Livets Ord – Min historia
Här presenterar jag en gästblogg skriven av en god vän av mig. Han skriver om sina år i trosrörelsen på gott och ont, och jag tror många kommer känna sig igen i flera av sakerna han nämner. Artikelförfattaren heter Gordon Andersson, är 31 år gammal och arbetar som journalist. Han är gift sedan 12 år och är en hängiven familjefar. Han har tidigare jobbat för bl.a norska Dagen. Hans berättelse är lång, mycket lång, och jag funderade på om jag skulle dela den upp i flera delar. Problemet blir då att samtalet blir allt för uppstyckat, och man kan riskera att kommentera samma sak i flera poster. Om det är för långt får du ta en paus i läsningen och återkomma senare.
Jag har översatt denna artikel från norska till svenska, och om norska läsare önskar den norska versionen så låt mig få veta det så fixar jag det enkelt.
/Andy
Gordon Andersson
Från myskällare till radikalitet
När jag var 15 år kom jag i kontakt med trosrörelsen för första gången. Det var en avgörande upplevelse då mina föräldrar tog mig med på öppningsmötet i Livets Ord Bergen en augustilördag 1992. En för mig okänd svensk man med glasögon, karaktäristiskt skratt och höga spark gick framme på scenen i Bønes Racketsenter medan folk dansade i salen under lovsången. Jag minns att jag var imponerad över konditionen, spänstigheten och uthålligheten hos flera av mötesdeltagarna.
Mitt starkaste minne från mötet var då predikanten inbjöd till förbön. Folk gick inte fram, de sprang, de stormade fram för att sedan falla som dominobrickor efter några solida handslag från predikanten. Det var nästan lite rock’n roll över det hela minns jag.
Efter detta gick det ett år och jag tänkte inte mer på den svenske mannen med det karaktäristiska skrattet och de höga sparkarna. Augusti 1993 var jag med på ett ungdomsmöte i Livets Ord Bergen. En ung norsk predikant stod på scenen och talade om att vara en krigare. Han hade gått två år på bibelskola i Uppsala och talade med en blandning av norska och svenska ord och hade publiken i sin hand. Jag, som kom från en liten församling nästan utan ungdomar, var fascinerad och positivt överraskad över att man kunde samla så många till ett möte. Folk fäktade med armarna och biblarna. Det var en helt ny upplevelse.
Jag var van med att några få ungdomar samlades i en källare varje lördag och spelade spel och hade andakt. Ungdomsmötena på Livets Ord i Bergen var totalt annorlunda. Där var bordtennis och spel bannlyst för att ungdomsledaren hatade detta och menade att sådant var tecken på andlig död bland ungdomarna. Efter mitt andra ungdomsmöte på Livets Ord bjöds jag hem till några brinnande kristna ungdomar. De fick chock när de hörde att jag inte var döpt i anden. De bad för mig tills jag ”bröt igenom” och utrustade mig med Jerry Savelles bok ”Du kan vittna effektivt” och lovsångskassetten ”Vi har hört trumpeten ljuda”. Jag var igång. Jag var en livets ordare – även om jag var norsk.
Boken lästes från pärm till pärm, och för första gången fick jag en konkret förståelse för hur enkelt det faktiskt var att berätta för andra om Jesus med utgångspunkt i bibelversen som säger att den som med sin mun bekänner att Jesus är Herre ska bli frälst. Kassetten lyssnades på om och om igen, och speciellt kraften i Ulf Christianssons låt ”Det brinner en eld” och Robert Ekh’s ”Vi är pionjärer” fångade mig. Vi ger våra liv” blev ett slags soundtrack för den här tiden, och det var en fin tid på många sätt.
Min stora förebild i livet
Mannen med de höga sparkarna och det speciella skrattet från öppningsmötet på Livets Ord Bergen året innan, gick från att vara en okänd svensk till att bli en stor förebild – Ulf Ekman. Även om vi var medlemmar i Livets Ord Bergen märkte jag fort att vårt andliga Mecka var Livets Ord i Uppsala. Det var i alla fall så jag upplevde det, och kanske det var därför vi sjöng svenska lovsånger i 17- majtåget i Bergen centrum de första åren.
Under gymnasietiden hade jag och en annan kamrat bilder av Ulf Ekman i klassrummet. Jag köpte predikokassetter, abonnerade på Månadens kassett och Månadens video. Det glansiga utgåvan av Magazinet lästes tills inget kvarstod av den nästan. Allt Ulf Ekman skrev studerades mycket noga.
Jag minns att jag älskade videon ”Hemma hos Ulf och Birgitta” från december 1993, och i mötet som följde med på bandet tog Ulf Ekman av fullständigt. Han sjöng skärande falskt om det nya vinet, rev ned hela kören, sparkade med foten i öst och väst och predikade om frihet. Besvikelsen var stor när det var andra än Ulf Ekman som talade. Som den gången det var Norval Hayes i juni 1994. Den orkade jag inte se igenom ens. Det var tråkiga saker av en gammal, fet amerikan med ett (som jag ser det i eftertid) helt tokigt budskap om lovprisning.
Februari 1994 skulle Ulf Ekman predika på Livets Ord Bergen och jag stod fyra timmar i kö för att få en plats långt fram. Jag hade klätt mig upp med konfirmationskostymen och lånat pappas slips. Besvikelsen var stor när jag upptäckt att de sju första raderna var reserverade och jag var tvungen att sitta mitt i salen. Efter predikan sprang jag och 85 procent av tillhörarna fram till förbön och klämdes hårt av Ulf Ekman innan jag ramlade omkull som en potatissäck.
Hösten 1995, som 17-åring, reste jag från Bergen till Uppsala, en 17 timmar lång tåg och busstur, för att delta på Ulf Ekmans höstseminarium. Jag hade med mig en kasse som var proppfull av Ulf Ekmans böcker och stoppades faktiskt av polisen på centralstationen i Oslo. De vill undersöka vad som fanns i kassen.
Samtidigt som jag var en stor fan av Livets Ord och Ulf Ekman älskade jag också Jerusalem och Petra bland några kristna rockgrupper. Jag höll mig undan Stryper och Bloodgood för att de såg så värdsliga ut och säkert hade en ”låg standard”, som det hette. Livets Ords ungdomspastor Stefan Salmonsson varnade dessutom mot Stryper i en av sina undervisningsserier som jag hade köpt i mediabutiken. ”- Lyssna inte på Stryper”, sa Stefan där. Jag fick givetvis dåligt samvete för att jag lyssnade på rockmusik, och på en tidpunkt gjorde jag mig av med hela Petra-samlingen. Ulf Ekman hade ju dessutom berättat från scenen att en av medlemmarna i gruppen hade rökt ombord på ett flyg.
Jag behöll skivorna med Uffe och Jerusalem. De hade ju trots allt gått på Livets Ord, och skivan ”Dancing of the head of the serpent” var ju full av oldschool Uppsalateologi. Jag beställde också alla talkassetterna med Ulf Christiansson från den tiden då han var en del av Livets Ords innersta krets. Schlagern blev ”Bara musik från himlen vinner världen” från 1989.
Livets Ord-punkare
I eftertid ser jag att ungdomsgruppen jag var en del av på mitten av 90-talet var en slags Livets Ord-punkare som dyrkade den extrema och radikala stilen. Precis som andra ytterliggående ungdomar från andra miljöer ofta gör. Vi dyrkade den aggresiva trosförkunnelsen, de höga ropen från Ulf Ekman och Stefan Salmonsson, den vilda förbönstekniken och demonsparkarna. En del av oss gick runt och pratade med en slags blandning av svenska och norska, och drömmen var att gå på bibelskola i Uppsala. Mycket av denna trospunk-kulturen hade en del humor i sig, som den gången vi samlade de högsta tungotaleropen från diverse predikanter och spekade in det på band i en egen tungotalmix. Men också i de alvarliga stunderna kände jag att predikanterna inom Livets Ord, och då i första hand Ulf Ekman, hade svaret på riktningen i flera av livets stora frågor.
En eller annan gång i slutet av 90-talet började fascinationen för Livets Ord att slå sprickor. Ulf Ekman fick skägg och slutade sparka i lösa luften. Epoken med Livets Ord-punken var över. Både vi och kanske Livets Ord hade blivit mer vuxna och mognat en del. Jag fick berättat en del historier för mig om människor i rörelsen som hade det tungt. Många av löftena som var förbundet med trosförkunnelsen blev det heller aldrig något av. Det var inte bara att komma till skolan och ropa ”shakabahaiaaaaaaaaaaaaaaaariallakandey” längre för att göra intryck på sina medelever och omgivelserna.
Det som skrämde mig mest var att många av dem som gick på bibelskola, både i Uppsala och Bergen, egentligen inte förändrades på det sätt man trodde det skulle bli. För saken är den att detta reklammerade man så starkt för i både Uppsala och Bergen. Förkunnelsen var den samma hela tiden, och jag började tröttna på att predikningarna ofta kunde vara uppmuntrande i början men alltid hade en gnagande underton av: ”Det är något fel med dig, du är allt för köttslig. Du måste förändra dig. Det är ditt fel att du är som du är. Du är inte lydig nog. Någonstans har du vikit bort från vägen och därför hör du inte från Gud.”
Väldigt mycket från Livets Ord Uppsala och Livets Ord Bergen (bytte senare namn till Levende Ord. Övers. anm.) präglades av slit, strävan och misslyckanden. Det verkade som om församlingarna stod för en form för hårdhet där ledarna alltid hade svaret på vart vägen gick vidare och där vi medlemmar ofta kunde ses på som egenrådiga rebeller som inte ville betala tillräckligt i kollekten, som inte ville kliva upp tidigt på morgonen, och som helst ville köpa hamburgare istället för att gå på ungdomsmöten. Detta tröttnade jag på. Jag hoppade av tåget och gick mer sällan på möten. Jag började aldrig på bibelskola utan istället utbildade jag mig till lärare på Högskolan i Bergen innan jag senare blev journalist.
Världens farligaste förkunnare
En del kanske påstår att jag blev slapp och mätt. Kanske. Men i eftertid måste jag fråga varför detta skedde med så fruktansvärt många i den så kallade trosrörelsen? I min egen församling i Bergen där jag var medlem i 12 år från 1994 till 2006 såg jag hur människor kom och gick. Många av dem som var med på början av 90-talet försvann sakta men säkert under dessa 12 år. Alla de fem ungdomarna utom en, som bad för mig och gav mig en bok och en lovsångskassett efter ett ungdomsmöte i 1993, är idag så kallade avfälliga eller har tagit fullständigt avstånd från rörelsen. Till och med en av ungdomsledarna som lite skämtsamt sa att han såg fram emot himlen för att han då skulle tala i tungor tillsammans med Ulf Ekman, har idag uttalat på fullt allvar att Ekman är en av världens farligaste förkunnare.
Når så många faller bort, antingen för att de inte längre tror på Gud eller att de förlorat tron på församlingen, vart ligger då felet? Är det ett tidstecken och uppfyllelsen av det Bibeln säger om att i den sista tiden kommer striden vara hård och många kommer att falla bort? Eller är avfallet ett tecken på att församlingar som Livets Ord och Levende Ord drev och driver sina medlemmar för hårt? Jag är rädd för att det sista kan vara en del av svaret.
När Levende Ord kollapsade i 2006 framkom det många historier om fruktan, manipulation och andliga hot. Idag har församlingen en pastor som erkänner att de hade sekteristiska drag och man har bytt namn till Credokirken. Man önskar kontakt med andra församlingar utanför den traditionella trosrörelsen, och vem hade trott det för bara några år sedan?
Hunden vänder tillbaka till sitt spy
Min egen far blev utfrusen från Levende Ord för att han som cellgruppsledare nämnde att det kunde finnas andra sätt att leda en församling på än den enväldiga pastorsmodellen som är vanlig i trosrörelsen. Detta skedde i 1995 och förde till att han sattes under uppsyn av församlingen som satte en person in i cellgruppen för att kontrollera honom. Detta medförde till slut att han lämnade församlingen. Då tyckte jag att min far var allt för känslig som drog sig undan, men idag förstår jag att det var sekterism som gjorde att han lämnade församlingen och återvände till sitt gamla sammanhang. Bibelversen han fick med sig på vägen av pastor Enevald Flåten, var det om den som vänder sig bort från rättfärdighetens väg är som hunden som vänder åter till sitt spy, eller svinet som rullar sig i gyttjan rätt efter att den tvättat sig. Min far återvände som förman i en församling i Det Norske Misjonsforbundet. Ödets ironi ville det så att Enevald Flåten efter att ha sparkats som pastor i Levende Ord i Bergen, började gå i en församling som för inte så länge sedan ansökt om medlemskap i Det Norske Misjonsforbund.
Själv var jag med om att starta en bibelgrupp på Levende Ord utanför det etablerade cellgruppsystemet som styrdes från ovan. När ledningen fick höra om detta kom en av pastorns närmaste medarbetare och ville se vad det var vi höll på med. Hela gruppen kvävdes. Ett frivilligt initiativ sågs på som ett hot verkade det som.
För två år sedan hade jag en period där jag skrev om en del av mina egna erfarenheter från trosrörelsen i en blogg. Jag har nu raderat det mesta av det jag skrev, trots av att många av texterna hade en humoristisk underton i och med att jag inte ser på min ungdomstid som något negativt. Det är nog bättre att ha en predikant som förebild i ungdomstiden än t.ex Tommy Lee, och Ulf Ekman är nog många hack bättre än honom om du förstår vad jag menar. Man kan ju heller inte klandra Ulf Ekman för att han blev en förebild för många ungdomar. Unga människor söker ofta tydliga svar och radikala lösningar. Det var inte Ulf som sa att vi skulle prata svorska och sparka med foten. Han var alltid tydlig på att vi skulle följa Jesus och inte människor.
Trots detta tror jag att en av utmaningarna för sådana predikanter som Ulf är att skilja mellan vad de själva menar och vad Gud har sagt till dem. De kunde också vara mycket folkligare än de är idag. De hade t.ex inte behövd gå direkt från scenen och in i ett avskilt vip-rum efter mötena. Tänk vad det hade betytt om superstjärnorna från Livets Ord hade gått ut i kafeterian efter mötena och pratat med vanliga människor. Om de hade gjort detta tror jag det hade bidragit till en större trovärdighet runt dessa predikanter. Det hände nästan aldrig under min tid, men det är möjligt det har ändrat sig i senare tid.
Personligen är jag färdig med tiden i trosrörelsen. Mitt liv handlar inte längre om vad den eller den predikanten menar. Jag har sett bakom fasaden för länge sedan och sett att de alla är helt vanliga människor, ofta med väldigt jordiska motiv för vad de håller på med, och ibland med en tendens att leva ett saftigt dubbelliv.
