tjeneste? . . . For hvis det som tok slutt, var herlig, hvor mye herligere er da ikke det som består?» (Det blir her henvist til forskrifter i form av «bokstaver hogd i stein», og det sies at «israelittene ikke klarte å se på ansiktet til Moses» ved den anledningen da de fikk dem. Hva er det som blir beskrevet her? Andre Mosebok 34: 1, 28—30 viser at det er den anledningen da De ti bud ble gitt. Det var disse budene som var hogd i stein. De er tydeligvis en del av det som dette skriftstedet sier «tok slutt».)

Ble alle moralske bånd fjernet da Moseloven, De ti bud innbefattet, tok slutt?

Langt ifra. Mange av de moralnormene som ble framholdt i De ti bud, ble gjentatt i de inspirerte bøkene som utgjør de kristne greske skrifter. (Sabbatsloven ble imidlertid ikke gjentatt.) Men uansett hvor god en lov er, vil det være lovløshet så lenge syndige tilbøyeligheter dominerer menneskenes ønsker.

Hebreerne 8: 10 sier imidlertid følgende om den nye pakt, som har erstattet lovpakten: «Slik er den pakten jeg vil slutte med Israels ætt i de dager, sier Herren: Jeg vil legge mine lovbud i deres sinn og skrive dem i deres hjerter. Jeg vil være deres Gud, og de skal være mitt folk.» Er ikke slike lover mye mer effektive enn lover som er hogd inn i steintavler?

Rom. 6: 15—17: «Skal vi synde, fordi vi ikke er under loven, men under nåden? Slett ikke! Dere vet at når dere går i tjeneste hos noen og adlyder ham, da blir dere hans slaver. Dere blir enten slaver under synden, og det fører til død, eller under den lydighet som fører til rettferdighet. Men Gud være takk! Før var dere slaver under synden, men nå er dere av hjertet blitt lydige mot den lære som ble overgitt til dere.» (Se også Galaterne 5: 18—24.)

Hvilken betydning har så den ukentlige sabbat for de kristne?

De kristne har del i en «sabbatshelg», en «hvile», hver dag

I Hebreerne 4: 4—11 sies det: «Et sted [1. Mos. 2: 2] står det om den sjuende dagen: Så hvilte Gud på den sjuende dagen etter at han hadde fullført hele sitt verk. Men her [Sal. 95: 11] sier han: De skal aldri komme inn til min hvile. Altså er det ennå slik at noen skal komme inn til hvilen. De som først fikk det glade budskap, kom ikke inn, for de var ulydige. Derfor fastsetter han på ny en dag; det er det han gjør når han lang tid etter gjennom David [Sal. 95: 7, 8] taler det ordet vi før har nevnt: I dag, om dere hører hans røst, så forherd ikke deres hjerter. Hadde Josva ført folket inn til hvilen, ville ikke Gud senere ha talt om en annen dag. Altså står det en sabbatshelg tilbake for Guds folk. Den som kommer inn til hans hvile, får jo hvile fra sine gjerninger, likesom Gud hvilte etter sine gjerninger. La oss da streve etter å komme inn til denne hvilen, så ingen er ulydig og faller.»

Hva blir de kristne her oppfordret til å hvile fra? Fra «sine gjerninger». Hvilke gjerninger? Gjerninger de tidligere gjorde for å prøve å vise seg rettferdige. De tror ikke lenger at de kan gjøre seg fortjent til Guds godkjennelse og oppnå evig liv ved å følge bestemte regler og helligholde bestemte dager. Det var på dette punktet de troløse jødene gjorde feil; de ’ville bygge opp sin egen rettferdighet og bøyde seg ikke under rettferdigheten fra Gud’. (Rom. 10: 3)

Sanne kristne erkjenner at vi alle har syndet, og at det bare er ved tro på Kristi offer at noen kan få en rettferdig stilling innfor Gud. De studerer alt det Guds Sønn lærte, og bestreber seg på å legge seg det på hjerte og anvende det. De tar ydmykt imot råd og irettesettelse fra Guds Ord. Dette betyr ikke at de tror at de kan gjøre seg fortjent til Guds godkjennelse på denne måten. Nei, det de gjør, er et uttrykk for deres kjærlighet og tro. Ved å ha en slik livsførsel unngår de å etterligne den jødiske nasjon, som var «ulydig».

Menneskeheten kan derfor se fram til en tusenårig «sabbat» eller hvile

Mark. 2: 27, 28: «Jesus sa til dem: ’Sabbaten ble til for menneskets skyld, ikke mennesket for sabbatens skyld. Derfor er Menneskesønnen herre også over sabbaten.’»

Jesus visste at Jehova hadde innstiftet sabbaten som et tegn mellom seg selv og Israel, og at hensikten med den var at de skulle få hvile fra sitt arbeid.

Jesus var også klar over at hans død skulle utgjøre grunnlaget for at Moseloven ble opphevet, ettersom den ble oppfylt på ham. Han var oppmerksom på at loven med dens krav om helligholdelse av sabbaten utgjorde «en skygge av de goder som skulle komme». (Hebr. 10: 1; Kol. 2: 16, 17) I forbindelse med disse ’godene’ er det en «sabbat» som han skal være herre over.

Som Herrenes Herre skal Kristus herske over hele jorden i 1000 år. (Åp. 19: 16; 20: 6; Sal. 2: 6—8) Da Jesus var på jorden, utførte han i sin barmhjertighet noen av sine mest storslagne helbredelsesgjerninger på sabbaten. Han viste derved hva slags befrielse og hvile han skal bringe mennesker av alle nasjoner under sitt tusenårige styre. (Luk. 13: 10—13; Joh. 5: 5—9; 9: 1—14) De som forstår sabbatens virkelige betydning, vil også få anledning til å glede seg over denne ’sabbatshvilen’.

SÅ säger:

@Egil sade: ”“Er de kristne forpliktet til å holde en ukentlig sabbatsdag?”

- Nej, de behöver bara följa alla de beslut som har tagits på kyrkomötena. Det är den kristna lagen.

Men vill du vara ett Guds barn och en efterföljare till Yeshua/Jesus, så är det normalt att helga sabbaten. Den blev ju given till människan. Är du en människa så har Gud gett den gåvan till dig. I annat fall så kan du strunta i den.

För övrigt tror jag att du försvarar JV´s lära.
Var välsignad i alla fall!
‘SÅ

Besvarat den 15 februari, 2009 / 11:05

Lars Enarson

Om jag förstår Paulus rätt, så handlar det inte om att lagens bokstav har dött utan att vi i Kristus har dött bort ifrån lagens bokstav och lever nu i andens förbund.
I min egen vandring med Jesus, så har aldrig lagen overbevisat mig om synd, däremot har den helige ande överbevisat mig, jag mins specielt en gång, när jag såg en kyrkvaktmästare som hade snus i munnen, jag vet att jag reagerade på att han hade det, men tänkte inte mer på det, men när jag kom hem så visade anden mig tydligt att jag i mitt hjärta dömde honom, det var ingen lag, ingen bokstav, det var anden i mig som överbevisade mig.
Däremot kan jag berätta för alla, att det var en tid i mitt liv, där bokstaven var det viktiga, med ett resusltat att jag såg allas fel och brister, jag själv var supernoga i min vandring, såg till att göra allt i enlighet med boken, men resultatet blev inte bra, det blev en yttre helighet,medans insidan gärna menade att andra inte höll det kristna måttet.
Idag har jag förstått efter att allt detta yttre som jag höll och levde upp till rasat (hade inte ens tv, ville inte orena mig) Ja när den dålige Björn fick komma fram, när jag inte till slut lyckades hålla allt det som jag ansåg enligt bibeln att man skall hålla, då efter långa processer och många misslyckanden förstod jag, att det är inte upp till mig att lyckas leva upp till bibeln/lagen, att alltid vinna seger över sitt kött, nej jag förstod att detta var ett verk av Gud i mig, han utför rättfärdighetens verk, han själv helgar mig, till hela min varelse, det tog många år att bli avklädd denna klädnad av egenrättfärdighet och klädnaden av lagens/skriftens krav på mig, men resultatet är att jag inte ser andras brister och om någon berättar om något dåligt de gjort så reargerar jag inte på det de gjort utan på det Jesus kan göra för dem i deras misslyckande.
Jag vill verkligen inte in ett liv igen där jag skall följa biblens krav, utan jag gör det han manar mig till och är det något som han inte gillar i mitt liv, så har jag det förtroendet för honom, att han visar det för mig och det gör han, jag kan inte tala hur som helst, jag kan inte tänka hur som helst, jag kan verkligen inte göra som jag vill längre, vägen har blivit smal. Det jag förstår att anden är mer nogran än någon bokstav kan bli och en viktig skillnad är, att när han visar något, så förändrar han det också, innan skulle jag förändra och leva upp till, nu verkar han fram förändringen, jag behöver bara be att han skall göra det han visat att han vill åtgärda.
Var välsignad
Mvh Björn Jönsson

Björn,

Tack för ditt fina vittnesbörd. Det finns ingen motsättning mellan detta och det jag säger. Jag förklarade att det gäller att inte ha ett ”lagiskt” förhållande till lagen. Jag lyder inte för att försöka bli rättfärdig utan för att jag redan är rättfärdig.