Homosexuella avslöjanden och hot
Predikanten Roberts Liardon, som hade hjältestatus på Livets Ord och som också besökte Bergen julen 1996 där han hade järngrepp om församlingen med sin predikan där han hånade dem som ville gå mitt på vägen, för där blev man överkörd, visade sig vara allt annat än intrycket tillsa. Under 2000-talet framkom det faktaupplysningar om att Liardon var homosexuell. Detta är inte meningen att vara kritisk mot homosexuella, men den som vet vad Liardon stod för i sin förkunnelse förstår att detta var ett dubbelliv som var långt mer allvarligare än den utskällda permanenten och sminket till alla grabbarna i den kristna rockgruppen Stryper.
Jag har hört historier från personer jag har respekt för och som har blivit överkörda och tillrättavisade av ledare och predikanter inom trosrörelsen, och en del av dessa skulle man tro inte var möjliga. En journalistkollega av mig ble utskälld av Ulf Ekman för att han hade skrivit något i en intervju som Ekman ansåg var ofördelaktigt. Denna kollegan sa nyligen detta till meg:
”Av alla jag har intervjuat genom åren, så har den värsta utskällningen jeg har fått inte kommit från vänsterradikala homosexseulla palestinaaktivister, men från två pastorer från karismatiske forsamlinger”.
Kyrkopolitik, pengar och fruktan
I förbindelse med att jag skrev om mina erfarenheter på min personliga blogg kontaktades jag av en rysk man på min egen ålder som på mitten av 90-talet blev en del av Livets Ord Moskva. Han berättade en historia som var ganska lik min egen om hur han först attraherades av förkunnelsen innan han han också såg vad som fanns bakom fasaden. Mycket handlade om kyrkopolitik, pengar och fruktan, skrev denna mannen till mig i ett mail sommaren 2007. Han lämnade församlingen efter tio år tillsammans med väldigt många andra, enligt honom själv. Detta var något annat än historierna vi alltid fick höra från Carl-Gustaf Severin, som berättade med humor om de glada ryssarna som tog emot Jesus på kommando för att de var så vana att lyda order.
En stund var jag väldigt angelägen om att ledarna i systemet skulle göra upp med det förflutna och be om förlåtelse för vad de hade sagt, menat och gjort. Jag ville t.ex att Ulf Ekman skulle beklaga hur han hade slaktat kristna musiker, och hur han hade överkört predikantkollegor som tänkte annorlunda än honom. Jag känner till innehållet från ett brev som Ekman skrev till en känd norsk musiker som under rockdebatten i 1993 hävdade att Ekman inte hade någon kunskap om musik. Detta blev Ulf Ekman så förolämpad av att han skrev brev till musikern och bad honom ta tillbaka uttalandet. Personen i fråga vågade inte göra något annat än det Ekman bad honom om.
Jag ville också att Stefan Salmonsson och andra ungdomsledare skulle beklaga hur de hade pekat ut människor i offentliga möten där han sa att de var fulla av orenhet osv. Jag tror kristna ungdomspredikanter från den här tiden och dessa församlingar, har skadat hundratals av kristna ungdomar med en allt för rå förkunnelse som ofta inte var verklighetsrelaterad och som få, om någon alls, klarade av att leva efter.
En folklig Ekman
Idag bryr jag mig inte alls om vad predikanter gör eller säger. Jag respekterar fortfarande flera av dem och tycker mycket av det de säger kan vara uppmuntrande och bra. Jag läser ofta Ulf Ekmans bloggposter och följer honom på Twitter. För inte så länge sedan hade han en väldigt uppmuntrande post där han listade upp en del tips för hur man tar vara på sitt andliga liv. Det var ett otroligt enkelt, konkret och folkligt budskap.
Det betyder inte så mycket för mig idag vad han än måtte beklaga eller erkänna. Jag tycker inte att någon ska pressa andra att be om ursäkt eller ta självkritik. Sådant blir det bara pinsamma situationer utav. Jag såg en del exempel av detta från min egen församling Levende Ord när det bröt ihop för tre år sedan. En del av ledarna, som hade varit stenhårda församlingsfolk, fick upp ögonen för vad de hade sysslat med och fick plötsligt dåligt samvete för nästan allt de varit med om. Med rätta bad de om förlåtelse, även för saker de inte hade behövt ångra ens. Problemet var bara att en del av församlingens medlemmar inte nöjde sig med självkritiken utan ville se dessa ledare krypa ännu mer. Personligen menar jag att det måste vara lov att göra fel, beklaga det och gå vidare, utan att behöva krypa på sina knän i flera år efteråt.
Även om det inte betyder något för mig om Livets Ord beklagar eller bara trampar taktfast vidare med höga knälyft, så tror jag det kunde betyda något för Livets Ord och deras trovärdighet om de hade klarat av att ta tydlig självkritik.
Vad borde så Livets Ord beklaga? Jag tror demontiden på slutet av -80 talet skadade många personer. Nyligen såg jag ett klipp på YouTube med gästpredikanten Jane Whaley, och det var skrämmande att se. Jag känner till flera historier om hur människor fått berättat för sig vilka demoner de hade i sig, alltifrån onanidemoner och nikotindemoner till upprorsdemoner. Jag tror att dessa som sa detta själva hade stora problem i sina liv med både det ena och det andra.
Rockdebatten, löftena och profetiorna
De hårda domarna över kristna musiker, ungdomar och deras musikstil var också helt meningslös. Onödig fokusering på utseende och hårlängd, örringar och den så kallade höga standarden för ungdomar, tror jag också bara var ren fariseeisk okultur som inte resulterade i annat än det Jesus beskrev som vitkalkade gravar i Matt 23:27. Personen som skrev Antirockboken ”Dina harpors buller”, Thomas Arnroth, önskar ju inte konfronteras med att han skrev dem och han ser inte ens längre på sig själv som en kristen.
Jag tror också att om någon hade tagit sig mödan att lyssna igenom vad många predikanter i trosrörelsen predikat, profeterat och lovat de sista 15-20 åren så hade man hittat mycket att sätta fingret på. Det mest kända är nog profetiorna om Raoul Wallenberg, som räddade 100 000 judar under andra världskriget och tillfångatogs av ryssarna, och som enligt Ulf Ekmans profetia skulle vara i livet och komma hem igen och stå på Livets Ords scen. Man berättade även om hur man skulle hämta honom med Livets Ords eget jetflyg som man hade köpt.
Detta hände ju som bekant inte utan att det behöver vara så allvarligt. Värre är det med alla profetior och löftena om förändringarna i Skandinavien, men som ändå inte uppfyllts ännu. Man ska givetvis vara försiktig med att håna profetior, för i det stora sammanhanget och i Guds ögon är en tidsperiod på 15-20 år väldigt lite. Gud gör som Han vill när Han vill. Trots detta är det konstigt att man inte börjar efterfråga resultat och uppfyllelsen av många av löftena om väckelse och reformation som proklamerats under årens lopp.
”På stridsfältets höjder vill vi ge våra liv”, hette en av sångerna på lovsångskassetten jag fick då jag blev med i Livets Ord Bergen i 1993. Även om jag säger att jag är färdig med (o)kulturen från trosrörelsen så vill jag ta med mig det som jag upplevde som bra. Fortfarande kan jag sätta på lovsång från Livets Ord och känna att det ger mig positiva vibbar. Styrkan i trosrörelsen måste vara hängivenheten till Gud, och när den kommer från ett ärligt hjärta smittar det alltid över till andra på ett gott sätt.
Varför skriver jag detta?
En del av er som har läst detta kanske undrar vad som är poängen med att formulera en text som detta. Är det inte dags att bara lägga allt det negativa bakom sig och gå vidare? Kan det komma något gott utav kritik gentemot personer som år efter år jobbat med Guds rikes utbredning? När jag får en sådan chans som detta, att skriva en gästartikel hos Andréas Glandberger, tycker jag att det kan vara på sin plats med att dela med sig av sina erfarenheter. Jag har rätt att berätta min historia utifrån där jag är idag utan att anklagas för bitterhet och negativitet, även om det självklart är klassiskt och helt i överensstämmelse med hur sektkristna bemöter kritik med just sådana argument.
Jag har goda vänner som var mycket djupare inne i systemet i både Uppsala och Bergen, och som är mycket mer kritisk till dessa två församlingar än mig. En del av dem använder så pass starka ord som att de har kastat bort halva livet sitt på något de idag anser som livsfarligt. Så långt vill inte jag gå, men jag menar helt klart att det är sidor som varit negativa.
Idag kan det verka som om Livets Ord har ändrat sig kraftigt på ett positivt sätt. Ungdomsmiljön verkar inte längre vara så uniformerad och enformig som för 15 år sedan. Det verkar också som om kontakten med andra kristna förbättrats. För mig betyder det inte så mycket om det är katoliker eller statskyrkan man nu bygger allianser med.
Det enda jag hoppas är att det också bakom fasaden skett en förändring, och att det även där blivit mjukare och mindre militant. Jag hoppas också att det i större grad är möjligt att själv tänka och fundera och utifrån detta ta egna beslut, utan att utsättas för press från personer som ser på sig själva som Guds utvalda med en helt speciell auktoritet till att näst intill kunna bestämma över andra människor.
Jag hoppas också att allianserna som nu byggs handlar om mer än kyrkopolitik och inflytande, men hellre om äkta sammansmältning av personer som vill följa och jobba för mannen från Nasaret.
Om jag får lov att se på trosrörelsen som en stor fisk som serveras hel på en restaurang, så hade fiskens kött varit det enkla budskapet om Jesus som jag äter. Allt tjafset om pastorer som är på en högre nivå, med krav på respekt, och de yttre meningslösa kraven hade varit benen jag spottar ut så att de inte fastnar i halsen.
Dagens soundtrack: City on fire (Jerusalem).
/Gordon Andersson
Tags: Bergen, Enevald Flåten, Jane Whaley, Levende Ord, livets ord, Petra, Roberts Liardon, Stefan Salmonsson, Stryper, ulf ekman, Uppsala
This entry was posted on 28 juni, 2009 at 23:38 and is filed under Gästblogg. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. Responses are currently closed, but you can trackback from your own site.
29 juni, 2009 / 03:05
Bra skrivet
och modigt 
Ja funderar lite granna på att skriva av mig om Livets Ord tiden eftersom man i praktiken är uppvuxen där. Man känner nog lite granna att man har kastat bort sitt liv ibland på vissa saker där.
Be blessed
@DaN, Flere av de som vokste opp der burde skrive sin historie. Jeg var jo bare en pilegrim som tok toget til Uppsala i 1995…..
Om man kan være ærlig og prøve å se både det postive og negative i det man har vokst opp i,så tror jeg det kan bli viktige og interessante historier for flere…..
29 juni, 2009 / 04:15
Gordon, jag uppskattar det du skriver och ser att du inte är bitter eller negativ mot LO och Ulf Ekman.
Angående predikningarna MOT rock musik och rock kulturen tycker jag var bra eftersom jag själv blev frälst under nyårskonferensen -90 och satt fast i Heavy Metal.
Jag lyssnade på Merciful Fate, King Diamond, Demon, Metallica nästan dygnet runt. Kommer ihåg en natt (innan jag blev frälst) när jag inte kunde somna eftersom jag kände att det fanns demoner i mitt rum och jag tog Merciful Fate albumet ”the oath” och slängde ut den genom fönstret. Efter det kunde jag lägga mig ner och sova.
När jag då blev frälst så gick jag över från profan Heavy Metal till kristen rock eftersom det inte fanns så mycket tung heavy metal under den tiden som var bra.
Men denna musik tyckte jag drog mig från Jesus istället för att dra mig nära Honom. Jag tror inte att det var pga utav musiken i sig utan för att jag behövde komma bort ifrån det som hade hållit mig fast när jag inte var en kristen.
Jag kastade bort alla Petra, Jerusalem, Stryper och annat som fick mig att tänka på världen (för ett tag).
Idag lyssnar jag på kristen heavy metal och goth och det kan inte längre dra mig bort ifrån Gud eftersom jag vet på vem jag tror. Det finns mycket bra hård musik som ärar Gud och mycket dålig ”lovsång” som bara ärar sig själv och görs för att tjäna pengar.
Var välsignad Gordon och hur är det med församlingen i Bergen nuförtiden?
@Patrick Oelund, Hallo og takk for viktig innspill. Jeg tror din historie viser at det også var viktig å ta et oppgjør med rockekulturen, som kunne ha svært negativ innvirkning.
Hvem var det som prekte på nyårskonferansen da du ble frelst? Lurer på om Uffe hadde noen møter den gangen der han gikk knallhardt ut mot Michael Jackson, Iron Maiden, Elvis og Rod Stewart…..he, he…
Forsamlingen i Bergen vet jeg ikke så mye om i dag. Den har skiftet navn til Credokirke og har vel kanskje 400 aktive medlemmer….
P.s Stilig bilde av din fru og Ekman….
G
@Patrick Oelund,
Jag tror också att det var många som behövde göra upp med avgudadyrkan (genom t.ex heavy metal). Allt i människan som blir en fixering öppnar upp för mörker tror jag, och om det man fixeras vid ÄR mörker (decide t.ex eller W.A.S.P som grupperna hette på den tiden) så tror jag inte det alltid räcker med att göra upp med just den profana varianten. Avgudadyrkan är ju synden, och det demoniska/mörka inflytandet stannar ju kvar så länge det kan.
Många av oss var dock mkt välsignade av kristen heavy metal eller speed metal, och kanske av deras enande faktor, pastor Bob Beeman. Hans ord är en av de främsta orsakerna till att jag kom till Gud som 20-åring. Jag har aldrig träffat, hört eller hört talas om någon som haft en sådan förmåga som han att demonstrera Guds kärlek.
Det var svårt för oss som fick vår enda näring ifrån t.ex Bob Beeman, att höra att allt i den genren var ifrån djävulen. Även om jag förstås avfärdade dessa ord som nonsens (inte så lätt dock när 250 ungdomar köper Stefans ord rakt av). Jag tog därför inte skada av det vad jag vet, men jag tror andra som böjde sig för Stefan gjorde det.
29 juni, 2009 / 06:59
Ett bibelsammanhang som kanske kan vara till hjälp:
Lukas 6:
43En god trädsort bär inte dålig frukt, inte heller bär ett träd av dålig sort god frukt.
44Man känner igen ett träd på den frukt det bär. Fikon växer aldrig på tistlar, och det växer inte heller vindruvor på törnbuskar!
29 juni, 2009 / 07:31
Tack för inlägget, Gordon! Sanningen är ju som ett ljusinsläpp in i ett mörkt rum och som när man rullar undan en sten, och krypen som bosatt sig under den skyndar sig bort: de trivs inte i ljuset.
Mvh
SE
29 juni, 2009 / 09:17
Det var Stefan Salomonsson som predikade den kvallen. Han talade om den smala och den breda vagen.
Ja, min fru var och tolkade Ulf pa varseminariet for en manad sedan.
29 juni, 2009 / 09:45
Aletheia — Blogg & Tankesmedja » Bloggarkiv » Livets Ord – Min historia säger:[...] http://www.glandberger.net/2009/06/livets-ord-min-historia/”; Dela med dig/tipsa någon: [...]
29 juni, 2009 / 09:52
Hej!
Jag blev kristen i slutet av 80-talet och såg då Livets Ord som något på gränsen till sekt. Under de senaste åren har jag ändrat uppfattning. Underbart att LO närmat sig övrig kristenhet och vice versa. Tack Jesus!
@Per, visst är det härligt att de närmat sig övrig kristenhet även ifall somliga inte tycker om det
29 juni, 2009 / 11:17
Tack för att du har delat denna berättelsen! Du har skrivit detta med så stor ödmjukhet, så man upplever ändå att du har kunna lägga det bakom dig och gått vidare.
Känner igen så mycket. Har nyss lämnat ett LO-sammanhang. Tar med mig det goda. Det jag fick se av hårdheten och kylan bakom fasaderna, gjorde bara så ont. Jag förlåter dem, och lämnar det åt Gud, allt det som var så totalt oförståeligt.
Har nyss läst Margaretha Sturessons bok: ”Om det så skulle kosta mig livet” Många bitar i den boken kan man också känna igen, fast det var ju väldigt extremt det hon fick uppleva.
Mitt i allt så är det ändå så gott att veta att ”Min hjälp kommer från Herren…” Han är den som läker alla sår och torkar alla tårar. Bara Han är min klippa!
@Anna, Tack Anna detta uppmuntrade mig verkligen det var sån nåd och kärlek och vishet i det du skrev. Så tack ännu än Gång Och Gud välsingne dig och Guds frid !!! Ronny ps 103
29 juni, 2009 / 11:40
Intressant!
Synd att kristna radikaler så ofta dras till sekteristiska sammanhang.
Allt gott,
@Johan S., Eller fra grøft til grøft…………Jeg gjør nå så godt jeg kan…
29 juni, 2009 / 14:12
Hej Gordon, Jag var med från -85 till -94.. och känner igen en del detaljer,för min del så tycker jag nog att så fort man inte tänker självständigt är det mesta farligt när det gäller viktiga och personliga beslut i livet…
Kram och lycka till i framtiden..
en som har varit med i ”innersta kretsen from the beginning”
@Jonte, Hvorfor ga du deg i 94?
29 juni, 2009 / 15:18
Hej Gordon tack för din historia,den var intressant som fd Livets ordare känner jag igen mig i mycket det du skriver. Så många människor som har kommit och gått under i Livets ords historia. Var är dom idag? Att som Livets ord gör bara tala om de som har blivit välsignade är fel. De som har råkat illa ut är idag förlorade får som Jesu hjärta blöder för! Han vill hjälpa dom ut i frihet från såren och minnena! Förlåtelse är nyckeln men även tålamod och få vila i herrens stora nåd!
29 juni, 2009 / 18:39
En liten fundering…
Att Livets ord har närmat sig övrig kristenhet – vad betyder detta?
Vilken ‘kristenhet’ i sådant fall?
”Världens farligaste förkunnare” blir plötsigt…”folklig”!
Samtidigt som man fortsätter att ge ut böcker som går mot Ordet och blandar andlighet från världens religioner…
Är det inga klockor som ringer, kära syskon???
Låt ingen bedra oss…och vi fortsätter att be…
………..
29 juni, 2009 / 19:43
Patrick Oelund!
Du säger:”Gordon, jag uppskattar det du skriver och ser att du inte är bitter eller negativ mot LO och Ulf Ekman”.
Du måste efter många år i LO blivit tämligen hårdhudad och ha en defekt verklighetsuppfattning om du uppfattar Gordons berättelse som att han inte är negativ mot LO och Ulf Ekman.
Tror du på fullt allvar att Gordon skulle kunna rekommendera någon att idag gå in under trosrörelsen och Ulf Ekman efter det han själv upplevt?
Uppenbarligen blev du snabbt ett av många lydhjon då du själv säger att du slängt bort Jerusalems musik, som under många år förde unga till en tro på Jesus.
När din ledare Ulf Ekman kände sig hotad av Jerusalems popularitet, uppfann han plötsligt att all rock kom från djävulen.
Detta utspel hjälpte många människor att identifiera Ulf Ekman som något annat än den han sa sig vara, nämligen en narcissist som inte tålde den uppmärksamhet som Uffe och hans band fick på LO.
Med UE:s galna påhopp på en rad populära personer på LO, försvann som väl var stora delar av de intresserade.
Strax efter dessa påhopp behövde UE från talarstolen inte längre gorma åt dem som inte fann plats snabbt nog.
Vi som satt lite längre ner upptäckte snart att det fanns gott om plats runt omkring oss.
I och för sig fint Patrick, att du inte som så många andra övergett det sjunkande skeppet
@Antonius, för det första, jag tillhör inte församlingen Livets Ord i Uppsala. Jag tillhör en EFK församling i norra Sverige.
För det andra, jag var också uppväxt med Jerusalem när jag var en tonåring. Jag lyssnar på Jerusalem sedan kanske 12 år tillbaks. Ifall du hade läst lite bättre så skrev jag att det var en tid i början då jag gjorde mig av med allting som drog mig bort ifrån Jesus.
För det tredje, jag tror inte att LO håller på att sjunka. Under en församlings lopp så kommer det och går människor. Detta sker i alla församlingar och det blir mer synligt i större församlingar med en karismatisk ledare som UE.
Jag är tacksam till allt som jag fått på LO.
@Antonius,
Visst kan det vara så att Ulf kände sig hotad av Jerusalem – Ulf har många gånger visat sig vara överkänslig emot popularitetshot. Men jag skulle gissa på en enklare förklaring.
Ulf spelade själv i ett rockband innan han blev frälst, något han sammanknippar med sina hedniska år = hårdrock är ifrån djävulen.
Ulf var aktiv i KPML(r) innan han blev frälst = Socialismen är ifrån djävulen
Det finns säkert flera exempel. Det som Ulf lämnat bakom sig och haft en (korrekt) rejäl uppgörelse med i sitt evigt liv tror jag att han översatt till att vara universellt onda ting. Det bär i sådant fall drag av narcissism (om min gissning är korrekt), men det är också mkt förklarliga ställningstaganden med tanke på att Ulf gjorde dessa vid ganska ung ålder, när han fortfarande hade sina gudlösa år i färskt minne.
@John,
Det jag själv skrev ovan ”uppgörelse med i sitt evigt liv” ska förstås vara ”uppgörelse med i sitt EGET liv”
29 juni, 2009 / 19:43
Jag tyckte mycket om att läsa din berättelse. För mig som ny i Livets Ord ger det en klar bild om dess historia. Vi har alla ett ansvar för oss själva vad vi låter oss utsättas för. Vad som helst kan bli en sekt för den enskilde individen. När man låter någon annan människa ta över ansvaret för sitt liv är man illa ute. Problemet kan vara att när det blir mycket skrik och starka känslor tappar man fotfästet i tillvaron. Man börjar agera efter andras tyckande av bara farten och man mår riktigt dåligt när känslostormen bedarrar.
Själv var jag tidigare på ett enda möte på Livets Ord och då på 80-talet. Ärligt talat var han lite kul, Ulf Ekman, som härjade omkring och tjatade om en trasig bil han kört. Helt OK. Däremot de som bjudit med mig hade verkligen spårat ur. Dessa välbalanserade vänner hade förlorat sig i en hysteri jag inte tyckte om. Gud fanns säkert där men jag kände inte igen honom.
I dag är jag tillbaka på LO. Efter knappt två år här kan jag säga att de pastorer jag talat med är vänliga och ödmjuka, men ändå med glimten i ögat kunnat säga ”Marianne, det där är inget bra. Eller hur?” Riktiga, ansvarstagande herdar som älskar sin flock. Ulf Ekman har jag aldrig mött, men han beter sig ofta som en snäll pappa. Medlemmarna jag lärt känna är vanliga människor som gör så gott de kan – det finns mycket kärlek i församlingen. Jag passar här, men på 80-talet gjorde jag det inte.
@Marianne, Roligt att höra Marianne fast jag bruckar pröva och ifrågasätta en del från Livets Ord och trosrörelsen tycket jag det var roligt att höra att ni lever i Kärlek det Gör mig väldigt glad för er skull.
Det var mycket som var bra från början med vi var väldigt frimodiga på min tid att vittna på 80-90talet. Och be och kjämpa trons Goda kamp och hålla ihop.
Det blev väl lite fel med överdriven bön i krigstungor .Och alltför mycket tilltro till munnensbekännelse : att man får det man bekänner gott som ont.
Och andlig Krigföring om konstiga andemackter som man misstolkade Guds Ord för att visa ställen skulle syfta på som de inte Gjorde .
Det och krigstungor och munnensbekännelse gjorde en del manniska och psykotisk och paranoida.Och väldigt överdivna och på hela tiden.Även Ledarna och Ulf med var väldigt överdivna av dessa läror.Inte för att jag tror de utnyttjade oss utan de blev själv bedragna av dess viloläror.Övriga Kyrkor ska förstås inte säga så mycket om detta ,med tanke på sin ljumhet och liberalteologi och överandlighet etz .Enskilda såväl som Kyrkor går väl igenom sinna olika processer genom livet.Och förhoppnings vis blir det bra till sist…
Och sen var väl i det närmaste hela den grundlägande undervisningen då på 80-90talet fel både om Jesu död på Korset och när han var i dödsriket och om hans uppståndelse .
Efter som man förkunnade att Jesus dog en andlig död och att hans död på korset inte var nog .Alltså hans fysiska död och blod som blev utgjutet till försoning på Korset .
Utan att han vart död till sin Ande med en andlig död och var andligt död som vi människor från Gud med .Och bli en syndare och få satans natur i sig .Och var under satan i helvetet i tre dagar innan försoningen var fullbordad då Gud sa det var nog .Och då först tog han nycklarna från satan och döden . Och återföddes i döden till en ny människa och återuppstod till sin kropp som den försfödde från de döda .
Vilket är en helt obiblisk lära och ett påhitt av dens Grundare Kenyon. Som den vidhängande läran till den : Att människan är en ande som äger en själ och bor i en Kropp . Så som frälst skulle man leva utifrån sin ande och inte lysna på sitt sinne och sin kropp bara på sin ande .
Och det gjorde somliga intråvärta. Så vist fanns det en del vilolära i Livets Ord under 80-90talet .
Men också sund tro och gemmenskap och tjänst med Gud.Och det är nog bättre och mildare och kärleksfullare och sundare idag.
Det som är negativt är väl en alltför stor kompromis med Katolsk tro . Som om jungfru Marias eviga jungfrudom att hon inte fick några barn med Josef sin Man . Som Ulf Predikat föra året i enhetens kyrka.Och den mer katolsk licka nattvarden . Att nattvardsbrödet blir Jesus Kropp och nattvardsvinnet Jesu blod .Fast Bibeln säger att vi skulle äta denna måltid till åminels av hans död.
Så det är sånna importerade saker från katolska Kyrkan som tillkommit och man bör återgå ifrån, till den rätt natvardsformen Livets Ord haft förut .Att den är vad bibeln säger, till åminelse av Jesu död enbart 1 kor 11.
Och att jungfru Mari vist fick andra barn än Jesus med Fadern igenom den Helige Ande .Vilket Ulf också förkunnade för …
Och som det klart och tydligt står om i Matt 1:24-25 Och i versen 25 :Och han kände henne icke förrän hon fött en son ;Och honom gav han namnet Jesus
Guds frid och Guds välsignelse till dig och Livets Ord och Ulf . Ronny
@Marianne, härligt med vad du skrev. Gud välsigne dig
Marianne,
så bra at du trivs. Bra också att dina kommentarar är med att skapa en nyanserad bild (här på tråden) av hur folk upplever det att vara med i Livets Ord. Det är inte så att antingen är allt fel, eller så är allt rätt, ifråga om gemenskapen, teologien, metoderna och ledningen. Hur den pendeln svänger, ändras hela tiden, beroende av olika saker. Ibland till det bättre, ibland till det sämre. Så är det där människor mötts.
Djupast sätt måste vi frälsta bygga vår tro på någon djupare enn häftig lovsång, radikala yttringar eller kyrkopolitik.
Om vi bygger vårat liv på hälleberget, på Jesus själv, vill vi inte bliva så sårbara för alla dessa svängningar och tränder som kristenheten vill ärbjuda. Dessa tränder gör tyvärr ofta kristna antingen till en ”supporter”(partisinne)
eller till en ”motståndare”…. av LO, OKS, Arild, Hillsong,Vineyard,Bentley,Pingst…. you name it.
Dagens lärdom:
”Keep looking to Jesus”
29 juni, 2009 / 20:30
Det allvarliga idag med L.O. i Uppsala och Ulf Ekman är den nya doktrinen om ”Enhet till varje pris på bekostnad av Sanningen”!
”Och frågar man rakt så får man till svar,
ej sanningens renaste tal,
— ej svar på sin fråga, men, ändå;
ett vackert och fromt pekoral!
De bruka ett vackert och gudeligt tal
om kärlek och enhet och tro,
och bygga sitt Babel på människovis
där endast de utvalda bo.
De sökande skaror förundrade se
mot Enhetens upplysta borg;
— ”Är detta det mål som vi vandrade mot? —”
de fråga, med vrede och sorg!
Men ljuset från himlen vägleder än,
var själ som vill lyfta sin blick,
och visar den väg som leder oss hem,
som Trons alla människor gick”.
Per Kårhammer
@Per Kårhammer,
Tack, käre broder!…….och:
…Och Trons människor varnen också och hälsen:
”Kära barn, KLIA EJ DEN SLUGA VARGEN PÅ PÄLSEN!
Håll er nära Herren, du din lilla skara
Och Han kommer ditt hjärta att bevara
Från alla tricks, trolldomskonster och visioner,
Som bara skapar oreda och ständiga kollisioner
Med det uppenbarade Ordet i Skrifterna
Som vi alla borde hålla oss till – allena!”
Trons folk har redan en äkta Kapten
Som slussar sitt folk hela vägen hem,
Och som förbereder sin Brud för den stora dagen,
…För Han vill inte känna sig bedragen…
Han gav sin egen Ande till oss och sitt eget Ord:
Må vi hålla Förbundet med Honom vid ett dukat bord!
……..
@Per Kårhammer, här kommer ett passande citat:
”Den evangeliska läran stadfästes som Sveriges rikes tro i Uppsala, februari 1593. Man slog fast att, tvärtemot den katolska tron, skulle man hålla sig enbart till ”Guds rena och saliggörande ord” och hålla sig till de grundläggande reformatoriska sanningarna, såsom a) ”skriften allena’ b) ”nåden allena’ oeh c) ”tron allena”.
Man tog skarpt avstånd från ”alla de påviska… villfarelser.” Delta beslut ledde Sverige i en helt annan riktning, bort från påvedömets överhöghet och katolsk gärningslära. Därför var det viktigt att påven kom till Uppsala!
Påven har inte for en minut ändrat de grundläggande katolska dogmer som den romerska kyrkan i århundraden har bevarat. Inte heller har han ändrat på sin uppfattning om att vara ofelbar när han talar på ämbetets vägnar eller på sitt anspråk att som ”Kristi ställföreträdare’ på jorden kunna göra anspråk på varje nation i världen.” – Ulf Ekman
29 juni, 2009 / 22:50
Vill understyka ord från Deborah:
”Att Livets ord har närmat sig övrig kristenhet – vad betyder detta?