Dessutom har som sagt NT mycket svårare bud att följa som kräver mycket mera nåd. Eller vill du slänga ut hela Bibeln och bara ha den Helige Ande?

Andy,

Här är ett exempel i Efeserbrevet där Paulus själv predikar utifrån Lagen och tio Guds bud.

”Ni barn, lyd era föräldrar i Herren, det är rätt och riktigt. Hedra din far och mor. Detta är det första bud som har ett löfte: för att det skall gå dig väl och du skall leva länge på jorden.” Ef 6:1-3

Paulus kanske avföll lite grann från den rena läran?

Björn Jönsson säger:

@Lars Enarson,

Jag vet hur du menar, men jag menar att det idag är inte bara en risk, utan det är ett faktum att många lever utifrån lagen/bibeln och lyckas så att säga hålla den, men där de är Guds pekpinnar, utan hjärta och kärlek, det viktigaste är att skriftens ord upprätthålls, men de som som får höra dessa pekpinnar lever i skuld, fördömelse och ett ständigt dåligt samvete, för vem vill inte leva och göra rätt.
Skriften är som jag ser det ingen instruktionsbok, utan informationsbok.

Jag har inte den teologiska kunskap som många här, men att säga att det inte finns någon motsättning, motsatsen bevisas gång på gång i människor jag träffat.

Mvh Björn Jönsson

Besvarat den 15 februari, 2009 / 10:52

Cato säger:

@Lars Enarson, jeg synes Björn Jönsson får fram saken på en fin måte. Jesus sa selv, at det var Den Hellige Ånd, den nye talsmann som skulle overbevise verden om synd, rettferdighet og dom! Joh.!16,13.

Loven har ved Israel, sitt paktsfolk, vist en gang for alle, at det ingen frelse finnes ved den. Dette er Paulus’s sitt budskap i Romerbrevet! Begynner vi å dra loven inn i den kristnes liv og vandring får vi et problem, nemlig fordømmelse.

”Men vi vet at alt det loven sier, det taler den til dem som er under loven, for at hver munn skal lukkes og hele verden bli skyldig for Gud.” Rom. 3, 19.

Dette er ikke det samme som at loven er AVSKAFFET I SEG SELV, det er snakk om VÅRT FORHOLD til den. Problemet med loven kommer tydelig til syne hos deg, Lars, gjennom sabbatsfeiring og spiseforskrifter osv. Hvor skal vi sette grensen?

Når Paulus i sine formaninger henviser til loven (DE NI BUD!), så er dette i en formaningssammenheng, etter å ha forkynt evangeliets velsignelser og herlighet for den troende, som et nytt menneske i Kristus!

Vi kan si det slik, at lovens moralske verdier er inbakt i evangeliet, gjennom det nye menneskets ønske om å være Gud til behag! Dette har med Ånden og den nye fødsel og gjør!Evangeliet er ”en Guds kraft til frelse”!

Lovløshet har ikke noe med dette å gjøre.

Mvh.
Cato

Besvarat den 15 februari, 2009 / 11:40

Lars Enarson

Off topic: Fikk du med deg svaret jeg gav i en annen tråd, og hvor jeg gav uttrykk for at min kone og jeg leser hvert vårt eksemplar av Den stor skjøgen og vil gjerne få uttrykke vår store takknemlighet for at du våget å skrive denne boken! Dette er en bok vår tid trenger.

Svara mig, ni som vill stå under lagen: har ni inte hört vad lagen säger?

STEEN säger:

Michael G. Helders,

Om Lagen har det blivit sagt bl.a detta:

-”Förbannad är var och en som inte håller sig till allt som står skrivet i lagens bok och fullgör det”, Gal 3:10

-”Håll mina bud och stadgar, ty den som gör det skall leva genom dem. Jag är Herren”, 3 Mos 18:5.

-”Det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare, Rom 2:13.

Är detta evangelium om frälsning?

Nej,
-”Om arvet berodde på lagen kunde det ju inte längre bero på löftet. Men nu är det genom sitt löfte som Gud har skänkt arvet åt Abraham”, Gal 3:18.

Men nu har Gud uppenbarat en rättfärdighet som inte beror av lagen men som lagen och profeterna har vittnat om – en rättfärdighet från Gud genom tron på Jesus Kristus, för alla dem som tror. Här görs ingen åtskillnad,(Rom 3:21,22).

Besvarat den 15 februari, 2009 / 12:05

Björn Olav,

Tack käre broder!!! Det värmde… Hoppas vi kan träffas någon gång inom en inte alltför lång framtid.

Cato,

Lagiskhet kan man hamna i utan att tro på Lagen. ALLT kan bli till lagiskhet, bön, bibelläsning, söndagsfirande, trosförkunnelse, etc, etc. Är förbjudet för mig att bli välsignad av att fira sabbat? Vill du ta det ifrån mig?

Vad gäller mat så skrev jag i en tidigare tråd att jag är öppen för att detta inte gäller alla. Det enda jag ville påpeka var bara att jag ser ingenting i NT att det är upphävt. De argument som kommit fram håller inte.

Fri att lyda Guds bud. Yes!!!! Jag vägrara att låta någon binda mig med deras traditioner!

Cato säger:

@Lars Enarson skriver:

”Lagiskhet kan man hamna i utan att tro på Lagen. ALLT kan bli till lagiskhet, bön, bibelläsning, söndagsfirande, trosförkunnelse, etc, etc.

Är förbjudet för mig att bli välsignad av att fira sabbat? Vill du ta det ifrån mig?”

Det er sant, Lars, dette har med fallet å gjøre. Lagiskhet kommer fra kjødet, det gamle menneske som gjerne vil prestere noe for å bli anerkjent! Og Moseloven henveder seg til mennesket ”i kjødet”!

Evangeliet begynner i menneskets ånd!

Jeg ønsker deg Guds velignelse i din sabbattsfeirng! Med Jesus i sentrum!

Mvh.
Cato.

Besvarat den 15 februari, 2009 / 14:06

Lars Enarson

Det hadde vært svært hyggelig. Kan du ikke ta kontakt neste gang du er i Norge?

Andy:

Jeg opplevde det veldig spesielt når Åge fra talerstolen i Oslo Kristne Senter sa at kristne ikke lenger skal be Fadervår. Det var de ordene han brukte den gangen.

Nå, sier han alstå, ar vi kan be Fadervår, men da med visse endringer i bønnens formulering. Underlig at ikke Jesus sa noe til disiplene om at de måtte huske på å endre denne bønnens ordlyd, når Jesus var død på korset.

Johannes, han som sto Jesus så nær, at han til og med lå med hodet i fanget hans, fikk altså ikke dette med seg. Som Lars Enarson helt riktig påpeker understreker jo Johannes behovet for å bekjenne sine synder, om man skal få tilgivelse for dem.

Jeg hører folk i dag si: Jeg har ingen synder å bekjenne. De snakker om at de holder seg til Kristi lov, men de har ingen problemer med å gå fra kona si (fordi de er jo ikke under loven), hvorfor skal de delta på bønnemøte (det er jo lovisk), vi har ingen onde ånder å kjempe mot (ikke etter korset). Nei, jeg karrikrerer eller ironiserer ikke. Dette er litt av følgende av Åges undervisning om frihet fra loven.

När det gäller den mosaiska lagen gälleer det att urskilja moraliska och cermoniella påbud. Den moraliska lagen är evig, den är inskriven i våra hjärtan, ”Du skall inte dräpa”, ”Du skall inte begå äktenskapsbrott”, ”Du skall inte bära falsk vittnesbörd” även hedningarna känner till detta för de är från Skaparen. De mosaiska cermoniella föreskrifterna däremot har mist sin bindande kraft genom Jesu död på korset, och hans instiftande av det nya förbundet i hans blod.
Kristi Ande, frihetens Ande ger oss kraft att leva efter Guds lag.

SÅ säger:

@Theodoros, vem har sagt allt detta som du skriver? Är det du själv eller har du någon referens? Är det fjärde budet också ett moralbud?
SÅ

Besvarat den 15 februari, 2009 / 15:24

Steen!

Bra skrivet, jag har upplevt detsamma som du, men det intresanta är att det är anden som överbevisar mig både innan brottet och efter brottet och det är ingen känslomässig härlighet, det är en bedrövelse som i sig verkar fram förändring, smärtan jag upplever gör att jag i mitt innersta vill undvika att synda.
Detta är Guds sätt att förädla oss.

Mvh Björn Jönsson

Jag upprepar mina frågor, eftersom vare sig Andy eller Peter gett några svar på frågorna jag ställde:

(SÅG håller ju som alltid på å hackar lite vid sidan om – inget att bry sig om eller fästa så stor uppmärksamhet vid, vilket de flesta torde ha insett vid det här laget. Förstår han ens betydelsen som ligger och konsekvensen av de frågor som här ställs??)
—

Mina frågor:

Andy säger:

“Harry:

Kanske du behöver uppdatera dina kunskaper om Åge Åleskjær och hans förhållande till bl.a trosförkunnelsen…”

HaFo:

Och hur sker och återfinns denna “uppdatering” kring Åleskjares tidigare undervisning?