Vilken ‘kristenhet’ i sådant fall?
”Världens farligaste förkunnare” blir plötsigt…”folklig”!
Samtidigt som man fortsätter att ge ut böcker som går mot Ordet och blandar andlighet från världens religioner…
Är det inga klockor som ringer, kära syskon???
Låt ingen bedra oss…och vi fortsätter att be…”
—
Vill också bejaka orden från Per Kårhammer:
Det allvarliga idag med L.O. i Uppsala och Ulf Ekman är den nya doktrinen om ”Enhet till varje pris på bekostnad av Sanningen”!
—-
HaFo:
Varför är det så få, som verkligen inser, att Ekman är en vilsen falsk profet, som både i tro, lära och liv leder kristenheten vilse!!??
Alltifrån sin bejakelse av trosförkunnelsen från t.ex. Kenyon, Hagin, Hinn, och nu fram till bejakelsen av katolicismens förförelse.
Ekman blev inte en villolärare, när han började bejaka katolicismens förförelse. Han var det redan från början, när han förmedlade trosförkunnelsen!!!
Hur många är det inte, som ser bedrägeriet i katolicismen, som Ekman nu ställer sig bakom, men som ändå inte vill göra upp med och lämna bakom sig den lika vilsna och förödande trosförkunnelsen!!??
Det är samma antikristliga ande bakom dessa läror som nu möts i trosförkunnelsen och katolicismen!!
—
Det enda som människan har att hålla sig till i ett försvar mot all villfarelse idag, är att bejaka i sitt hjärta, att Jesus är fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt: alltså är Gud och människa förenade/försonade, ”Guds fullhet lekamligen”, då när ”Gud är i Kristus och försonar människan med sig själv”.
Det enda vi har att lita till, är försoníngen/förenandet av Gud och människa i Kristi person, på grund av Hans syndfria rättfärdighet och Gudomlighet i vårt ställe!
Det enda vi har att lita till, är att Han därför kunde bära fram det RENA offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset!!!!
—-
Dessa frågor verkar inte bekymra andliga ledare! Sann tro på vem Jesus ÄR och betyddelsen av offret av Kristi persons kropp och blod på korset, verkar inte längre vara så viktigt, bara man istället kan ”vara ett så världen kan tro”.
VILKET BEDRÄGERI, som förbereder det avfall som ska möjliggöra antikrists inträde på arenanI!!
HaFo
@Harry Forsgren, du har under en 20 ars period sökt att få människor att lämna LO. Vart leder du dem efter att de lämnat en församling?
Som jag förstår det Harry, är du inte själv en pastor. När Jesus gick omkring så såg Han att människorna var vilse och hade barmhärtighet mot dem.
En kristen behöver en församling där han kan få gemenskap, kärlek och förmaning, ledning i ordet och så vidare.
Vad gör du med en person som lämnar LO på din uppmaning?
@Harry Forsgren, jag har aldrig hört UE eller nagon annan pa LO predika nagot annat an detta. Nar var du senast dar? Nar horde du UE predika senast?
@Harry Forsgren, gott att se dig debattera lite igen HaFo.
Vet inte om man ska jämföra.
Men personlig anser jag att trosrörelsen är inte i närheten av att vara så farlig som katolicismen, utifrån perspektivet va som är evangeliet.
Men jag skulle inte anbefalla något av delarna.
Tycker Matt Chandler har ett bra perspektiv på det hela: http://www.youtube.com/watch?v=z5YzI7b92L8 (även om han attackerar ”purpose driven kristendomen”), mycket tänkvärt.
30 juni, 2009 / 00:04
Gordon, tack för din berättelse!
Ja, vi är tydligen en hel del människor som fängslades av lovsången och radikaliteten i budskapet men som efter hand insåg att det var något som inte stämde.
Jag var inte med i LO, men väl i en annan trosförsamlingen under ett par år. Trots hängivenhet och överlåtelse började jag må dåligt och lämnade församlingen.
Jag är inte alls bitter, för Gud har genom allt detta gett mig värdefulla lärdomar.
Ett träd som har sina rötter vid Livets källa bär god frukt.
Där finns sanning, ödmjukhet, godhet osv.
När ledare ljuger, hotar, skyddar sina egna intressen på bekostnad av att människor far illa, då anser jag att dessa ledare inte alls går med Gud. De må vara duktiga talare och inspiratörer men man ska hålla sig borta ifrån dem.
Gordon berättar om ledare som bad medlemmar om förlåtelse. Heder år dessa ledare! Där fanns ändå Guds kärlek! Att be om förlåtelse för fel man gjort är den enda vägen till försoning människor emellan och en hjälp till att den man sårat kan gå vidare.
Men dessa ledare som inte vill be om förlåtelse då?
De är som dessa som tittar sig i spegeln och sen genast glömmer bort hur de ser ut. De vill vägleda andra, profeterar, predikar men deras gärningar visar ändå att de inte känner den Mästare som de talar om. De talar stora ord och har stora planer. Att människor ligger skadade vid vägkanten verkar inte bekymra dem. De är lika glada ändå.
Kan man behandla sina medmännniskor på detta sätt och ändå utge sig för att vara en Herrens tjänare?
Som sagt, ett gott träd bär god frukt och ett uselt träd bär usel frukt.
@Meta,
Jag tolkar Jesu ord om domens dag som att sådana (dåliga) ledare inte bara kan vara goda inspiratörer och talare – de kan dessutom profetera och driva ut demoner i Jesu namn.
Det är just det du tar upp i slutet som varit en av mina poänger på min blogg, och som även varit en av poängerna Andy drivit här på glandberger.net. Nämligen att problemet inte är att ledarna gått fel. Inte heller att de gjort människor illa. Inte heller att de kanske idag fortfarande i någon utsträckning gör människor illa. Nej, problemet är att de inte VILL be om förlåtelse och kan gå nästan hur långt som helst för att slippa specifikt erkänna några fel. I allmänna ordalag erkänns förstås massvis med fel, även om sådant förstås i biblisk mening är utan värde.
Viljan till förändring är A och O. Jag har inga problem att känna stor empati till och med gentemot en mördare, om denne är villig att ändra sig. Oviljan till förändring är en synd som aldrig ska ha något tålamod.
30 juni, 2009 / 00:49
Patrik Oehlund,
du kan vel ikke på alvor mene, at man må være pastor og ha en forsamling å tilby,for å kunne advare mot vranglære og usunne miljøer?
Det er jo det du i realiteten sier til Harry Forsgren!! Et slikt ressonnement blir ”helt tokigt”, for å si det på svensk! Og du ar heller ikke Skriften med deg på dette! Hva står det ikke om å ”formane hverandre” til eksempel?
Du bare fortsetter din retorikk til forsvar for LO og UE! Vi kan den nå!
Mvh.
Cato
@Cato, ursäkta missförståndet. Jag menar inte att bara för att Harry inte är en pastor kan han inte förmana.
Det jag vill få fram är: Ifall vi vill förmana någon eller leda någon ut från ett sammanhang så måste vi också ta ansvaret att leda dem TILL något.
Ni försöker hela tiden att säga att jag är ett lydhjon till Ulf Ekman eller hans försvarare. ifall ni gjorde likadana anklagelser mot Pingst eller EFK. Ulf behöver inte mig som sin försvarare. Men vad jag tror talar jag och försöker försvara vad jag tror är sanningen (precis som ni gör vad ni tror är rätt).
Ifall ni skulle komma med likadana anklagelser mot det sammanhang där jag är med i (EFK) skulle jag göra samma sak.
30 juni, 2009 / 02:38
————————————-
Det är en viktigt fråga, en fråga jag även fått ifrån en av pastorerna på Livets Ord, och som jag tar på allvar. För egen del tar jag ansvar för dem som säger till mig att det var mina ord som fick dem att lämna. Det är mitt mest grundläggande ansvar, tar jag inte det har jag inte rätt att ens yttra mig. Antingen då till den bönegemenskap jag är med i, men då många som lyssnar inte bor i Linköping skulle jag leta rätt på ett vettigt sammanhang på deras ort.
@John Nilsson, ok, det är bra. Men jag tror faktiskt inte att de flesta är som du John och det är väldigt allvarligt.
Om ni får någon att lämna ett sammanhang, vare sig det är LO eller någon annan församling har ni ansvar för att leda dem rätt. Om de följer er så måste ni gå rätt, annars leder ni dem fel.
Paulus sade, följ mig som jag följer Kristus. Lever ni efter detta så kommer de ni leder att komma rätt.
@Patrick Ölund,
Jag tror tyvärr att du har rätt i det. Jag vet bara att de som är mina vänner, och de som är aktiva i debatten och som du ser att jag ibland är familjär med, har samma inställning som mig. T.ex Andy, Joh, Lars Widerberg mfl. Ingen av oss skulle kunna behålla nattsömnen om vi hade en annan inställning. Att driva människor bort ifrån ett sammanhang, även om man skulle uppfatta detta sammanhang som destruktivt, är fel om man inte vill ta ansvar för dem eller alternativt har bra alternativ att hänvisa till som är förberedda på att ta emot dem. Hellre någon som är olycklig i en dålig församling än en som helt förlorar sin tro (nu känner jag på mig att det kommer komma något hårt vinande i skallen på mig ifrån de icketroende som i smyg läser denna blogg, men det skiter jag helt och fullt i).
Däremot är det INTE bättre att vara med i en dålig församling än ingen alls. Det är alltså inte det jag säger. Ibland är det bättre med en solitär ökenperiod än att vara bland kristna som är falska syskon. Innan man hjälper någon bort ifrån en destruktiv församling ska man dock ta ansvar för att situationen blir bra, oavsett om den bör sluta med en sådan ökenperiod.
Som min mentor brukade säga:
Den som förlorar sina pengar förlorar mycket
Den som förlorar sina vänner förlorar ännu mer
Men den som förlorar sin tro, mister allt.
Noteras bör att destruktiva församlingar, t.ex Livets Ord, HAR drivit människor till att helt överge sin kristna tro. Det får inte glömmas. Det är lätt att i den offentliga debatten hitta flera högljudda exempel på just detta.
30 juni, 2009 / 07:03
Jag tror Harry forsgren är pingstpastor i Norrland på ett ställe som Heter Burträsk .
Tråkigt att du blir sårad för vår Kritik mot dig Patrik .Hoppas du kommer över den som varit fel och tar til dig den som varit rätt .
Men jag tror till vis del att när vi blir upprörda av vis kritik emot oss som är från Gud .Så är det ett av stegen som kan ledda till insikt när det vi kritiseras för något särskilt som kan få oss att vackna .Som i princip för kristi kärleks skull tvingar oss ibland att vända om för Guds och vår nästas skull och vår egen skull och livet om annat som Gud vill enligt sitt Ord . För det är Ju ändå Gud som är Gud och vi ska lydda och tro på…
Och börjar sanningen och Jesus och Guds Ord och Guds vilja på allvar då bli vicktigt för oss. Och om en Guds utväg angående problemet. Då kan en omvändelse ske i saken till Guds nåd och medvetenhet om Gud och Guds vilja och Guds Ords betydelse till tro på Gud och hans vilja om allt och frälsningen . Och om vårt eviga behov av Guds nåd så vi verkligen förstår hans vilja i sacken så vi kan få frid med Gud i det hela liksom om frälsningen . Och verklig syndanöd ånger och omvändelse . Och angående ett problem med uppenbarelse och klarhet och insikt och omvändelse i frågan och det löst av Herren med .
Och om det handlar om synd ,syndanöd ånger och omvändelse och bön om förlåtelse som ges av nåd av Gud då också .Och saken är avgjord i Herrens trygga händer och blir löst med på lämpligt vis , tro jag.
Förutom allt han välsignar oss med ändå bara i sin nåd . Men en del måste vi komma till insikt och bättring om med tror jag ,i hans nåd och få hans tucktan också om som länder till bättring.
Och en del får vi kämpa trons Goda kamp om också för att det ska bli möjligt.Och ibland blir det inte möjligt för motagaren av nåden vill inte ta emot Guds nåd i frågan . Tex bli frälst eller komma till insikt om ett problem.Men då har vi i varje fall gjort vår uppgift för Gud .Och inte syndat mot Gud med att vägra för att personen ifråga och omständigheterna var så besvärliga etz.
1kor 13 Kärleken förgår aldrig .Ps 131:1 Guds nåd varar evinnerligen …
Som att inte vilja vittna för de som inte sedan blir frälsta och helade och befriade och trogna Kristna med församling och liv och allt som Gud vill .Eller bara delvis tar emot Guds nåd men inte helt . När Gud vill vi ska vittna för dessa människor och tjänna honom med att tjänna dessa människor med i hans kärlek .Så vore det fel av oss inte vilja det och att klaga över vår lott.
Att vara Herrens tjännare är ju inte som att vara rik och bildad medelklas Svensk. Eller att ha som mål .Utan det är att vara hans tjännare det, och då går man dit han vill och gör det han vill och lever i den nåd som behövs som Gud vill .Och då är det kristi kärlek som tvingar oss och inget annat.
När och om vi vill följa Jesus som Herre ,som han vill. För vi behöver ju komma till mognad och insikt för att förstå och tro och vilja det Herren vill Och alla har vi vår väg att vandra ditt…Och kärleken tror och hoppas och uthärdar allt. Och det har Jesus bevisat att det är så.
Igenom att lidda och dö för våra nästas och våra synders skull till försonnig med Gud och vår fiende och vän och oss själva på sitt Kors och seger över synd och lidande och djävulen och allt ont.Och det är det evangeliet handlar om.Och helige Ande vill uppenbara för oss om sin vilja för oss som han vill och det verkligen är . Evangeliet Guds Goda nyheter om Guds frälsning i Jesus Kristus .
Att det handlar om ett nådesbudskap att få nåd att dela med Gud och nästan .
Om att Gud älskade oss så mycket så att han utgav sin enföde son så var och en som tror på honom ska inte förgå.
Guds motivation är nåd igenom hans kärlek till vår nästa och oss själva och livet.Och utan kärleken är vi bara en klingande Cymbal i allt vi Gör för Herren.Och med Guds Kärlek till evangeliet blir vi klarsynta och uthålliga .Och barmhärtiga mot oss själva och andra . Och får lättare att låta bli synd , Och var ståndacktiga För kärleken gör inget ont ,mot sin nästa .Så Kärleken bär evangeliet lättare igenom tron på Gud tror jag. Guds frid och Guds välsignelse Ronny ps 103
@Ronny, jag har inte tid att kommentera det du skriver. Men du skriver mycket bra.
Guds välsignelse
30 juni, 2009 / 08:38
Patrik
Av egen erfarenhet så vet jag att lämna Livets ord är en jätte process. Man går igenom så mycket tankar med självrannsakan och ifrågasättande. Ärligt i denna process så tror jag inte att andra människor kan få en att få ut!!Jag tror att oftast är det Livets ord själva som orsakar att man går ut! När man sedan har gått ut efter en svår och lång process,då träffar man likasinnande som man kan tala och jämföra upplevelser med.