Jag har aldrig sett någonstans att Åleskjaer skulle ta tillbaka sin tidigare syn på att Jesus dog andligen och klarlägga att han där tidigare förmedlat villolära.

Jag har aldrig sett ngnstans att Åleskjaer nu skulle ta avstånd från förförelsen i trosförkunnelsen och de som alltifrån Kenyon, Hagin, Copeland, Hinn m.fl förmedlat denna villolära.

Tvärtom är det senaste uttalandet, som jag kan påminna mig från Åleskjaer kring dessa förförare, att “de är härliga bröder”.

Har Du sett att Åleskjaer ngnstans har tagit avstånd från dessa herrars dokumenterade förförelse Andy?

Har Du Andy sett det ske ngnstans, så visa det svart på vitt, så skulle jag vara glad.
—

Jag har aldrig sett att Åleskjaer skulle ha ändrat sig från den bok han skrev kring nådesförkunnelsen, som finns kommenterad, som jag visade på, på Min hemsidas “Min Åsikt”.

Har Du Andy, överhuvudtaget läst den kommentaren från Jean – Erik, kring Åleskjaers bok? Om inte!? Varför?
—

Peter säger:

“Forøvrig har Åge tatt et tildels ganske kraftig oppgjør med trosbevegelsen.”

HaFo:

Och när och på vilket sätt har det då skett?? Visa mig gärna detta svart på vitt Peter!!
—

Vem är Jesus för Dig Peter? Vad betyder offret av Kristi persons (Gud och människa försonade/förenade)kropp och blod på korset för Dig Peter?

HaFo

SÅ säger:

@Harry Forsgren, har du läst mitt inlägg den 14 februari, 2009 / 19:00 ? Om inte så gör det.
Det ger dig kanske ett nytt perspektiv på vad som hände vid Sinai.
MVH
SÅ

Besvarat den 15 februari, 2009 / 21:58

Du behöver inte upprepa Harry! Har läst dina frågor men inte haft tid idag. Har jobbat på vinden. Ja, jag har läst Mårtenssons kommentarer för länge sen, men håller inte med honom. Mårtensson vigde f.ö min mor och far 1965… Vidga dina vyer lite Harry och sök information. Du har fastnat i ett spår där alla andra har fel och det är inte bra.

Jag träffade Åleskjær för några veckor sen och gjorde en muntlig intervju med honom. Den kommer snart i skriftlig form. Ja, han har tagit avstånd från en hel del i trosförkunnelsen, bl.a jds-läran.

Bless!

Skarpa och visa ord från Yngve Bergström!

Samuel Rnr benytter seg av et av disse moderne honnørordene: ”religiøs” og så føyer han til ”religiøst fangenskap”, for virkelig å understreke hvordan ”de andre” er. De som ikke er som ham, ”de andre” er de som ikke har opplevd ”friheten”. Og det er ikke måte på heller. Det er flertallet av kristne som lever slik. Det hindrer dem fra å bære frukt. Dog ikke Samuel Rnr.

Yngve Bergström sade: ”Jag är också av den åsikt att lagen inte är upphävd men tjänar till att förmedla kännedom om vad Gud ser som rätt och fel – allt belyst och exemplifierat genom Jesu fullkomliga hållandet av lagen och färmed fullkomnat den, mig till godo, eftersom i Kristus uppfylls lagens krav på mig.”

- Jag håller med vissa bitar. Ja lagen förmedlar kännedom om rätt och fel och då behöver vi väl undervisa vad lagen säger? Yeshua sa ju. ”Den som undervisar människorna att lagen inte gäller…”
Det måste ju betyda att även om vi har Guds Ande, så behöver vi förkunna vad som är rätt och fel. Det är det jag tror fattas i praktiken när det gäller Åge. Om han ena stunden raljerar över Sinai och lagen, så tror jag inte att han undervisar om vad buden säger.

Att bara hänvisa till livet i Anden håller kanske teoretiskt, men vilka vandrar i Anden jämt? Det är bara att krasst konstatera att skilsmässofrekvensen är i stort sett densamma inom kristna församlingar som i världsliga sammanhang. Det tror att det är brist på förkunnelse om vad Gud har för standard på den som säger sig vara ”i Kristus”.

De uttryck som Yeshua använder i Matt. 5:17-19 är upphäva och fullborda. De har inget med att Yeshua fullbordat lagen för oss. På vilket sätt skulle han gjort det? Så att håller buden istället för oss? (om vi begränsar oss till de tio) Nej, jag tror att det är hur vi var och en i verkligheten lever, som vi skall stå till svars för inför Messias domstol en gång. Då visar det sig om vårt livsverk brinner upp eller om det blir lön. (Det är svåra saker att utveckla fullt här)

Rom. 8:4 talar inte om att Yeshua uppfyllt lagen i vårt ställe eller för oss: ”Så skulle lagens krav uppfyllas i oss som inte lever efter köttet utan efter Anden.”

Det är när vi vandrar i Ande som vi lyder buden av hjärtat, av bara farten. Och omvänt, den som lever i strid med buden vandrar inte i Ande, hur mycket han än talar i tungor.

Upphäva innebär förmodligen att undervisa att buden inte gäller. Fullborda betyder att ge budet dess rätta tolkning och lära människorna det. Det är väl det man kan se i Matt. 5:17-19.

Detta ser vi i praktiken att Yeshua gör. När han skärper buden, så fullbordar han dem genom att ge den rätta tolkningen. Det är den nivån som är Andens nivå. Då behöver vi också Yeshuas renade blod. (i alla fall jag).
SÅ

Cato, livets Andes lag gör det möjligt att hålla Mose lag. Mose och Yeshua trivs nämligen tillsammans. Har du hört talas om Mose och Lammets sång.

Du glömde att svara på min fråga: Håller du Paulus bud?
Allt gott!
SÅ

Cato säger:

@SÅ, nå skal vi ikke helt utviske forskjellene mellom Moses og Jesus, på et menneske og Gud!

Heb 3:5-6: ”Och Mose var trogen i hela hans hus såsom tjänare, till ett vittnesbörd om vad som senare skulle förkunnas,

men Kristus så som Son över hans hus.”

Mose og Lammets sang har ikke noe med denne debatten å gjøre i det hele tatt!

Når det gjelder Paulus, så holder jeg meg til HANS EVANGELIUM, det som er en ”Guds kraft til frelse”:

Rom 16:25-26:

”Men honom, som förmår styrka er, efter mitt evangelium och min predikan om Jesus Kristus, enligt den nu uppenbarade hemlighet, som under evig tid har förtigits,

men nu har blivit uppenbarad och genom profetiska Skrifter, enligt den evige Gudens befallning, gjorts känd för alla hedningar till trons lydnad..”

Mvh.
Cato.

Besvarat den 16 februari, 2009 / 14:52

Björn Olav:
Du missförstår mig. Jag säger inte detta för att framstå som ”fri” medan andra inte är det. Jag tror att vi alla behöver komma ut i Kristi frihet – inklusive mig själv. Och då menar jag en frihet som är ren och helig. Med detta var ej mening att framhålla mig själv som något föredömligt exempel.

Yngve B och Björn Olav:
Skönt att höra, Yngve, att du läst boken. Jag tror jag är ganska nära dig när det gäller synen på detta. Jag har inga problem med lagen som sådan – trots att jag dött ifrån den -därför att med Kristus i mig så kommer jag att leva upp till en högre standard än vad som var möjligt under det gamla förbundet. Lagen blir därmed inga problem, utan finns där som en moralkompass för vad som är rätt och fel.
Men jag tror vi ALLA behöver bli etablerade i nåden på ett helt nytt sätt. Hur ofta kommer vi inte inför Gud baserat på våra egna gärningar istället för på Kristi gärning? Har vi haft en dålig dag så är vi inte frimodiga inför Gud, men har vi haft en bra dag så kommer vi frimodigt inför Honom i bön, t.ex. Jag tror vi alla behöver bli fria ifrån ett lagiskt tänkande, helt enkelt.
Mvh,

SÅ säger:

@Samuel R: ”Lagen blir därmed inga problem, utan finns där som en moralkompass för vad som är rätt och fel.”

- Är det nån som hört Åge tala om nödvändigheten att ha lagen som en kompass på vad som är rätt och fel? Har svårt att tro det?

Så länge det finns kristna med i ”nådesrörelsen” som växt upp med en förkunnelse där buden haft en plats, så fungerar det nog hyfsat bra. Vad händer när en ny generation fostras fram med denna lagfria förkunnelse? Det har vi bara sett en försmak av, enligt Bjørns Olavs vittnesbörd.
SÅ

Besvarat den 16 februari, 2009 / 14:07

Läser vi NT, så får vi en väldigt bra ”kompassriktning”.

Jag tror att vi är få som verkligen fått en uppenbarelse i våra hjärtan av vad evangeliet verkligen innebär.
Jag har inte den uppenbarelsen, men jag anar att det är något ofattbart stort.
Jag hörde talas om en broder som innan han dog, fick ”se” golgata-dramat, han grät sedan i 14 dagar.

Vi håller oss till mycket teorier, men vi behöver uppenbarelsekunskap om vad JESUS GJORT FÖR OSS.

Frälsningsverket äääär fullbordat!

Björn Olav,
återigen, jag har inget syfte att svartmåla andra eller skönmåla mig själv, vilket det tyvärr verkar som att du antyder. Men om vi är ärliga och tittar på världens kristenhet idag (oss själva inräknade) så kanske vi kan konstatera att saker och ting kunde vara bättre?
Och här finns två diken som hindrar ”frukten”, menar jag:
1) världslighet
2) religiositet
Jag håller med dig att de som anklagar andra för ”religiositet” mycket väl kan vara lika religiösa som alla andra.

Det har diskuterats en hel del om ”lagen” här på bloggen. Alla kanske inte har kunskap om vad lagen är. Detta kan ge lite mer insikt om vad det handlar om. Det finns alltså tre hebreiska ord som beskriver olika typer av de 613 påbuden eller förbuden.
SÅ

2 Mos. 21:1: “Och detta är de lagar du skall lägga fram för dem.”

Det hebreiska ord som översatts som “lagar” (“rätter” 1917) är “mishpatim”. I Torahn förekommer flera olika ord som talar om de bud som den Evige har gett sitt folk. Dessa är de fem vanligaste:

· Torah (plural: “torot”) betyder “instruktion”, “norm”, “lag”. Det kommer från roten “jarah”, “peka”, “markera”. Det har flera olika betydelser. Dessa är de viktigaste:

o Instruktion, vilken som helst, exempelvis Ordspråksboken 3:1a “Min son, glöm inte min instruktion (“torah”)…”

o En speciell instruktion om ett speciellt ämne, exempelvis instruktionerna som getts till varje offer, 3 Mosebok 6:9 (6:2 heb.) “detta är lagen (“torah”) om brännoffret…”; 3 Mosebok 7:11 “Detta är lagen (“torah”) om gemenskapsoffret…”, Romarbrevet 7:2 “den lag som band henne vid mannen”.

o Den allmänna instruktion som getts till Israel – Moshehs Torah, de fem Moseböckerna, Chumash, Pentateuken, “lagen”, exempelvis 5 Mosebok 32:26 “denna lagbok (“torah”)”, Josua 1:7-8 “den undervisning (FB) lag (1917) (“torah”) som min tjänare Mosheh har givit dig… denna lagbok (“sefer ha-torah”)”, Matteus 5:17 “lagen”, Lukas 24:44 “Moshehs lag”.

o All hebreisk ande-inspirerad Skrift – Tanach (en akronym för Torah (Instruktion), Neviím (Profeter), Ketuvim (Skrifter)), “Gamla och Nya Testamentet”.

· Mitsvah (plural “mitsvot”) – bud – en generell term som omfattar alla typer av bud. Den kommer från roten “tsavah” som betyder “befalla”, “beställa”, “ge uppdrag”.

· Mishpat (plural “mishpatim”) – betyder “domslut”, “norm”, “dekret”, “vana”, “rättsprocess”, “rätt”, “modell”. Ordet kommer från roten “shafat” som betyder “döma”, “skipa rätt”, “regera”. Substantivet är “shofet”, “domare”.

· Choc (plural: “chuckim”) som betyder ”gräns”, “uppgift”, “portion”, “skyldighet”, “mandat”. Kommer från roten “chakak” som betyder “gravera”, “avgöra”, “befalla”. Detta ord förekommer också i femininform, “chuckah”, plural “chuckot”.

· Edah (plural “edot”), som betyder “bevis”, “vittnesbörd”.

Förhållandet mellan dessa ord kan illustreras på följande sätt:

Torahn är den generella instruktion som gavs från himlen genom Mosheh.

Mitsvot – är alla de 613 buden som finns i Moshehs Torah.

Det finns tre olika typer av bud bland dessa 613: Mishpatim, Chuckim och Edot.

Mishpatim är sociala bud, som reglerar all form av socialt liv inom Israels samhälle.

Chuckim är bud som är svåra att förstå eftersom de saknar logisk förklaring.

Edot är bud som ger Israels folk speciella kännemärken, exempelvis mezuzah, tsitstit och tefillin.

(Utdrag från K. Blads kommentarer till den kommande sabbatens text 2 Mos. 21:1 – 24:18)

Men det er en viss forskjell her, Samuel.

Du kommer ikke med noen profetisk bedømming av kristenheten. Du kommer med en generell kommentar farget av ditt eget ståsted. Ser du forskjellen? Og bedømmingen din er svært ensrettet og veldig lite konstruktiv. Du kategoriser flesteparten av alle verdens kristne. Tror du de rundt 100 millioner kinesiske kristne kan kalles ”religiøse”, f.eks? Er de ikke-religiøse de som har lest Åge Åleskjærs bok og blitt en del av Åleskjær-klanen?

Jeg tror absolutt på den profetiske tjenesten i vår tid, men du hjelper ikke så mange med din bedømming av andre troende. Ikke på annen måte enn at du selv fremstår som ”den andre part”, den som ”vet”, men som har ”sett”, den som ikke lever lovisk, men i frihet.

Om du skal ha profetisk ”udd”, hvorfor ikke gå den andre mil, og vis med eget liv at Kristus bor i deg, gjennom praktiske hverdagshandlinger mot andre kristne fulle av kjærlighet.

Det gjør det helt sikkert, Samuel.

Men svaret ditt avslører en holdning mot andre kristne som preger mye av denne ”nye reformasjonen”. Holdningen er forsåvidt ikke ny. Det er den samme som preger alle som har ”sett DET”. Det er en eksklusiv dømmende holdning mot ”de andre”. At du tror majoriteten av Kinas 100 millioner trenger å høre dette synet, må bero på to ting:

1. Enten så kjenner du veldig godt kinesisk menighetsliv, og kan uttale deg på vegne av disse 100 millioner kristne.

2. Eller så er du full av forutinntatthet og ”nyfrelsthet” at du ikke ser andre enn de som står på samme linje som deg.

Er ikke du i ditt syn i ferd med å bli ganske lovisk?

Nei, jeg forsto nok det, Samuel. Det er ”de andre” som er loviske, ikke du. Og ikke resten av ”nådefolket”.

Men det er ganske utrolig at et menneske har kjennskap til 100 millioner kinesiske kristnes trosliv, pluss majoriteten av resten av verdens kristne. DE er de religiøse.

Så vet vi det.

Problemet er at ”nådefolket” har liten nåde å vise andre. For de andre er bare, pr.definisjon, religiøse.

Det er nettopp dette du fremsetter av påstander om andre, Samuel. Les hva du skriver. Flesteparten av verdens kristne er religiøse. Majoriteten av Kinas husmenighetsbevegelse som opplever en kolossal vekkelse, er religiøse. ”DE” har ikke ”sett” det DU har sett.

En slik beskrivelse av andre kristne synes jeg er trist lesning. At det finnes religiøsitet, det er det vel ingen som helst tvil om. Det kan være negativt, men behøver da slett ikke å være det.

Er det religiøst å be til bestemte tider?
Er det religiøst å lese sin Bibel daglig?
Er det religiøst å være til stede når menigheten samles?

I såfall er vel ikke det å være religiøs noe negativt? Eller?

Det betyr nemlig ikke nødvendigvis at vedkommende som ber, leser Bibelen og er en del av menigheten, er uten ånd og liv.

Hvordan vil du egentlig definere religiøsitet, Samuel? Hva er det ved et menneske som er religiøst?

Väldigt bra fråga. Det kan röra sig om väldigt många olika saker och kan därför vara svårdefinerat. Effekten av religion är hursomhelst att Andens liv, Guds Ord och Jesu verk på Golgata antingen förminskas eller förvanskas. Religiös verksamhet som inte sker på den Helige Andes ingivelse eller med den Helige Andes samverkan och som inte sker i kärlek (se inledningen i 1 Kor. kap 13 för typfall av religiositet).

Ett konkret exempel ifrån NT: Paulus förföljde de första kristna utifrån religiös övertygelse – ändå var det helt fel.
Ett andra exempel: askes enligt Kol. 2:20
Ett tredje exempel: matregler av de olika slag, Kol. 2:20
Ett fjärde exempel: att åberopa sin egen ”rättfärdighet” för att få Gud att svara på bön.
Ett femte exemplel: gudstjänstordningar som hindrar den Helige Ande ifrån att få tillträde att verka i gudstjänsten.
Ett sjätte exempel: religiösa övningar för att få syndernas förlåtelse (vallfärder, ave-Maria-böner mm) eller Guds acceptans.
Ett sjunde exempel: kontrollerande och manipulerande kollekttal (Guds dom över vissa predikanters beteende kommer här inte att bli mild) samt givande utifrån tvång istället för utifrån ett glatt hjärta.

Återigen, religiositet kan handla om många olika ting, och jag har absolut inte varit uttömmande.

Samuel:

Er du da enig i at en del av de tingene du har skrevet om her kan brukes om trosbevegelsen/Oslo Kristne Senter?

Andy säger:

”Du behöver inte upprepa Harry!”

HaFo:

Tack för Ditt svar Andy! Jag blir själv less på att upprepa mig, men vad gör man, när man inte får svar!??

Andy:

”Har läst dina frågor men inte haft tid idag… Ja, jag har läst Mårtenssons kommentarer för länge sen, men håller inte med honom.”