När jag var med på 90-talet så var man oerhört försiktig att lyssna på kritiker. Man tog fullständigt avstånd från avhoppare nästan med lite fruktan upplevde jag det ibland.
I mitt fall var det mina egna upplevelser som gjorde att jag lämnade. Även mina närmsta vänner har alla lämnat pga upplevelser inte att någon har talat med om vikten av att gå ur!
Det finns många sårade och trasiga människor i landet idag pga trosrörelsen och Livets ord. Dessa människor är som den förlorade sonen ingen sträcker sig i kärlek ut till dom utan för många är de ”orena” och förtappade.
Vad gör vi för dessa ! Vad gör de kristna ledarna för dessa! Jesus älskar dessa människor!
@Claes, självklart att de måste tas hand om. Självklart att Jesus älskar dessa människor!
Men, eftersom de inte har något förtroende till LOs pastorer eller pastorer i synnerhet skulle jag tro måste ni som inte arbetar som pastorer ta hand om dem. Sköta om deras sår och försöka få dem att glömma och förlåta,även om detta är svårt. Förlåta är väldigt viktigt i detta stadium så att de inte blir bittra på människor och till slut på Gud.
Jag har själv varit med i ett kristet sammanhang som hade en väldigt karismatisk, kolerisk (ledartyp) som körde med sina team medlemmar. Många blev överkörda och till slut så gick organisationen omkull eftersom det fanns synd i ledarens liv och det blev uppdagat.
Jag tackar Gud för Hans nåd att Han gav oss kraft att förlåta denna ledare. Hade vi inte gjort det skulle vi säkert ha varit bittra idag. Men vi måste förlåta.
@Claes,
Man kan få människor att ställa rätt frågor till sig själva. Det är så jag gjort när jag hjälpt människor bort ifrån sammanhang som varit destruktiva. Människor som redan ställer dessa frågor till sig själva kan man hjälpa genom att sticka hål på de cirkelresonemang som de pga behov av trygghet inte kan penetrera.
Men man får aldrig göra detta på ett manipulativt sätt, eller på ett konstgjort sätt – det måste vara en effekt av ens eget liv. Annars kommer den man hjälpt aldrig vilja se en igen, även om man lyckats med att hjälpa personen ifråga.
30 juni, 2009 / 10:28
Patrick!
Du skriver att om någon får någon att lämna en församling så har man ansvar för att leda dem rätt.
Ja självklart ska man leda människor rätt! Men det gäller väl LO också???
Men det är inte alls på det viset att ”man får någon att lämna en församling”. Precis som Claes skriver, så har beslutet att lämna föregåtts av mycket kamp, oro. Och detta har man hållit inom sig själv och inte pratat eller tagit råd av andra. Och när man till slut lämnar är det helt ens eget beslut och, Patrick, följt av Guds omsorg och ledning och styrka!
@Meta, Ibland så är det så att när man hör andras kritik och vad de gått igenom och det beslut de tagit, får en att ta ett likadant beslut.
Det finns de på denna blogg som tyckte att deras församling var bra innan de började läsa det som skrivs här. Detta influerade dem att börja tro på de rykten och saker som sägs förekomma i deras församlingar.
Om detta gör att de sedan lämnar sin församling är det då inte de som skrivit här som bär ett litet ansvar till det beslut som de tagit?
Ja, Gud tar hand om de sina. Han har omsorg om alla sina barn. Men…det är svårare att vara ensam, utan en församling.
Församlingen är Kristi kropp och den lokala församlingen är otroligt viktigt både för dig och för mig.
Patrick:
Du säger att det som lagts fram här varit/är rykten, och att detta fått människor att lämna. Idiotförklarar du inte dem som lämnat församlingen då? Jag menar, jag har själv talat personligen med några som lämnat efter att de började läsa på bloggarna, men dessa har sedan själva undersökt och funnit ut att det du kallar rykten faktiskt var fakta. Vad vet du vilket ansvar vi tar, vi som skriver och ifrågasätter? Är Guds församling endast de som finns med i medlemslistor i olika samfund, eller är Guds församling människor som tror på Honom och gett sina liv tilll Jesus?
Församlingen är viktig ja, och jag är glad för alla de vänner jag har som är troende, för detta är också Guds församling. Ser du ned på dem som fallit utanför den etablerade kristenheten?
@Patrick Öhlund,
Vilka rykten syftar du på? Lista dem gärna kort, så kan vi reda ut det här och nu med länkar så folk själva kan kolla upp det som sagts.
Hur definierar du en församling? Vad är minimikraven för att det ska kunna kallas församling?
30 juni, 2009 / 13:11
Gordon,
Jätteintressant att läsa din berättelse. Tack för att du delar med dig av den och Gud välsigne dig!
Ulrika /församlingsmedlem i Livets Ord I Uppsala.
@Ulrika Oskarsson, Takk for det. Håper jeg har klart å få frem at jeg ikke er bitter eller sur, men bare vil fortelle min historie. Planlegger ny ”pilegrimstur” til Uppsala innen kort tid. Har ikke vært der på ti år. Skal bli artig å se hva som har endret seg.
@Gordon,
Det syns tydligt att du inte är bitter. Du är ju inte ens arg (även om man förstås kan vara arg utan att vara bitter).
Jag tycker att du var snäll emot Livets Ord och Trosrörelsen i stort. Bra att även sådana milda kritiska inlägg kommer in i debatten, och inte bara mina halvhårda eller HaFo:s betonghårda.
30 juni, 2009 / 13:16
Tack till Per Kårhammer för den träffsäkra dikten: ”Enhet till varje pris på bekostnad av Sanningen”!
Mvh
Berndt Isaksson
metodistpastor
30 juni, 2009 / 13:50
Tack Patrick för att du svarar!
Du skriver ”bland så är det så att när man hör andras kritik och vad de gått igenom och det beslut de tagit, får en att ta ett likadant beslut.”
Ja, men sanningen, (inga rykten!!!)hur hemsk den än är (och det skulle jag kunna berätta för dig vad jag fått ta emot av en ledare) bör ju alltid komma fram, eller hur? Är sanningen farlig? För vem?
Ska vi dölja sanningen av omsorg om människor eller av omsorg om ledare och församling? Är det av omsorg om människor så bör de få reda på vad människor, fina, ärliga och hängivna, gått igenom, just för att de inte själva ska hamna i samma situation.
Ja, om människor lämnar församlingen p g a vad de läser här, så har vi ändå kanske gjort dem en tjänst. Jag vet att jag låter hård nu.
För jag menar, att vara kvar i en församling, som lämnat spår i många människors liv i form av psykisk ohälsa, avfällighet, själsliga sår, skilsmässor och ledarna ändå inte tar kontakt med dessa och ber om förlåtelse och arbetar för en upprättelse för alla dessa, det är en församling som jag aktar mig för. Och är det då inte ledarna, som inte vill ändra sig, som då bär ansvaret för att en del lämnar församlingen?
Att vara utan församling är säkerligen svårt, själv har jag ingen erfarenhet av det.
En dotter till mig är nu utan församling, sen hon lämnade en trosförsamling. Hon kunde bara inte var kvar där efter alla lögner och konstigheter. 21 år var hon, ny i sin tro, glad, förväntansfull och ville ge allt för Jesus.
Jag ber förstås för henne. Gud har inte glömt henne. Det är det viktigaste. När tiden är inne sökaren han upp henne och bär henne till fårafållan. Blir det en församling? Eller kanske en grupp människor, fyllda av Jesus kärlek, sanning och omsorg som står utan församlingstillhörighet ? Vi får se.
@Meta, sanningen, den gör en fri men osanning binder en. Jag vet inte vilken församling du syftar på och vet inte hur situationen är i den. Men jag förstår din dotters situation och ber att Gud ska hjälpa henne och leda henne rätt.
Jag har också sett människor fara illa i vissa församlingar, där ledarskapet handlar lite för hårt mot deras församlingsmedlemmar. Detta har ibland lett till att människor har mått illa och ibland har även deras äktenskap gått sönder (ibland även lett till skilsmässa).
Det finns ju olika typer utav församlingar. I Kina kan man inte samla en stor grupp utav människor som typ i Sverige. Detta gör att man samlas i husgrupper, med upp till 50 personer, ibland fler och ibland mindre.
Många församlingar i Sverige har startats från början som en grupp människor, fyllda av Jesu kärlek, sanning och omsorg, där man samlats för att prisa Jesus och dela Guds Ord med varandra. Detta är ju också en församling.
Detta är också svar på Johns fråga till mig om vad jag anser vara en församling. (Vi har startat en församling för några månader sedan och det är en grupp utav människor som älskar Jesus och vill nå ut till de utlänningar som bor i den kinesiska staden där vi bor.)
Var välsignad Meta. Jag ska be tillsammans med dig för din dotter.
30 juni, 2009 / 14:12
En fundering….
Patrick…Det är väldigt bekvämt att säga att folk lyssnar till andras kritik och fattar samma beslut på grund av det.
NU är vi där igen på det farliga området, att kontrollera människor genom att tillskriva dem total brist på eget omdöme!
När man mår dåligt så måste man prata med andra om det – Bibeln uppmanar oss just att PRÖVA allting. Men på LO heter det i stället ‘kritik’ eller att någon har en ‘kritisk ande’.
Därmed, skall du veta, öppnar man för mörkrets rike att härja hej vilt bland folket (genom att utöva trolldom, för olydnad mot Herrens Ord är faktiskt trolldomssynd!).
Så om någon påpekar något i enlighet med Ordet och detta tas inte emot utan föraktas och förlöjligas, så blir konsekvenserna katastrofala.
Skriften gäller ÖVER alla egna visioner, uppenbarelser och profetior. Om en predikant profeterar falskt – som Ulf Ekman faktiskt har gjort – och vill inte vända om, då finns det löften i Ordet på, att vederbörande kommer att bli bedragen av den onde själv.
Det är ingen som bör/eller tycker om att ‘gå mot’ egna syskon i Herren – vi skall älska varandra!
MEN: vår trohet mot Jesus måste gå före falsarier som dyker upp i predikstolarna, eftersom det är VI ALLA som har ansvar för att FÖRKUNNA Jesu undervisning ‘i ande och sanning’ till frälsning och människors befrielse…
I stället börjar folk upptäcka plötsligt att de blir trälar när de befinner sig i ett sammanhang!
Då är det någonting som inte stämmer. Ordet avgör ytterst vad det är. För oss alla att böja oss under, så att vi inte blir bedragna!
Och då måste vi ‘bolla’ saker med varandra – i all ödmjukhet, så klart, för att inte ge den onde något tillfälle.
…………..
30 juni, 2009 / 14:16
Deborah!
Bra skrivet!
@Meta, kära syster i Herren!
Tack själv för ditt vittnesbörd…
Och kom ihåg: du behövs i denna debatt! Du är jätteviktig som Jesu lärjunge – det är vi alla. Behåll fältet, Meta! Herren är med dig!
För Herrens rike bygger inte på förtryckande ‘ledarskap ovanifrån’ utan himmelrikets nycklar har vi alla, Jesu lärjungar, fått av Herren att förvalta Hans arv i kärlek och överlåtelse till varandra. Vi skall bära varandras bördor och inte lägga träldomsok på varandra…
Och den som är störst skall vara den andres tjänare.
Och den som upphöjer sig över Skriftens eget Ord bör veta att: ”De första skall bli de sista….”
……….
Och nu står det i Dagen, att man har – troligtvis – hittat i Vatikanen…..Paulus’ benfragment.(!??!)
Först dödar man profeterna och sedan ‘upphöjer’ man några döda ben…Otroligt…att folk tror på sådant och blir fascinerade av detta!
Än se’n då? Vägen från döda ben i graven till att lyda Guds Ord är lång…
”Låt de döda begrava sina döda och följ du mig!” – sade Herren Jesus.
Då behövs vi alla här på bloggarna, Meta, för ingen ‘upphöjd ledare’ vågar säga någonting i saken – ”alla har de slutit ett förbund med döden”.
JESAJA 28:14 ”Hören därför HERRENS ord, I bespottare, I som råden över folket här i Jerusalem.
Eftersom I sägen: ”Vi hava slutit ett förbund med döden, med dödsriket hava vi ingått ett fördrag; om ock gisslet far fram likt en översvämmande flod, skall det icke nå oss, ty vi hava gjort lögnen till vår tillflykt och falskheten till vårt beskärm”, därför säger Herren, HERREN så: Se, jag har lagt i Sion en grundsten, en beprövad sten, en dyrbar hörnsten, fast grundad; den som tror på den behöver icke fly.”
…………..
Var välsignad, Meta!
……………….
30 juni, 2009 / 14:55
Jag tycker inte det är konstigt att människor som har råkat illa ut inom LO inte vill ha hjälp om de har blivit trampade på av dom. Jag har upplevt själv och hört andras historier hur dessa själavårds samtal oftast snarare handlade om att komma in i lydnad!
Samtalen har aldrig handlat om förlåtelse och upprättelse. Livets ord har aldrig velat se sina fel utan bara viljat korrigera de som har råkat illa ut.
När jag var som mest nere hade jag inte mycket förståelse eller förtroende för pastorer.
Nu för en tid sedan träffade jag en predikant som jag talade med hans kärlek till mig och ord från Gud satte mig helt fri från såren. Tänk om det bara hade hänt tidigare.
Fler människor lider där ute vad görs kristna ledare?
@Claes, för en som råkat ut för detta behövs en tid av upprättelse och få tillbaks sitt förtroende för kristna ledare (jag menar inte inom det sammanhang där han mått dåligt).
Claes, du träffade en predikant som du fick förtroende och kunde lätta ditt hjärta för och din läkande process har säkert påbörjats nu, har jag rätt? Han lyssnade på dig när du talade, eller hur? Han talade inte så mycket om själva församlings ledningen och vad de gjort för fel, skulle jag tro. Utan talade säkert mer in i ditt liv och tröstade dig och talade in hopp.
Det är så vi måste hjälpa dessa människor som mår dåligt. Jag tror inte att de hjälps av att vi talar om vad ”de andra” gjort för fel, utan vi är kallade att tala in tröst och hopp i en människas liv. En herde/pastor är ju där för att badda såren, leda och trösta.
Snälla ni, försök att förstå mig rätt. När jag säger kritik, så menar jag inte att allt ni säger är kritik. Jag vet att många utav er har mått dåligt (mår dåligt) och har fått utstå svåra saker i de församlingar ni har varit med i.
Men vad jag vill säga är, att ni hjälper ingen genom att på en blogg berätta om hur dåligt en församling har betett sig utan jag tror att var och en utav oss är kallade att ta hand om och hjälpa de som vi möter. Vi är kallade att ge dem Jesus; Hans kärlek, tröst och omtanke. Vi måste visa dem att de måste förlåta och försöka glömma och inte ge upp utan gå vidare. Det finns ett ljus efter tunneln.