HaFo:

Ska bli intressant höra i detalj, var Du anser att Mårtensson tar fel i sin analys av Åleskjaers bok!

Andy:

”Vidga dina vyer lite Harry och sök information.”

HaFo:

Det är ju precis vad jag gör, men inte många verkar vilja ge svart på vitt kring ”den stora förändringen”, kring Åleskjaers avståndstagande från trosförkunnelsen, och dess företrädare, som flera anger.

Det senaste jag fortfarande sett är, hur han menar att Hagin, Hinn, Copeland m.fl. är ”härliga bröder” och hur han bejakar att Jesus skildes från Fadern, när Han utropade ”Min Gud min Gud, varför har Du övergivit mig”.

Det är ju bara att visa att man inte insett vad hela Guds Ord säger i den text som Jesus åberopar!

Andy:

”Du har fastnat i ett spår där alla andra har fel och det är inte bra.”

HaFo:

Detta är falskt vittnesbörd mot mig och en väldigt allvarlig anklagelse, som Du riktar mot mig Andy! Av vilken orsak och till vilket ändamål, framför Du en sådan anklagelse mot mig!!????

Andy:

”Jag träffade Åleskjær för några veckor sen och gjorde en muntlig intervju med honom. Den kommer snart i skriftlig form. Ja, han har tagit avstånd från en hel del i trosförkunnelsen, bl.a jds-läran.”

HaFo:

Hoppas att det då inte handlar om samma ”gallematias” som Ekmans ”avståndstagande av JDS”, kring att han vänder sig mot att Jesus skulle ha fått satans natur och blivit pinad i helvetet. Men att där ändå sker ”en bruten relation”.

Det är inte vad JDS handlar om! Detta förra, men det senare! Så kan man å ena sidan säga att man inte bejakar JDS, men ändå i nästa andetag faktiskt göra det ändå, med bara ett annat vokabulär.

JDS handlar om att Jesus inte längre är Gud och Gud och människa förenade, utan att där sker en brytning mellan Fadern och Sonen i Guds oupplösliga enhet och helhet av en enda Gud av Fader, Son och Ande.

JDS handlar om att Gud och människa, Kristi person, inte längre är ”Guds fullhet lekamligen” (Kristi person) och att inte ”Gud är i Kristus och försonar/förenar människan med sig själv” (precis som i MFS lära att Jesus bara är en människa),

utan det handlar i trosförkunnelsen om att Jesus blir allt vad den fallna människan blev, skiljs från Gud i en andlig död, för att så ”födas på nytt”, förenas med Gud, så att människan så kan födas på nytt och förenas med Gud.
—

Detta är tvärtemot vad som räddar människan. Genom att som människans ställföreträdare, aldrig dö den andliga döden/skiljas från Gud, så förenar/försonar Gud själv människan med sig (”Gud är i Kristus och försonar/förenar”) och kan så bära fram, det RENA offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset.
—

Är det till denna insikt som Åleskjaer kommit, när han ändrat sig kring JDS – läran?

Det ska bli intressant att se!

Är det så, så borde han ju då ”slå på stora trumman” och tillkännage, att han tidigare varit en villolärare, uppmana alla människor till, att ta avstånd från den litteratur som han förmedlat och fortfarande förmedlar av uppenbart vilsna trosförkunnare, via sin församling och bookshop!

HaFo

Andy säger:

Harry:
Jag kommer inte analysera Mortenssons analys av Åleskjærs bok. Ditt påstående att jag skulle bära falsk vittnesbörd mot dig är lite drygt. Då jag nu följt dig och det du skriver under så pass lång tid har jag bildat mig en uppfattning om dig. Du anklagar väldigt många att vara villolärare och man kan undra om det finns någon som passerar genom ditt nålöga. Min observation kan knappast betäcknas som ”en väldigt allvarlig anklagelse” men när det är sagt var det inte min intention att såra dig. Jag beklagar formuleringen.

Alla:
Orsaken till att jag inte är så aktiv just nu är att jag är mycket upptagen i det privata. Vi ska bygga ut vinden och har haft mycket att göra i förbindelse med detta. I tillägg har jag gått en jägarkurs som avslutas nu på lördag. Ser fram emot att skriva en ny artikel om bl.a Kristi lag och i den besvara många frågor.

Besvarat den 16 februari, 2009 / 19:13

SÅ säger:

Andy, visar du ingen nåd mot de stackars djuren?
SÅ

Andy säger:

Vilka djur? Nej, dem visar jag ingen nåd! Nu ska det jagas!

Besvarat den 16 februari, 2009 / 19:40

Besvarat den 16 februari, 2009 / 19:25

 Lagen Gäller

Dessa citat här under är min övertygelse, kan inte skriva det bättre själv.
Läser ingenting på svenska bloggar just om dekalogen resp cermoniella lagen, varför?
Obs den breda, öppnande och klara undervisningen, för det skrivs på bloggarna VÄLDIGT LITE KONKRET, här är det inte bara tolkningar, här är det ”rakt på sak” thats the way it is, and I like that. håll tillgodo.

( Christian Churches of God
PO Box 369, WODEN ACT 2606, AUSTRALIA
E-mail: secretary@ccg.org )
(Copyright ã 1995, 1999 Wade Cox)
(Tr. A. Binder 2003):

Vissa element av modern kristendom försöker påstå att lagen är borttagen, genom att de läst fel i Paulus Epistlar i Nya Testamentet. Detta antagande är inte riktigt. Detta synsätt är format av en missförståelse av vad som blivit eliminerat genom Kristi offer och spikandet vid stauros, pålen eller korset i Kolosserbrevet 2:14. Kristus upphävde handskriften (cheirographon) i föreskrifter som stod emot oss (eller, var i motsats till oss; se Marshall’s Interlinear RSV) som det kräver. Det togs bort för att spikas upp på stauros.      
 
Vad är då denna handskrift? Vad togs bort genom Kristi offer?
 
Det var definitivt inte Guds lag. Skillnaden som gjordes av apostlarna visar att de bud som getts av Gud var essentiella (se nedan). Cheirographon är ett dokument om skuldfrihet. Genom användandet av den grekiska dogmasin, är det ett system av regleringar och föreskrifter som utgör den Mosaiska lagen (från Efes. 2:15). Förhållandet mellan Gud och Hans Lag är viktigt.
 
Gud är:

Rättfärdig(Esra 9:15)
Perfekt(Matt. 5:48)
Helig(3 Mos. 19:2)
God(Ps. 34:8)
Sanning(5 Mos. 32:4)

Hans lag är:

Rättfärdighet(Ps. 119:172)
Perfekt(Ps. 19:7)
Helig(Rom. 7:12)
God(Rom. 7:12)
Sanning(Ps. 119:142)

 
Gud är oföränderlig. Så är även Kristus densamme igår, idag och i morgon (Heb. 13:8) för han har fullkomligheten av den gudomliga naturen (Kol. 1:19; 2:9). Lagen har de essentiella kvalitéerna av Gud, och utgår från hans rena natur, samt är skrivna i hjärtana på de utvalda. Lagen är helt sann och god (Neh. 9:13). De utvalda är omskurna i hjärtat för att de deltar i den gudomliga naturen (2 Pet. 1:4) och strävar för att ha hela fullkomligheten (pleroma) av Gud (Efes. 3:19) som Kristus gjorde. Alla andra krävs hålla Guds lagar. De straffas för att inte ändra (KJV), med andra ord för att de inte håller lagen (RSV; Ps. 55:19). Välsignade är de som vandrar i Herrens lag  (Ps. 119:1). Lagen fullbordas i oss som vandrar enligt anden (Rom. 8:4). Det är inte lagens åhörare som är de rättfärdiga, utan de som lyder den (Rom. 2:13).
 
Hållandet av Guds bud är essentiell för kärleken och kunskapen om Gud (1 Joh. 2:3,4; 3:22; 5:3;) och Kristus (Joh.14:15,21) och motagandet och hållandet av den Helige Ande (Joh. 14:21; 1 Joh. 3:24; Apg 5:32) och Guds
 
välsignelse (Upp. 22:14).Brytandet eller mildrandet eller lärandet om brytande eller mildrande av buden förbjöds av Kristus (Matt. 5:19).
 
Matteus evangelium 5:19 19Den som upphäver ett enda av buden, om så det allra minsta, och undervisar människorna så, han skall räknas som den minste i himmelriket. Men den som handlar och undervisar efter dem skall räknas som stor i himmelriket.
 
Faktum i frågan är att Paulus talade i texterna om, inte bara två lagsamlingar, utan också om ett tredje arbete som var försvunnet i ett antal århundraden. Verket kallades av honom för ergon nomou översatt som Lagens Verk, vilket faktiskt var en annan text som var förlorat i närmare tvåtusen år. Det återfanns bland Dödahavsrullarna och undersöks i texten The Works of the Law Text – or MMT (No. 104) (Cox, CCG, 1995).
 
Paulus lärde ut att varken omskärelse eller ickeomskärelse räknas som någontong, utan bara behållandet och följandet av Guds bud (1 Kor. 7:19). Det är då inte troligt att han motsäger sig i Kolosserbrevet eller Galaterbrevet (t. ex. Gal. 3:10). Han talar således om två lagsamlingar.
 
Lagen uppfylldes av Kristus vid Calvary och därför var tvungen att vara av en typ som inte ändrades för att uppfyllas. Den vanliga skillnaden är den om Morallag och Ceremoniell lag. Morallagen talas om som av de Tio Budorden. Den så kallade Ceremoniella lagen refereras till som Moses Lag. Skillnaden kommer att visas vara felaktig. Texten Works of the Law visar ett huvudsakligt område av missförståelse som förstör den antinomianska inställningen i modern kristendom. Distinktionen blir mer tydlig av följande jämförelse

 Dekalogen var:

1. Given av Gud genom Ängeln vid Sinai (2 Mos. 20: 1,22; 5 Mos. 4:12;13; 5:22);
2. Skriven av Yahovah (2 Mos. 31:18; 32:16);
3. På stentavlor (2 Mos. 24:12; 31:18);
4. Överräckt av Yahovah till Moses (2 Mos. 31:18)
5. Deponerad av Moses i arken (5 Mos. 10:5);
6. behandlar moraliska förutsättningar (2. Mos. 20:3-17);
7. Uppenbarar synd (Rom. 7:7);
8. Visar att lagbrott är synd (1 Joh. 3:4) och fastslår att straffet för synd är döden (Rom. 6:23);
9. Vi skall hålla lagen i sin helhet (Jas. 2:10); vi skall inte bryta det minsta lilla av lagen (Matt. 5:19);
10. för att vi skall inte bli dömda av denna lag (Jas. 2:12);
11. De kristna som håller denna lag är välsignade av att göra så (Jas. 1:25);
12. Det är den fullkomliga lagen om frihet (Jas. 1:25; jfr. Jas. 2:12) för lagen är fullkomlig (Ps. 19:7);
13. Denna lag var upprättad genom tro på Kristus (Rom. 3:31) den förstördes inte (Matt. 5:17);
14. Kristus skulle förstora lagen och göra den ärbar (Jes. 42:21);
15. Vi vet att lagen är andlig (Rom. 7:14 jfr. v. 7).

Offerlagen eller den Ceremoniella Lagen var:

1. Uttalad av YHVH; nedtecknad av Moses (Ex. 24:3,4,12) Given som tillägg till budorden (2 Mos. 24:12);
2. Skriven av Moses (2 Mos. 24:4; 5 Mos. 31:9);
3. I en bok (2 Mos. 24:4,7; 5 Mos. 31:24);
4. Överräckt av Moses till Leviterna (5 Mos. 31:25,26);
5. Deponerad av Leviterna vid sidan av arken (5 Mos. 31:26) där det var ett vittnesmål mot Israel.
6. Behandlar frågor om ceremoniell ritual (av dess användning i 2 Mos., 3 Mos., 4 Mos., och 5 Mos.);
7. Föreskriver offer för synd (se 3 Mos.);
8. har ingen synd i sig eftersom den är borttagen (Efes. 2:15) och därför, där det inte finns någon lag, så finns det ingen överträdelse (Rom. 4:15);
9. Apostlarna gav inga sådana bud (instruktioner eller uppdrag; diesteilametha) om att hålla lagen (Apg. 15:24);
10. Vi skall inte bli dömda om vi håller den (Kol. 2:16);
11. Vi är inte rättfärdigade av lagen utan av tron (Gal. 5:1-6);
12. Friheten kommer av tron inte rättfärdigande av lagen (Gal. 5:1,3);
13. Kristus tog bort uppdelningen av lagen (Efes. 2:15); skulden (Kol. 2:14); och strukturen (Gal. 3:19).
14. Kristus utblottade handskriften av förordningar som var emot oss (Kol.  2:14);
15. Denna lag är om köttsliga bud (Heb. 7:16). Gud ålade Israel att bli given lagar som de kankse inte kunde leva efter på grund av sin förorening (Hes. 20:25).
Denna lag gjorde ingenting fullkomligt.

Den köttsliga strukturen i offerlagen och de fysiska symbolerna var tvungna att upprepas årligen fram tills Kristus betalade en gång för alla för våra synder.
 
Offerlagen var tvungen att avlägsnas helt och hållet så att vi kunde upplyfta vårt förhållande tilll Gud på ett helt andligt plan. Endast genom Kristus och gåvan av den Helige Ande kunde detta göras eftersom vi själva är levande offer i systemet som lägger ned oss själva i kärlek för varandra. Dekalogen är förklarande om de två Stora Buden, på vilka hela Lagen och Profeterna hänger (jfr. Det Första Stora Budet [252] och Det Andra Stora Budet [257]).
 
Alltså finns det en distinktion i lagen och den skillnaden håller klart uppe den moraliska lagen. Guds moraliska lag är andlig, och är fullkomlig så som den skapades, ärad och förstorad av Kristus, genom tro och överför frihet.
 
Den var skriven av Guds finger och kallas den Kungliga Lagen. (2 Mos. 31:18; Jas. 2:8). Vi döms av lagen som Kristus förstora i sitt syfte. Således är lust samma sak som otukt. Hela lagen är större, inte mindre, i sin påverkan på de rättfärdiga. Profeterna är tolkande av den morallagen som innesluts i de Två Stora Buden och de Tio Budorden som förklarar dem. Således delas den så kallade Ceremoniella Lagen egentligen till offerlagen och kommentarer om lagstiftningens tolkning om Morallagen. Brist i att begripa distinktionen är det grundläggande felet hos modern kristendom och är nedärvd antinomianskt och gnostiskt. Kristendomen harr felaktigt försökt att eliminera Guds lag genom en missförståelse av Paulus texter och referensen till Ergon Nomou eller Lagens Verk. Genom att dra denna slutsats och omfamna alla aspekter hos Moseböckerna om den så kallade Ceremoniella Lagen kunde de vädja till de hedniska stammarna och införa system som Solkulten och Mysterierna. Sabbaten kunde alterneras med söndagen och Påsksystemet (eng. Easter från Is(h)tar. övers. anm.) placerades över Herrens Påsk.
 
Att hålla Guds bud och Jesus Kristi vittnesbörd är essentiellt för att ärva livets träd så som vi ser i Uppenbarelseboken 14:12 och 22:14. Budens lag som fanns i föreskrifterna (Efes. 2:15; Kol. 2:14) var en skugga av goda ting som skulle komma (Heb. 10:1) och var upphävd för sin svaghet och olönsamhet (Heb. 7:18; 10:3). De gavs på grund av överträdelser som utnämndes av änglarna i hand av en förmedlare (Gal. 3:19). Vi ser således på systemet som bestraffning under Offerlagen som var nödvändig för vår fortsatta brist i att acceptera strukturen och intentionen hos lagen. Av denna orsak var omskärelse hos den döpte vuxne ett fysiskt tecken för igenkännande med en nation som var i sig själv andlig och som övergick gränserna för en fysisk nation eller ett folk. De tjänande därför ingeting annat än de andliga aspekterna hos individerna (jfr. uppsatsen Rening och Omskärelse [251]).
 
Nästa myt är att lagen upprättades vid Sinai. Guds Morallag upprättades inte vid Sinai. Den existerade från skapelsen som utgick från Guds natur. Synd existerade innan lagen gavs till Moses (Rom. 5:13) således var följderna och konsekvenserna redan kända från Adam, eftersom synd inte räknas där det inte finns någon lag. Där synd ökade under lagen, från Sinai, flödade nåd (Rom. 5:15-21). Synd är emot Gud från Hans natur (Ps. 51:4).
 
Satan syndade i revolt mot Gud och genom att ljuga för Eva i motsats till Guds vilja, och således stjäla deras kronor och hängivenheten gentemot Gud. Satan bröt det första, femte, sjätte, åttonde, nionde och tionde budorden (1 Mos. 3:1-4; Jes. 14:13-14; Hes. 28:2-10). Satan uppsatte följdaktligen fysiska representationer av demoner, och gjorde dem själva till föremål för dyrkan och förvärldsligade Guds namn och bröt så de andra och tredje budorden.
 
Vid tiden för Kristus uppfattades det att Satan och demonerna lämnade deras första boning och begick otukt med människornas döttrar, och således bröt de det sjunde budordet (1 Mos. 6:4; 1 Kor. 11:10; Judas 6; se speciellt New English Bible för ett tydligare fraserande av Judasbrevet 6; se även DSS, Genesis Apocryphon (apokryfiska Första Mosebok, övers. anm.) och 1 Enoch). Genom falska religiösa system så attackerade Satan och demonerna det fjärde budordet. Således är lagen ett teoretiskt förhållande mellan icke-fysiska entiteter så väl som fysiska entiteter. Det är alltså andligt, där mänskligheten är köttslig och såld under sin synd (Rom. 7:7,14) som demonerna är avlägsnade från Gud. Den konverterade personen njuter av Guds lag i deras inre själv (Ps. 119:1 ff.; Rom. 7:22). De är inte skuldsatta i köttet, utan till Anden som Guds Söner (Rom. 8:9-17).
 
Mänskligheten syndade genom att bryta de första, andra, åttonde, nionde och tionde budorden i Edens Lustgård (1 Mos. 3:17) (jfr. även The Doctrine of Original Sin Part 1 The Garden of Eden [246] and Doctrine of Original Sin Part 2 The Generations of Adam [248]).
 