30 juni, 2009 / 15:11
Tack, Andy, Meta, Claes, Deborah och ni andra, som ser och förstår att det finns åtskilliga som faktiskt farit illa i LO-rörelsen.
Det känns gott att möta människor, som inte bara negligerar och föraktar de som blivit illa sargade, och samtidigt bara vidhåller att ”allt är väl, allt är väl, allting är bara jättebra” när allt inte står väl till.
De människor som ligger slagna vid vägkanten behöver få möta ”den barmhärtige samariten”, den som inte bara går förbi och låtsas om inget, utan istället tar sig tid att lyssna och förmedla läkedom.
Det finns så mycket läkedom i att bara vara barmhärtiga och goda mot varandra!
Jesus själv talar mycket om barmhärtighet, och Han är själv den störste av alla barmhärtiga samariter, som förbinder alla våra sår, och helar och upprättar allt som är sargat.
@Anna, kära syster i Herren!
Sanna dina ord!
Och jag svarade Meta – under samma tid som du – i samma anda…Se ovan. Ära till Herren för Hans godhet!
Nu är läkedomens tid inne, kära syskon! Herren är stor i nåd!
Var välsignad, Anna, Herren är med dig!
Och: låt ingen bedra oss!
…………
30 juni, 2009 / 15:26
Tack Deborah, för dina vänliga ord!
Var rikligen välsignad, du också!
@Anna, glöm inte:
Du behövs i Kristi Kropp!
Vi hörs vidare på bloggarna och: vi får studera tillsammans Skrifterna och stärka våra ‘knän’ på vägen – till uppbyggelse och befrielse!
Ditt bidrag är viktigt, Anna.
……..
30 juni, 2009 / 15:49
Anna och Deborah!
Tack till er båda för de uppmuntrande orden.
Jag önskar er Guds rika välsignelse.
@Meta, vi fortsätter!
Och så får vi be för varandra. Herren förbereder oss för sin ankomst…och alla som vill – de skall med!
Detta är bara början, Meta, mera jobb väntar…
……….
30 juni, 2009 / 16:17
Amen Deborah!!!
”Mera jobb väntar……”
Det gillade jag!
@Meta, det är en ära att förvalta åt Herren!
Vi vet ju vem som har vunnit seger!
Framför allt är det noga med att inte bara läsa Skriften utan även att jämföra olika texter med varandra och ‘bena upp’ Herrens intentioner.
Och ju fler ansluter sig till studierna, desto bättre! Hela Kroppen skall fungera med alla nådegåvorna i funktion, beroende av varandra.
Ljusets rike kan inte övervinnas av mörkret – det blir resultatet, Jesus till ära.
Stor frid, Meta!
…….
30 juni, 2009 / 20:14
” tycker ni om offer, jag tycker om offer ” kollektcitat a la Carl-Gustaf Severin. För långa är dessa insamlingstal.
Andy, ta fram en blogg som man kan lära sig någonting av.
Frid broder!
Jag är väl inte helt säker på vad du vill lära dig Ofra. Kan du konkretisera? Kort om vad som kommer i juli här på bloggen: Artikel om en av Ulf Ekmans vänner som just nu verkar stå långt ifrån honom i en del frågor, samt en videointervju med en tidigare stor profil inom den skandinaviska kristenheten. Jag tror man kan lära sig både det ena och andra av dessa två. Wait and see broder!
30 juni, 2009 / 20:40
Patrick
Det är ett måste att lämna auktoritär och manipulativ ledarstil. Det verkar råda fina band mellan Livets Ord och dej. Din fru bidrar med tolkning, vilket betyder att ni anser att Ekman har ett budskap värt att sprida. Med den bakgrunden kan jag förstå dina inlägg.
Första steget för dem som sett hur falsk själavården är i en del karismatiska församlingar är att ta avstånd från de sjuka miljöerna.
Alla som fått själavård av typen, inse dina egna brister, kräv inte att pastorn ska be dej om förlåt. Du kan inte kräva att pastorn med sin smörjelse ska böja sej för dej. Du ska inse dina fel även när du gjorde rätt? Din tanke blir aldrig fri i en sån miljö. Detta är den säkra vägen till att förlora det sunda förståndet.
Om du reagerar normalt, blir du utfrusen. Personer som stöttar felbehandlade, blir själva utfrusna. Till sist har alla hårda skygglappar där man inte orkar se hur andra blir felbehandlade. Vi som bloggar till skydd för våra lidande syskon tjänar i försoningens ämbete. OM än på ett ofullkomligt sätt.
Patrick, du såg hur Owe C bemötte ett får som upplevt Owes pastorstid som mycket smärtsam. Inte ett ord av uppmuntran, inte tog han ”gratischansen” att be om förlåt. En herde tänker aldrig på sin status. Han böjer sej reflexmässigt ned så att fåret känner närheten. Det är ju hur lätt som helst att be om förlåt när man inte ens minns vad man brustit? Man säjer till fåret förlåt, för det jag har orsakat dej av smärta och lidande. Enkelt, men inte för ”höjdarna”. Obs, jag tar inte ställning till om Owe gjort fel eller inte. Låt oss anta att han gjort allt rätt och att ”fåret” misstolkat hela situationen. Det är då det ska in ett litet ”förlåt” det löser upp alla själalås som gått i baklås.
Super profeter, super apostlar, står aldrig i försoningens ämbete. De vill inte och de kan inte. De har alltid rätt, eller nästan rätt. Stanley, Ulf, Sten, Sven, Per, Owe, Gunnar har de alltid rätt?
Jag oroar mej inte så mycket för det demoniska. Jag är mer oroad för den mentala hälsan i trosrörelse. Vi står med dej broder vill jag aldrig nånsin höra. Det betyder med stor sannolikhet att bröderna kommer att offra mej. Trosrörelsens ”strypsnara” kallad.
Ett litet test på friheten. Ge dina offer till Frälsis, Radiomissionen, eller satsa på familjens rekreation har några uppmanat till. Är du en fri människa, så låter du klagandet och krokodiltårarna rinna förgäves. Jag är fri jag ger till de fattiga, inklusive mej själv om så behövs, menade nån bloggare!
Låt oss lyssna till alla dessa bloggare som bryr sej om de slagna fåren.
Säg nej till glamour, säg nej till underhållning, säg nej till fördummande undervisning. Se på undervisningen att allt kan lösas genom att vråla i tungotal. En norrman gjorde detta på stan hoppande baklänges. Sen fick han bli en ”gott?” skämt under 15 år. En som lyder galen undervisning används som en god predikanthistoria, av den som förmedlade undervisningen.
Ställ dej upp. Ditt förstånd kan ännu räddas. Vill du få korkade råd ska du söka själavård i dessa supermiljöer.
@Apostlar?, för det första vill jag säga att jag och många andra har mycket att tacka LO för. Jag vet inte var jag skulle ha varit idag ifall det inte var för dem. Jag blev frälst nyårskonferensen -90 efter att ha lämnat en pingstförsamling 7 år tidigare. Hade under 7 år levt utan Gud och skulle inte ha kommit tillbaks till Gud i den församlingen. Men när jag upplevde Guds närvaro på LO den gången så tog jag emot Honom och har levt med Honom sedan dess. Har även sett hur mycket LO har gjort i Ryssland efter att ha arbetat i mer än 8 år i detta land.
Jag håller med dig i mångt och mycket ”apostlar”, jag tycker inte om en hård ledarstil (är själv väldigt mjuk, ofta FÖR mjuk, om man ska tro min fru:)).
Är heller inte så mycket för att sötta en stämpel (apostel, profet, evangelist) på någon, ”på frukten känner man trädet” dvs, om någon är en apostel så kommer det att visa sig på hans liv och frukt.
Apostel, (jag tror inte att du riktigt menar att du själv är en apostel), jag har ett förstånd även om du inte tror det
.
Kommer inte att kommentera Oves sätt att bete sig (det han gör får stå för honom). Jag har kommenterat tidigare hur jag tycker att en pastor/herde ska bete sig.
30 juni, 2009 / 21:29
Gordon
Fint å lese din historie….kjenner meg igjen i hva du beskriver.
Mange kan nok se på årene de har brukt i Livets ord som bortkastet, men om vi velger å tro at Gud vender det til noe godt i våre liv..ja da kan vi takke Gud for alt vi har opplevd i livet..også det som var vondt.
Jeg var bare 4 år i Levende ord bergen, men ble godt kjent med pastoren, jobbet litt i administrasjonen og fikk god ”bak scenen ” informasjon.
Jeg vet hva det vil si å bli forbannet og utskjelt av kristne ledere i trosrørelsen, fordi jeg var selvstendig tenkenede og ”kritisk” i tale og brev til lederskapet…men idag takker jeg Gud for den erfaringen…for jeg blir ikke så lett ”forført igjen”..og Gud har styrket min frimodighet. Gud vendte det til noe bra for meg ( det bad jeg han om å gjøre og det ser jeg at Han gjør)..selv om det kostet 4 år med stor åndelig frustrasjon etter at jeg forlot Bergen.
Ha en fin og rocka sommer
Anita
@eagleview,
du skrev ”Ha en fin og rocka sommer”. Rocka är en fisk som jag tror att Göteborgarna äter.
Om du menar en rockig sommar så siger jeg nej. Men hoppas att vi i stället får sinnesro till att bedja och fundera utan distraktioner.
Sen borde norrmännen lära sig att äta nypotatis med matjesill och bara dricka importerat kaffe från svenska rosterier. (Gevalia och Löfbergs).
Broderligen.
@eagleview, Takk! Jeg er norsk og satser på en rocka sommer…..he, he
30 juni, 2009 / 22:36
Jag känner inte igen mig i dessa beskrivningar som många kommentarer har om LO. Vad som hände tidigare vet jag bara lite om. Det är med all säkerhet sant. På 80-talet lämnade jag allt samröre med kristna människor – hårda, själcentrerade och högfärdiga, tyckte jag. Värst var de som var uppvuxna i församlingen och hade sina äldre släktingar där. Det var inte nådigt att komma som nyfrälst inte! Det tog mig 25 år att återvända till kyrkan och att våga släppa in församlingsfolk i mitt liv igen.
Under de här 25 åren utanför församlingen har jag lärt känna Gud på ett annat sätt. Det finns kristna överallt: vänliga, varma och enkla människor med en trygg relation till Jesus. I den här gruppen finns protestanter och katoliker och alla andra med alla tänkbara olikheter. Ingen skulle komma på tanken att börja dividera om olikheterna och ogiltigförklara den andres tro. Utan den här erfarenheten skulle jag nog inte vågat mig tillbaka till församlingslivet.
Jag är övertygad om att Jesus är den ende perfekte herden. När vi börjar jämföra varandra med honom kommer vi alla till korta, ledare och gräsrötter. Allt måste vara så rätt på en gång verkar det som – som om det gällde livhanken. När jag läser alla kommentarer på bloggarna blir jag förskräckt: det är så höga krav på renlärighet att det verkar som om det krävs univeristetsutbildning för att kalla sig kristen. Jag skojar inte.
Jag vet inte ifall Livets Ord har rätt i allt och det är inte viktigt. Deras sätt att tolka Bibeln verkar rätt och riktigt för mig. Om något skulle vara fel tror jag att Gud
har överseende så länge undervisningen är buren av kärlek och handlar om att Jesus är vägen, sanningen och livet och att ingen kommer till Fadern utom genom honom.
Livets Ord har gjort Bibeln tillgänglig för mig, både intellektuellt och andligt. Den har alltid varit ”mat”, men i dag läser jag med ett stort välbehag och allt går rakt in i hjärtat. Bibeln har aldrig varit så vacker som nu. Hur ska jag kunna låta bli att älska en församling som gett mig en sådan dyrbar gåva.
Jag hoppas och ber att alla som farit illa i olika kristna sammanhang ska få läka. Jag läkte utan att någon bett mig om förlåtelse. Det behövdes inte för jag blev så upptagen med Gud att jag glömde att vara bitter. Om någon kommer och vill ursäkta sig inför mig för tidigare beteende är de välkomna. Men för min skull är det inte nödvändigt- jag har redan förlåtit och glömt. Det är ett stort Guds under!
@Marianne, du har verkligen något att ge till dessa människor. Var välsignad
Tycker det är bra och sunt att det är många meningar här inne. Alla har något att bidra med, vare sig man håller med i en sak eller inte.
30 juni, 2009 / 22:41
Patric säger:
”Harry Forsgren, du har under en 20 års period sökt att få människor att lämna LO. Vart leder du dem efter att de lämnat en församling?”
HaFo:
Nu överdrev Du allt lite (har skrivit i 12 år), plus att Du missar att jag inte talar om att lämna LO, utan om att bli varse den förförelse, som själva trosförkunnelsen utgör (ngt som Ekman i Sverige är främste företrädare för).
Det vore mer hedersamt av Dig om Du ville ventilera själva trosförkunnelsen, än de formuleringar mot min person, som Du nu ägnar Dig åt.
Du säger:
”En kristen behöver en församling där han kan få gemenskap, kärlek och förmaning, ledning i ordet och så vidare.”
HaFo:
Håller helt med Dig! Men det är inte Guds församling som man är med i, där villfarelse står på agendan!!
Då bör man istället söka sig till sanna Kristna människor för att dela gemenskapen med dem. De finns överallt!! Både inom och utanför ”alla skrank”.
Guds församling är där människor möts och umgås i en sann tro på vem Jesus ÄR och betydelsen av offret av Kristi persons kropp och blod på korset! Och inte nödvändigtvis i en ”kristen verksamhetsapparat”.
—
Återupprepar:
Det enda som människan har att hålla sig till i ett försvar mot all villfarelse idag, är att bejaka i sitt hjärta, att Jesus är fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt: alltså är Gud och människa förenade/försonade, ”Guds fullhet lekamligen”, då när ”Gud är i Kristus och försonar människan med sig själv”.
Det enda vi har att lita till, är försoníngen/förenandet av Gud och människa i Kristi person, på grund av Hans syndfria rättfärdighet och Gudomlighet i vårt ställe!
Det enda vi har att lita till, är att Han därför kunde bära fram det RENA offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset!!!!
—
Dessa frågor verkar inte bekymra andliga ledare! Sann tro på vem Jesus ÄR och betydelsen av offret av Kristi persons kropp och blod på korset, verkar inte längre vara så viktigt, bara man istället kan ”vara ett så världen kan tro”.
VILKET BEDRÄGERI, som förbereder det avfall som ska möjliggöra antikrists inträde på arenanI!!
(John verkar tycka att detta är ”stenhårda ord” från mig – eller? Varför då i så fall?
Tycker Du inte John – ? – att detta är sanna och viktiga ord i denna tid fylld av förförelse inför Jesu tillkommelse – som kommer att föregås av ett plagiat, som ska bedra människan, så att man istället hälsar antikrist välkommen som Kristus och det genom den falska enhet, som nu växer fram och egentligen handlar om det avfall som ska möjliggöra antikrists inträde på arenan)
HaFo
@Harry Forsgren,
Klart att de är hårda. Om man skriker ”vilket bedrägeri” med två utropstecken tror jag de flesta håller med om att det är rätt hårda ord. Jag sa dock inget om sanningshalten i orden. Den kan vara hög oavsett hårdhet.
Jag tror dock att du skulle tjäna på att skriva lite mer kortfattat.(gäller nog även mitt skrivande, förmodligen)
@Harry Forsgren, ok, förlåt att jag överdrev, ska försöka att inte göra det ytterligare.
Jag ser ingen villfarelse i det man undervisar på LO. Jag blev frälst där -90 och har åkt dit ibland (var där senast på förra Europa konferensen då vi var i Sverige). Jag har aldrig hört predikas om JDS läran som många försöker säga att man undervisade om.
Var aldrig med om the Whaleys, (vilket Ulf och LO tog avstånd från, efter att de varit och besökt dem). Hörde predikas om krigstungor i början, men det är inget som jag hör predikas om nuförtiden.
Har aldrig hört predikas att vi ska dyrka Maria, gå under påven o dylikt som många säger att Ulf predikar nuförtiden.
Du säger att man ska söka sig till sanna människor. Hur kan du säga att LO inte är sanna? Vad jag hört så predikar de Guds Ord.
Har du fullheten? Förstår du HELA Guds rådslut, eller handlar du efter vad du tror att Gud leder dig? Ifall du handlar efter vad Gud leder dig är du en sann kristen (som jag tror att du är). Jag tror att även LOs pastorer och ledare är sanna kristna som handlar efter vad Gud leder dem att göra (utan någon dold agenda).
Självklart både jag, du och de ibland handlar fel och gör misstag. Det gör vi alla. Det visar bara att vi försöker följa Gud. Den rättfärdige faller sju gånger men Gud reser honom upp (fritt översatt).
Var välsignad Harry. Kanske vi ses någongång på de norra breddgraderna
30 juni, 2009 / 23:39
Andy och John, vi vet själva att det förekommer rykten på denna blogg och det har varit rabalder om det förut. Jag säger inte att ALLT som skrivs här är rykten, eller hur? Ni måste också kunna tåla kritik, ta det inte så personligt. Det är ju inte bara ni två som skriver här.
Tar det inte tungt Patrick, men tycker det vore bra om du är konkret i stället för diffus. Visst tål jag kritik, det måste man klara av om man har en sådan här blogg. Mina övriga frågor ser jag inte att du besvarat. De är seriösa och jag hoppas du tar dig tid att besvara dem.
Frid broder!
@Patrick Oelund,
Jag måste få specifika anklagelser om jag ska kunna bemöta dem. Jag utgår ifrån att du inte syftar på något någon kommentator gjort, utan något jag gjort personligen. Vad, specifikt? Att inte specificera en sån här sak är ju i sig självt ryktesspridande, även om du säkert kan underbygga det du nu sagt. Jag vill höra dig säga det så jag kan bemöta det.
1 juli, 2009 / 00:03
John!
Du beskriver så träffande om ledare som inte VILL be om förlåtelse. Och då kan man ju fråga sig varför?
Ledare kan lägga ut bibeltexterna så briljant på bibelskolor, på konferenser, på gudstjänster och tala om den Helige Ande som Hjälparen och Kraften till att leva ett kristet liv och växa till i tron. Folk kommer från när och fjärran för att lyssna på detta och antecknar så ivrigt vad ledarna predikar.
Men orden som dessa ledare predikar når inte in i deras egna hjärtan!!! De varken vill eller tycks behöva be om förlåtelse för att de gjort människor illa. Förmodligen har de inte alls dåligt samvete. Och som jag skrev tidigare, dom är lika glada ändå. Ja, det är hemskt och sjukt alltihop!
1 juli, 2009 / 04:21
Jag anklagar inte dig John. Saker har sagts pa denna blogg angaende saker som sedan uppdagats inte stamde overens med sanningen, eller hur? Detta har talats sa mycket om, sa darfor vill jag inte ta om det igen.
Jag anklagar faktiskt inte dig och Andy, utan det ar faktiskt manga som skriver pa denna blogg som manga ganger kommer med ganska haftiga anklagelser.
@Patrick Oelund,
Om du inte vill vara specifik så får vi släppa det. Jag tycker bara att det är lite dålig stil att kasta ut lösa anklagelser utan att specificera vad man menar. Det finns t.ex exempel på att jag (som bara talar för mig själv och inte Andy) tagit tillbaka saker där bevisen varit så starka att vilken journalist som helst hade varit nöjd – på grund av att jag inte hade ”2 eller 3 vittnen” som bibeln talar om. Och när jag gjort detta har jag misstänkliggjorts och enstaka personer som gärna vill smutskasta mig har till och med sagt att jag drog tillbaka det jag sagt för att det inte stämde. När sådana usla saker görs förstår du säkert att man vill få specificerat vad en lös anklagelse syftar på, inte sant?
//John
1 juli, 2009 / 09:47
Det var ett intressant inlägg skrivet met mycket värme och humor…och jag känner igen mig mycket. Jag blev frälst in i trosrörelsen på 80-talet och älskade det radikala.
Men jag har lämnat trosrörelsen, för några år sedan, i den meningen att jag inte längre är medlem där. Men till sommaren åker jag dit på konferensen, för alltid träffar man några gamla vänner…och en hel del bra undervisning kan man alltid ta till sig…det övriga kan man ju bara lämna.
Jag tycker mycket av den extrema kritiken mot LO är något slags terapiarbete, och det kan säkert behövas. Men det tråkiga är när människor fastnar i något slags extremt avståndstagande från andra kristna. De tål dom inte och kan inte diskutera sansat om saker och ting.
Vi är trots allt syskon vare sig vi vill det eller inte. Och syskon väljer man inte själv…dom finns bara där. Och då är det lika bra att älska dom…för sitt eget välmående och husfridens skull.
Sen kan man naturligtvis ha olika åsikter om saker och ting…men det är liksom förbjudet i Sverige. Här ska alla tycka likadant om allt… annars är det illa…illa.
kram
@anja, Om jag kunde visa det skulle jag visa två händer som klappade till detta som du just skrev, mycket sant
1 juli, 2009 / 11:32
Anja!
Om det vi skriver här om trosrörelsen uppfattas som att vi tar avstånd från andra kristna, så är det tråkigt.
Under mina två år i en trosförsamling lärde jag känna så många fina människor. Ödmjuka, hängivna och överlåtna och jag kände mig så hemma med dem.
Dessa kristna och andra kristna i olika trosförsamlingar vill jag inte alls gå emot på något sätt. Och inte heller ta avstånd från.
Men fienden hatar ju att kristna har en innerlig gemenskap med varandra, så i mitt fall blev det så att jag lämnade p g a ledarens agerande. Det gick inte att vara kvar.
Ledarna som gjort många av dessa fina, hängivna människor illa, det är detta jag vänder mig emot och att de konsekvent vägrar att arbeta för försoning. Har jag fel i detta?
Och du Patrick, som vill att vi ska hjälpa människor att gå vidare, det är en bra tanke.
Att bekräfta att människor farit illa, och många riktigt illa, att bekräfta deras sår, skador och funderingar är en bra början. Att man tar deras upplevelser på allvar och och inte förringar vad de varit med om, det är själavård.
Vi ska också trösta, ”hälla vin och olja” i deras sår.
Men att förlåta den som felat är inget som någon annan kan pressa fram, det får komma när tiden är mogen.
Jesus har medlidande med oss och han är inte den som står över vårt huvud och upprepar ”du måste förlåta, du måste förlåta”.
Han verkar i stället fram en vilja inom oss, för vår egen skull, inte för att förringa vad som hänt, att förlåta för att gå vidare. Och det kan ta tid innan man kommit dit….
1 juli, 2009 / 11:38
Patrik Ohlund Varför vill du förklara för oss som var med om detta på riktigt som du omnämner ,för i stort sett vara löngnare och förtalare och bittra och ryktesspridare med dinna isunniationer?
Som du själv i princip inte varit med om enligt dinna egna ord cita nedan.Och därför inte vet hur det egentligen var och vilka konsekvenser det fick för en del av oss .Som vi som var med om det hela, jag var meddlem 87-98 och började Gå till Livets Ord våren 86 .Och var där på allt de erbjöd framtill 94 mer än genommsnits Livets ordaren .
94 fick jag en mycket svår psykos mycket beroende på det du säger inte predikades :Jds-läran, att Jesus dog en andlig död , med sitt tillbehör som människosyn :vi är en ande som äger en själ och bor i en Kropp .
Och jag vet att Ulf Ekman också påstår att Jds-lära inte förkunnades.Men den gjorde det i annan prägel bara i hans och Jhony Foglanders undervisning tex. annars var det samma lära .Och Kenyon bokhäften, hadde vi som var grundare till Jds-läran i Bibelskolan 88-89. Och påskspelen handlade om det framtill år 2000 ungefär med .
Med att då Jesus som död i dödsriket väcktes tillsist upp av Gud.Och där reste sig upp i Guds kraft och där besegrade satan som i en boxningsmatch. Och tog nycklarna ifrån honom över döden och dödsriket.Och sedan stod upp från de döda. Men så säger inte Bibeln skedde utan att när Jesus dog på Koset den rätta försonningens plats .Som inte alltså var i döden i dödsriket under Satan med satans natur som den läran lärde . Utan på hans Kors på Golgat där och ingen annan stans vart försoningen fullborda. Då efter han givit upp sin anda till fadern och var död fysikt. Gick levande gjord i Anden, ner i döddriket och predikade för de ohörsamma på Noas tid .För att de skulle bli frälsta till anden . Kommer inte ihåg exat det bibelstället ,men det finns det säckert nån som Gör…
.Och sen fanns ju undervisningen om munnens bekännelse som också är en felaktiga lära om tron .Som jag särskilt tog skadda av: Att vi får allt vi säger postivt som negativt .
Som jag fastnade i så jag trodde tillsist , jag vart tala och tänka och känna positivt hela tiden. Så inte nåt hemskt skulle hända mig och min familj och andra och Livets Ord Utan bara gott från Gud .
Och när prövningarna började hoppa sig över öronen på mig när jag inte kunnde behålla fältet med att tala tro och dessutom hadde jag fått svår fördömmelse och fruktan .Blev jag knäpp och hamnade på psyket som mycket bruten fullständigt utslagen.
Och trodde till slut att jag var evigt förlorad varje dag och stund i ett och halvt år från 94 i april. Då det började bli så Hemma till 95 i november .Och inlagd på psyket efter ett självmordsförsök . ja la in mig själv 94 i Agusti.
Och det var så när vad man skulle kunna kalla helvetet på Jorden man kan komma .Jag gick och väntade varje sekund på Jesus återkomst och att Jag skulle dö och dömas till helvet. För jag trodde att jag syndat för mycket och att den Helige Ande lämmnat mig för Gott utan att ville komma tillbacks …. Jag hadde just blivit skild och min bror tagit Livet av sig nyligen med… Så det bidrog ju till min sitution .Och jag hadde en sån fruktan och ångest så det var hemskt. Jag tom. svimmade av ångest i en läckare och sjuksysters armar och jag upplevde det som jag dog facktiskt .
Så nåt licknade har jag aldrig varit med om sen dess . Jag bruckade tänka på hur jag mådde och tänkte att endast kriget då i Jugosslavien kunnde varit värre och tortyr .
Och sedan då jag fick en bostad av soss 95 skulle jag stå i tro för allt så jag höll på svälta ihjäl verkligen . Var utan mat i 6 veckor och gick ner då från mina 85 kg då till 63 kg . Åt bara kryddor som soppa i vatten för det hadde jag .Och nåt villt äpple på nåt träd jag hittade ibland .Och drack vatten det var allt. Folk som kännde mig som kom i kontakt med mig då trodde verkligen jag skulle kunna svälta ihjäl som jag själv…
Och detta pga av villfarelser från Livets Ord och trosrrörelsen som Gjorde mig knäpp .
( Men sen hjälpte min Cellgruppsledare mig i livets Ord med mat jag fick från livets Ord kaffe ,de viste inte om min sitution förän då ,jag gömde mig mest för folk då. Och när jag var på psyket var en leddare på besök till mig och bad för mig så de gjorde mycket gott för mig också )
Men jag vill tillägga att innan det vart så illa vittnade jag ofta och mycket och improviserat och bad med människor över allt där jag var . Varje dag och vid ett tillfälle med Cristhoper Alam i Polen var jag med om verkliga under i flertal .Bad själv bland annat för 4 döva som fick sin hörsel ,och en väldigt närsynt som påstod han såg bättre . Och såg hur en blind kvinna efter 10 år fick sin syn ,ingen bad för Henne .Och bad själv för en Kvinna vars ben växte ut ca 3-4cm som Gick med käpp och förhöjd klack på skon för sin halthets skull. Och det är nåt av det mäcktigaste jag varit med Gud om .Och hur en skelögd pojkes öga rätta upp sig direkt som Cristopher bad för och det såg jag på en högst en halvmeters håll, ute på kyrktrappen hände det. Så det var fantastisk saker Gud lät mig få var med om på den tiden …
Och detta berättade jag för att de som tycker vi ljuger och förtalat och är bittra .Som ifrågasatt villolära i livets Ord och trosrörelsen . Och även antytts inte känna Gud eller inte varit frälsta eller för att aldrig vittnat eller inte ha nån verklig tro på Gud eller bett eller hjälp till .Och för att vara utan Kärlek och löngnare och för att förfölja Jesus etz.
Ska veta att en del av oss tror på Gud med, och har många olika erfarenheter av Gud och med Gud också .Och gjort mycket fel och många misstag också och säckert missförståt etz.. Så ingen är ju oskyldig eller felfri eller problemfri inte de och inte vi heller.
Och för att det skulle vara uppenbart att alla behöver vi försoningen med Gud i Kristus genom Guds nåd och sanning .Och kan få av Gud ,för Gud vill det .För Gud älskar vår nästa och oss själva .Och vill ledda dem och oss och församlingen och hela livet som det blir bäst i sin Kärlek och omsorg om allt. Som vi tryggt kan lita på honom om och om särskild nåd och välsignelse och frid med Gud hela tiden och dagligen angående allt .I sin personliga kärlek och omsorg och möjlighet till relation och vänskap igenom Gud och med människor och oss själva och livet och Guds Ord med församling ovch allt som Gud vill.Och igenom honom bara .Och alldeles särskilt för var och en .Som vi tryggt behöver bara luta oss mot Gud om , hans nåd och kärlek till vår nästa och oss och livet och försammlingen och honom och hans Ord och Goda vilja blott därefter som Gud vill för Gott.Och för oss också till Jesus som vår första Kärlek Herre.Och till andra som till oss själva. Och varandra i olika livets gemmenskap i Guds nåds mångfald och livet och församlingen och anhöriga och vänner med Jesus som vår rättfärdighet igenom tro .Om och när vi vill…
Med tro på Gud och Guds Ord och Guds Goda vilja enligt Guds Ord som Gud vill .