Kain syndade och bröt det sjätte och tionde budordet när han dödade sin bror Abel (1 Mos. 4:7-8). Kain och Abel är representanter för Kristus och Satan hos Värden. Det pastorala offret av Abel är mer acceptabelt för Gud då det symboliserar Kristi personliga offer snarare är produkten som uppnåddes av Kain genom tvång på jorden. Symbolerna är andliga (jfr. uppsatsen Vegetarianism and the Bible [183]).
 
Nefilim syndade genom mord och våld innan floden och Gud dömde dem och förstörde dem (1 Mos. 6:4-5, 11-13).
 
Enok inträdde i Guds vila av rättfärdighet, och visade således på Sabbatssystemet (1 Mos. 5:22-24) (jfr. även uppsatsen The Witnesses (No. 135)) för vidare information rörande Enok). Skapelsen stod som ett positivt vittnesbörd till Sabbaten och de Heliga Dagarnas system (1 Mos. 1:1-2:3). Genom skördesäsongen speglade de Guds plan från skapelsen.
 
 Ham, eller kanske Kanaan, bröt det femte budordet genom att vanära Noa (1 Mos. 9:20-27). Soncinos kommentarer visar att det finns en uppdelning av åsikter bland auktoriteterna om huruvida Ham eller Kanaan var den skyldige parten och huruvida brottet inkluderade kastration eller en perverterad handling (Soncino: Rashi, Sforno).
 
Farao syndade genom att ta Sara i otukt och bröt det sjunde budordet trots att han var okunnig om brottet genom svek mot Abraham som också syndade genom falsk vittnesbörd och bröt det nionde budordet. Han bröt det sjunde för han skickade sin hustru i slaveri till ett otuktigt förhållande (1 Mos. 12:15-20). Hans avkommor straffades med slaveri i Egypten i fyrahundra år (1 Mos. 15:13). Således är två principer fastslagna här. Den första är att okunnighet om Guds budord inte är någon ursäkt. Den andra att de utvalda hålls ansvariga för att orsaka nationerna och folken att falla; eller för att brista i att varna dem (Hes. 33:1-6).
 
Så sattes även Abimelek i brott mot lagen genom Abraham svek. Denna gång intervenerade Gud (och räddade Israel), för Abimelek hade ännu inte träffat Sara. Dock varnades han om att han var en död man, för han hade tagit en annan mans hustru (1 Mos. 20:3-4).
 
Både Farao och Abimelek var fullt medvetna om att de hade brutit den Högste Gudens Lag. Därför är givandet av lagen till Israel vid Sinai för att förstärka (moral) lagen från Gud att tillhandahålla föreskrifter för styrandet av Israel och visa mot Kristus.
 
Abraham stöddes av Gud i kriget mot nationerna och folken som följde attacken mot städerna på slätten för de hade brutit mot de sjätte och åttonde budorden även då deras handlingar även gällde städerna Sodom och Gomorra under hot om förstörelse (1 Mos. 14:11-24). Alltså finns det ingen urskiljning för personer hos Gud (5 Mos. 1:17; 16:19; 2 Sam. 14:14; 2 Krön. 19:7; Ords. 24:23; 28:21; Rom. 2:11; Efes. 6:9; Kol. 3:25; Jas. 2:1); (jfr. uppsatsen Respect of Persons (No. 221)).
 
Job ville heller inte bryta mot det tredje budordet genom att förbanna Gud och därmed dö (Job 1:22; 2:9-10). Job sägs ha föregått lagen i Sinai, därför föregick även konceptet om synd (Job 2:10) Sinai.
 
Esau brast i att hedra sin fader genom att sälja sin förstfödslorätt till Jakob som ersatte honom (1 Mos. 25:31-34), och bröt således mot det femte budordet. Eftersom det femte var det första med ett löfte knutet till sig, krävde förlusten av förstfödslorätten ett straff. Gud intervenerade då för att upprätthålla denna princip även då Jakob hade brutit det nionde och skulle bryta mot det tionde budorden.
 
Moses gjordes till en elohim för Farao (2 Mos. 4:16; 7:1) för att Egypten hade brutit mot budorden.
 
De som syndade vid sidan av lagen var de som inte hade den allmänna samlingen av lagen. Synd existerade före Sinai, ändå faller synd utan lagen ned död (Rom. 7:8). Paulus påskiner att okunnighet ger frihet, från uttalandet att han en gång levde utanför lagen men budorden kom, synd återkom och han dog (Rom. 7:9). Helt klart var hela samlingen av lagen i verksamhet när han skrev sin text. Synnerligen hade ingenting tagits bort vid den tiden. Det Nya Förbundet hade ännu inte tagit över från det Gamla när det mesta av Nya Testamentet skrev.
 
Hebreerbrevet 8:13 13 Genom att tala om ett nytt förbund har han gjort det förra föråldrat. Och det som blir gammalt och föråldrat skall snart försvinna.  (år 2000 svenska Bibelöversättning)
 
Det var redo att försvinna eller skulle snart försvinna. Vägen in till det mest heliga av platser var ännu inte tillgänglig.
 
Hebreerbrevet 9:8 Därmed visar den heliga anden att vägen in i helgedomen ligger öppen så länge det främre rummet ännu består. (år 2000 svenska Bibelöversättning)
 
Vägen kunde endast göras tillgänglig genom förstörelsen av Templet år 70 e. Kr. och förskingringen av Juda. Detta är den större innebörden i Jonas Tecken och profetian om de sjuttio veckorna av året i Daniel 9:25 (se uppsatsen The Sign of Jonah ansd the History of the Reconstruction of the Temple (No. 13)), vilken behandlade utsläckandet av det Gamla och begynnandet av det Nya Förbundet. Det Nya Förbundet behandlade således offerlagarna som endast kunde bli eliminerade med templet. Det Nya Förbundet var avlägsnandet av offerföreskrifterna, inte elimineringen av lagen.

Eller hur vill jag pesonligen tillägga.
Hoppas dom som litar på ngn kyrka eller en massa yttre attribut och faktorer a lá katolska seder och bruk får en ny inriktning på sitt liv.
 

Andy säger:

Kent:
Jag godkände kommentaren den här gången, men den är oacceptabelt lång. I fortsättningen ber jag dig formulera dig kortare och att du undviker långa citat du själv inte författat. Välkommen trots allt!

Besvarat den 16 februari, 2009 / 19:39

CatoI

Hva tenker du om at den store vekkelsen i Hunan provinsen i Kina, begynte etter at den norske misjonæren Marie Monsen hadde forkynt loven, slik at mennesker ropte til Gud til i sin nød. De hadde kommet i syndenød. Først når menneskene ropte i nød, og ropte ut at de var fortapt, forkynte Marie Monsen evangeliet. Først da brøt vekkelsen løs.

Cato säger:

@Bjørn Olav Hansen,

ja, dette er jo helt etter luthersk tankegang, og jeg har også litt sansen for dette når det gjelder uomvendte.

I frikirkelige kretser har man vel heller uttrykt det som forkynnelse om synd og nåde, og dette er jo helt klart nødvendig i en vekkelsessammenheng.

Mmen når det gjelder formaning til de troende, synes jeg Paulus er det store forbilde, han slår ikke med loven og siden trøster med evangeliet. Han starter med evangeliets herligheter og velsignelser, og går på det grunnlaget over på formaningen til et hellig liv.Som f.eks. i Efeserbrevet.
Formaningen får dermed sin rot i Guds kjærlighet og omsorg.

Det er helt klart, vi må også ha med synden i forkynnelsen, ellers blir det ikke noe sant eller helt evangelium!

Dette var noen tanker.

Mvh.
Cato.

Besvarat den 16 februari, 2009 / 22:53

SÅ säger:

@Bjørn Olav Hansen, du har så rätt! (Litt moro att vi nå är enige, Bjørn)

Min far berättade att på Örebromissionens 5-veckors bibelskola på 30-talet, så predikade Ongman och de övriga bara om lag och en helig Gud de första veckorna. Det var först när alla bävade inför Guds helighet och hans dom över synden, som nåden blev värt något.
Men så blev det också väckelse! (Har jag fel som vanligt, Cato?)
SÅ

Besvarat den 16 februari, 2009 / 23:06

SÅ, jeg leste en morsom historie om hvordan unngå å bryte budet om sabbatsreisen, vet ikke hva du kaller det på svensk.

En mann reiste med tog der nede i Midtøsten på sabbatten, og ved siden satt det en jøde med bena i et fat med vann! Mannen undret på hva det skulle bety, og fikk svaret at sabbatsreisens begrensning gjaldt ikke til vanns!

Så det er mange muligheter å slippe unna på!

Mvh.
Cato.

SÅ säger:

@Cato, jag tror inte att den är sann! Men rolig (moro) var den!

Sabbatsvägen gäller nog även på vattnet.

Besvarat den 16 februari, 2009 / 23:09

SÅ Gerdvall

Ja, tenk at vi skulle være enige! Kanskje vi er det når det kommer til stykket om flere ting?

Det er sterkt å høre det du forteller om Ongman.

Kanskje er en av årsakene til at vi ikke opplever vekkelse at vi ikke forkynner som Marie Monsen og Ongman gjorde? Kanskje ligger det en hemmelighet her.

Når man ikke vet hvorfor man skal bli frelst, og hva man skal bli frelst fra, hvorfor skal man da bli frelst – tenker kanskje mange?

Det ser i hvert fall ikke ut til at mange blir frelst ved den lovløse forkynnelsen.

Andy säger:

Hvem forkynner en lovløs forkynnelse Bjørn Olav? Kan du nevne noen predikanter?

Besvarat den 16 februari, 2009 / 23:49

SÅ säger:

Andy, jag vet en! Åge!

Besvarat den 17 februari, 2009 / 8:18

SÅ säger:

Lyssna till Gunnar Berglings korta video. Inga direktiv ges, bara att älska.
http://www.youtube.com/watch?v=QDEyMwfUSzM

Javisst, det är den ena sidan, men den andra är att vi har Guds bud för att kolla om vi älskar. Den som älskar mig håller mina bud, sa Yeshua. Obs, det står i plural.

Denna förkunnelse fungerar lika bra som att ta bort den ena vingen på ett flygplan.
SÅ

Besvarat den 17 februari, 2009 / 8:37

Takk, Andy! Denne artikkelen gjorde godt.

Det var også godt å møte Gilbrant og Studiebibelen, igjen. Vilken skattkiste det verket er!

Andy

Jeg er vel fristet til å svare som SÅ Gerdvall, at han ikke kommenterer personer!

Men for å være konkret: Jeg har møtt noen av dem de siste årene. En av dem, en forkynner som sto sentralt i en viss sammenheng, var veldig begeistret for boken Fullstendig frihet av Åge Åleskjær. Han ringte meg en dag og spurte om han kunne få en samtale med meg. Han ville nemlig gifte seg. ”Men er ikke du gift da”, sa jeg. Jo, men nå hadde han truffet verdens vakreste jente. Hun var 15 år yngre. Han hadde truffet henne i forbindelse med en sjelesorgsamtale, og over tid hadde han blitt forelsket. Nå argumenterte han at han var fri fra loven. Jeg sa at jeg umulig kunne vie dem, og det at de nå hadde et forhold måtte ansees som hor.

Det var han veldig uenig i, for som han sa: Jeg lever kun etter en lov, kjærlighetens. ”Og kjærlighet kan aldri bli feil. Gud er kjærlighet. Fordi jeg ikke er bundet til Loven lenger, er jeg fri til å skille meg,og gifte meg på ny. Nå er det kun kjærlighetens lov som gjelder.”

Det endte med at vedkommende gikk til en annen prest, som viet dem. Mannen visste forøvrig at hans kone fortsatt elsket ham, og ville tilgi. Men mannen holdt på at han ville gifte seg med den unge jenta. Ekteskapet varte et år.

Jeg møter av og til forkynnere som understreker sterkt i sin forkynnelse og i samtaler, at det ikke finnes synd hos dem. De sier det rett ut: Det er ingen mer synd å bekjenne. Alt er gjort opp. I salen satt det i et av disse tilfellene mennesker som lever i samboerforhold og et par som lever av svart arbeid. Så fint at de fikk vite at det var helt ok!

Jeg har møtt andre forkynnere som etter å ha lest ÅÅ’s bok sier at de går fast på polet, kjøper inn vin og brennevin, og har en heidundrande fest i ny og ne. De er jo fri fra loven og de er da ikke religiøse. De skryter av det også.

Holdningen som Samuel gir uttrykk for her på bloggen er vel også ganske karakteristisk blant enkelte av de forkynnerne jeg har møtt: Nå er de så frie, mens ”de andre” er ”de religiøse.” Jeg merker en hardhet mot andre, som overrasker meg stort.

SÅ säger:

Tack Bjørn Olav Hansen! Det är så köttet hos människan fungerar. Tron kommer av predikan och predikas inte Guds standard på ett rättfärdigt liv, så tror jag inte Anden har något att korrigera mot.

Jag vet att många fått en fel bild av Ketriel Blad. Åleskär & Ljunggren borde läsa denna artikel. Det skulle göra dem gott. Detta är bibelns undervisning om sann omvändelse:
http://www.messianskaforeningen.se/se/underv/skb/1.htm
SÅ

Besvarat den 17 februari, 2009 / 8:47

Björn Jönsson säger:

@Bjørn Olav Hansen,

Det är ju tragiska berättelser, men om personerna vill följa jesus och det är det som är målet i deras liv, att vara honom till behag, då tror jag inte att de har Guds frid i dom här olika sakerna, anden sanktionerar inte sådana saker, jag reagera i alla fall i mitt inre när jag är på fel väg!

Mvh Björn Jönsson

Besvarat den 17 februari, 2009 / 9:58

Micael BenAvi säger:

@Bjørn Olav Hansen,

Om din berättelse stämmer, vilket jag förutsätter, så är denna bok av ÅÅ, inspirerad av den onde själv.
Nu tar jag i väldigt hårt, men dessa villoläror måste rensas ut.

Vi vet vad Jesus säger om dem som förleder en av dessa mina minsta.

Micael Benavi

Andy säger:

Sådana här kommentarer trodde jag inte skulle förekomma här! Jag är otroligt oenig med många av er som är messianer och judar här inne, men att använda sådana metoder och etiketter som detta hade jag aldrig gjort! Om du dömer Åge utifrån en extrem historia från BO Hansen tycker jag du visar dåligt omdöme! Läs boken och bilda dig en egen uppfattning. En historia som den BO Hansen berättar VET jag att Åge tar starkt avstånd ifrån. Detta undervisar INTE Åge. Frihet från Lagen ger oss inte rätt att leva hur som helst, något Åge poängterade starkt när jag mötte honom för en månad sedan.

Otroligt lågt av dig (och andra?) att använda sådana insinueringar att Åge skulle vara påverkad av Satan! Skamligt!

Besvarat den 17 februari, 2009 / 17:27

Besvarat den 17 februari, 2009 / 10:57

SÅ säger:

@Bjørn Olav Hansen, att kommentera personers teologi, är inte detsamma som att rota i deras personliga förhållanden.
SÅ

Besvarat den 17 februari, 2009 / 11:38

Miryam säger:

Andy,

Om vi är fria från lagen måste det betyda att vi är fria att leva som vi vill.

Då har dessa personer som valt att göra som de känner, tycker och anser rätt, inte gjort något fel.

Frihet från lagen måste rimligtvis betyda att jag är fri att leva hur som helst.

Ja, jag är otroligt oenig med dig Andy i dessa frågor.
De smärtar mig att se vad du lär ut här.

Jag har fått känna på syndens konsekvenser i mitt liv och fått uppleva Guds nåd, just därför hatar jag synden mer än något annat. Denna ”nådesfökunnelse” har blivit mig och många av mina syskons fall. Flera har inte orkat att resa sig och lever fortfarande i tron på att de spelar ingen roll hur de lever.

Jag säger här adjö till denna blogg, jag antar att du inte blir så ledsen för det.

Jag önskar att du får se befrielsen i Herrens undervisning och bli fri från fruktan för de instruktioner vår Far gett oss att leva efter.

Andy säger:

När man går så långt att man insinuerar att min vän Åge Åleskjær skullle vara inspirerad av Satan själv och att han därigenom borde kastas i eldsjön, så kan jag inte sitta tyst och låtsas som om ingenting skett! Om mina läsare har en bild av mig som en nådefull mes så tar man grundligt fel! Att mena att nådeundervisningen skulle leda till synd a´la det flera beskriver här är så totalt fel! Givetvis finns det människor som på ett felaktigt sätt utnyttjar något de tror legitimerar den köttslighet och synd de vägrar göra upp med, men att ge Åge felet för dessa en absurd anklagelse. Jag har faktiskt inte mött en enda person som använder nådesundervisningen som ursäkt för att synda. Tvärtom har jag hört (och sett) vittnesbörd efter vittnesbörd om hur just nådesundervisningen lett till att människor kommit närmare Jesus, fått en förnyad kärlek till Jesus och en längtan efter att leva ett heligt liv. Det som läggs fram här och som både direkt och indirekt anklagar Åge Åleskjær och nådesundervisningen för att stå för/ propagera för en köttslig och syndig livsstil där det inte betyder något hur vi lever, är inte annat än ondskapsfulla lögner. Det reagerar jag starkt på!

Både jag och Åge tar avstånd från en sådan livsstil! Nådesundervisningen fokuserar på försoningen och det fullbordade verket, hur vi genom och i Kristus bäst kan leva ett heligt och fruktbart liv. En del framhäver att Lagen skulle vara en garantist för detta, men vi som framhäver nådesundervisningen tror inte att Lagen har denna funktionen längre. Jag tror inte på att predika lagen för att ge människor dåligt samvete så att de därigenom vänder om. Jag tror på att predika Kristus och det fullbordade verket så att DHA kan övertyga dessa om synd så att de omvänder sig. Fokus på Lagen eller Kristus? Skugga eller verklighet? För mig är svaret givet!

Var välsignad vad du än beslutar dig för.

Besvarat den 17 februari, 2009 / 20:53

Besvarat den 17 februari, 2009 /