Och kan uppenbara för oss och välsigna oss med alltid om det han vill och även vill med allt som han vill uppenbara för oss .Och angående frälsningen och all sin nåd och sanning .Med också skydd och frälsning från allt ont och andra problem alleftersom .Som att inte veta vad Gud vill för oss ,eller om nåt han vill vi ska veta Och vara trygga med Honom.
Och även att inte vilja det Gud vill ,kan Gud frälsa och skydda oss ifrån tror jag omhaan får ge oss viljan till det .Och så är det inte kört nån gång, för han ger nya chanser och ny nåd hela tiden.För att det ska kunna bli så väl det kan bli redan på Jorden.
Och helt sedan som Gud vill i Himmlen där inga hinder finns mer med evig frid med Gud , för evigt….
Och nu har jag berätta mitt vittnes börd kalla det Gärna löng skrytt eller vad ni vill. Men det är vad jag varit med om och jag ger Gud ära för och tackar Gud för Guds nåd för . Och en del av minna problem berodde förstås på andra saker med som jag antyt.
Men jag tycker det är fel att skuldbelägga de drabbade och stötta bort eller förneka vår erfarenhet av de skyldiga eller andra .Såväl som att ljuga om de skyldiga till sinna problem som de är skyldiga till, plus lägga till sånt de är oskyldiga till.. Eller att säga att man bara ska förlåta för att inte vara eller bli bitter .Och inte säga nåt till den som handlar fel eller andra om det .För att försöka få dem att sluta gör det som är orätt mot en själv eller andra….
Det vore orätt att förbjuda en människa det. Eller att inte varna för den som syslar med det som är skadligt för den själv eller andra och livet . Och Tron på Gud och Guds Ord. På ett barmhärtigt vis .Men det är inte alltid så lätt för vi är inte alla fullvuxna mogna människor, och Kristna än…Så lite knor och gny och problem är nog oundvickligt. Men man kan ju försöka göra det så lindrigt som möjligt .Det skulle m jag tro är sunt att tänka och handla så och som Gud vill…
Och jag tycker också att det är fel att inte ta sitt ansvar av dem ,såväl som av alla .Och sätta sig in i sanningen om vad felacktig undervisning i Livets Ord och trosrörelsen åstakommit för en del .Och detta har jag meddelat Ulf Ekman på hans blogg helt i början när han starade den .Och nån annan leddare där med .Och på olika vis påpekat det för trosrörelsen och en och annan i Livets Ord .
Och att det kan ledda till att folk blir besviken på honom. Och att han kan få lida mycket om han tar sitt ansvar om detta .Om folk som fått problem inom Livets Ord mer på allvar ..Men att han då kommer liksom övriga leddare inom trosrörelsen och Livets Ord få ett rent och gott samvete .Liksom vem som helst som ödmjukar sig Under Gud och frid med Gud om detta eller vad som Helst som Gud vill.Och de som känner Jesus kommer att stå på hans sidda då .Och även om det ledder till att Livets Ord måste läggas ner och andra trosförsamlingar . Så är det bättre än villolära .Och att få ett rent samvete och bli reddo för Gud och Himmlen .För annars kanse vi inte får komma till Gud .Om vi vill försvara synd och löng och villolära etz..Jag tror att det kan var så allvarligt facktiskt.
Därför är de bäst för Ulf och alla beröda parter såväl som alla att vända om till Guds nåd och sanning för Krist Kors och uppståndelses skull som Gud vill i sin kärlek. Gud är ju Helig och han förennar sig ej med vårt oheliga .Men kan lösa och frälsa oss från det och allt sånt och djävulen och allt elände skydda oss ifrån.Med en fortsätning i Nåd och sedan gör oss helt fri ifrån när han tar upp oss till himmlen…
Och sånna här vittnesbörd och erfarenheter finns om trosrörelsen och Livets Ord .Och även väldokummenterat av bra teolger och andra människor med . Som Tex Sven Richeman Allt är inte Gud som glimmar .Och utan den boken och en del andras vittnesbörd om det samma hadde jag kanske aldrig kommit ur psykosen.Så upplevde jag det i varje fall .
Plus facktiskt ett bra mötte på Livets Ord i slutet av 95 Men någon som hette Larry Lea tror jag från Usa . Som predikade om Kain och Abel .Och att Abels blod ropade på hämde men Jesus blod det är försonnat. Då efter ca 1 och halvt år kunnde jag tvilande börja tro att jag var frälst ännu och fick vara det resten av livet och för gott.
Men vägen tillbacka har varat till nu.Och varit mycket svår bland annat 5 års Hemlöshet som det heter i Sverige även om man har nånstans att bo .Jag fick nåd att bo hos frälsningsarmen .Och mycket av den nåd Ulf för meddelade och Livets Ord och trosrelsen med räddad facktiskt Gud mitt liv med också .Som Ps 23 som Ulf Läste ofta då jag var med i Livets Ord …
Så ett mynt har ju två siddor det är inte bara den ena sidan av myntet som är myntet utan båda . Och det är hela sanningen som är sanningen och inget annat . Guds frid och Guds välsignelse !!!Ronny …Plus ps 103 för där mannar Gud Gott för oss alla…
@Harry Forsgren, ok, förlåt att jag överdrev, ska försöka att inte göra det ytterligare.
Jag ser ingen villfarelse i det man undervisar på LO. Jag blev frälst där -90 och har åkt dit ibland (var där senast på förra Europa konferensen då vi var i Sverige). Jag har aldrig hört predikas om JDS läran som många försöker säga att man undervisade om.
Var aldrig med om the Whaleys, (vilket Ulf och LO tog avstånd från, efter att de varit och besökt dem). Hörde predikas om krigstungor i början, men det är inget som jag hör predikas om nuförtiden
Jag anklagar faktiskt inte dig och Andy, utan det ar faktiskt manga som skriver pa denna blogg som manga ganger kommer med ganska haftiga anklagelser
@Ronny, bra skrivet Ronny. Tänk på att det är ingen som är så blind som den som inte vill se. En hel del ”benhårda” livetsordare klamrar fast vid att det inte kan vara som du/vi beskriver det eftersom konsekvenserna blir så stora av att öppna ögonen för sina lidande syskon.
@Ronny, Tack Ronny för din berättelse.
@Ronny, jag vet vad du vart med om Ronny och jag känner verkligen med dig och ber att allt ska bli bra med dig. Det verkar ju som om det har blivit bättre om man läser dina kommentarer de senaste månaderna.
Jag säger inte att du inte mått dåligt eller att du inte blivit dåligt bemött. Det säger jag verkligen inte eftersom du själv vet bättre.
Du kan inte heller säga att jag inte mött ett hårt ledarskap eftersom jag har gjort det där många mådde dåligt. Jag och min fru tog det väl bäst skulle jag tro även om jag blev sjukskriven i ungefär ett halvår efter att vi slutat i denna organisation. Jag hade arbetat i medeltal 12-18 timmar varje dag i ca 2 år så jag var helt slutkörd.
Men pris ske Gud så tog Han oss ut ur detta med livet och glädjen i Jesus i behåll. 4 år efter det fick vi möjlighet att åka ut som missionärer igen.
Jag säger inte Ronny att allt som ni skriver är rykten och vet att du speciellt har ett väldigt ödmjukt hjärta och vill aldrig göra någon illa.
Rykten är när man utger något för att vara sant men som i själva verket inte är sant till 100%. Rykten är också när man säger saker som är sanna men som kanske inte passar bra att säga det högt till alla.
Igen – vill jag säga till dig Ronny att jag inte anklagar dig för att ha spridit rykten.
@Ronny, veldig interessant det du skriver. Også du fd LO-medlem.
Franskmannen Piaget forsket på kognitiv utvikling. Hans forskning har blitt stående til i dag. Han sa at vi som mennesker forsøker å putte ny informasjon inn i eksisterende ”skjema”. Dette vil vi forsøke å gjøre så lenge som det er mulig. Men av og til blir den nye informasjonen for forskjellig fra den opprinnelige slik at den ikke passer inn. Vi må lage et nytt ”skjema” og når dette skjer oppstår det en krise.
Dette er dette som skjer med mennesker som kommer ut av en sekt og det er dette som skjer med mennesker som fremdeles er i LO. De ønsker ikke å se at alt det de har trodd på og det som er/var hele deres verden skal falle. Det blir en for stor krise å takle….
@Ronny, Det jag skrivit här ovan är särskilt vänt Till Patrik Ohlund..För eftertanke.
Men också allmänt …
Sista delen är citat från Patrik OhlundS Kommentarer.
Och jag skrev detta för att jag tyckte det fick vara nog med att skudlbelägga oss som tagit skadda av Vilolära och felaktigt hanlande från Livets Ord och trosrörelsen.
Och förnekandet av våra erfarenheter .
Och den där påtvingade förlåtelse metodiken . Som inte tillåter egen vilja och eget tänkande och egna åsikter och egna Känslor och beslut och eget mognande .Och eget agerande och eget lärande . Bara kollektivets Som nån sorts allmänna principper .. Som en sorts religös antelag . Att man ska inte tro man är nått eller har nått attt säga tillom
Och som ofta har sitt ursprung från Livets Ord trosrörelsen eller metodisk pratisk lära om tron och kristen livet ,som jag uppfatar det .
Som gör att tron mer blir en metod och lära eller teknik,om jag inte misstar mig då vill säga .
Istället för relation med Gud och människor och sig själv och livet med Gud .Som man frivilligt kan få välja och lära i sin egen tackt enligt Guds Ord. Som ges oss av Gud igenom den Helige ande i Hans Kärlek och omsorg och vishet med frid med Gud om allt så mycket som vi vill ta emot nåd .Och vi är redo för det vad det än är om . Guds frid !!! Ronny
Tack Ronny för ditt vittnesbörd! Det smärtar mig verkligen att du fått gå igenom så svåra saker. Många har fått göra det och det är modigt av dig att du delar med dig av dina erfarenheter. Jag tror att det kan ge tröst och ett erkännande i sig, till dessa människor och kan man hoppas, också öppnar andras ögon till att se klarare. Det du skriver ger även hopp till dem som skadats, när de får ta del av ditt vittnesbörd om att Herren har dragit dig upp ur din förtvivlan och redan helat så mycket i ditt liv. Underbart att läsa!
En del personer som då och då kommenterat på bloggarna, har undrat över varför man överhuvudtaget tar upp problematiken LO, att det skulle bero på bitterhet, osämja inom släkte, ryktesspridning etc.
Jag tror att man aldrig ska ”lägga locket på”. Sanningen är alltid bra om den är sagd på rätt sätt. Det gör du, Ronny.
Vi gick ur LO -89, efter att ha varit med från starten. Vi såg sådant som du och andra beskriver och ville inte längre vara en del av det. Tänk att detta pågick även under hela din period på LO och att vi även hör nu, från gamla vänner inom sammanhanget, att det fortfarande sker kärlekslöshet och hårdhet förutom teologiska avarter.
Jag tror också, att en sådan här blogg, förutom ögonöppnare och bekräftare och tröstare, bla kan bidra till läkedom för de människor, som aldrig fått något erkännande för att det de har varit med om, faktiskt har hänt. När de som förorsakat skadan, inte tar sitt ansvar, utan agerar med tystnad eller slätar över, får andra trossyskon vara till hjälp på vägen till läkedom med Herren. Dina inlägg förmedlar sanning och hopp.
Till sist en fråga till dig, Ronny. Längst ner i ditt inlägg står det, @Harry Forsgren…. Ska det uppfattas som att det är det citat du hänvisade till högst upp i ditt inlägg och som gäller ett inlägg från Patrik Öhlund till Harry Forsgren? Det kan annars uppfattas något förvirrande angående vem som skrivit vad, med tanke på det som skrivits om JDS nederst och vad som skrivits om JDS mitt i din text. Antagligen bara jag som fattar trögt och är ovan med bloggandet.
Herren välsigne dig,
Vaike (Nilsson)
@Ronny,
Din berättelse är kusligt lik många berättelser jag redan hört från sådana som jag hjälpt, avhoppare till Livets Ord, Kraftkällan, Arken, Södermalmkyrkan och KCS för att nämna några.
När du säger detta kan jag säga att du inte var ensam – i princip ALLA på Livets Ord tänkte så på den tiden, inklusive jag trots att jag var väldigt kritisk och tänkte att det var ologiskt: ”Som jag fastnade i så jag trodde tillsist , jag vart tala och tänka och känna positivt hela tiden. Så inte nåt hemskt skulle hända mig och min familj och andra och Livets Ord Utan bara gott från Gud .”
Det du drabbades av var att du tog Livets Ords lärare på orden. Du gjorde PRECIS som de sa, och därför gick det mycket illa. De som drabbades mindre än du var inte lika hängivna till den undervisning de fått, eller så förstod de inte vad de fått lära sig. För om man följde undervisningen till punkt och pricka som du gjorde, så blir man knäpp. Dvs, om man inte med logiskt tänkande sorterar bort de värsta galenskaperna istället för att följa ledarna blint.
Tack för ditt vittnesbörd!
1 juli, 2009 / 11:55
Det är lätt att sugas in i en rörelse och så blir det rörelsen som blir min trygghet och mitt liv.
Man bör bygga sitt liv på Jesus som den fasta grunden odla sin relation med honom söka honom av hela sitt hjärta.
Det är ändå där man till slut skall göra upp med sitt liv och leverne.
Men visst är det lätt att sugas in i gruppen och att det kollektiva livet blir viktigare än det enskilda livet i Jesus.
När jag blev frälst så var det kollektiv tänkandet som var en av dom första sakerna som jag reflekterade över vilket ledde till att jag bestämde mig för att inte sluta tänka självständigt.
Visst även jag är präglad av mitt sammanhang, men jag tror att min överlevnad som kristen har varit just min inställning i denna sak,tänk själv så Jesus i ditt liv för ditt liv.
Man kan skriva hur mycket som helst i detta ämne och hitta alla möjliga och omöjliga vinklar men det leder inte till så mycket annat än att jag blir självupptagen i mitt sökande efter alla varför?
Lev livet sök Jesus vinn människor för evigheten var glad och välsignad.
Till sist gå ut och gör ditt bästa för din nästa.
V v v v Thommy Bergenwall.
1 juli, 2009 / 12:39
Hva kjennetegner en kristen sekt?
* Toppstyrt (gjerne en leder, eller et lukket kollegium)
* En eller flere ledere får for stor betydning for enkeltmenneskers liv
* Kontroll og manipulasjon (fra øverst i pyramiden til nederst)
* Radikal forkynnelse (vil gjerne være revolusjonær ift andre kristne grupperinger)
* Hets av andre kristne
* Adskillelse (kan ikke være sammen med andre kristne – de er eksklusive)
* Kontroll av informasjon og kritikk (ref. Världen i dag og Ulf Ekmans besvarelser av kritikken mot han/LO)
Jeg mener at Livets Ord oppfyller mange av disse vilkårene. De har kanskje moderert seg noe fra tidligere år, men de er fremdeles sekteriske. For at Livets Ord skal bli en sunn menighet må de rydde kraftig opp:
* Kvitte seg med toppstyringen
* La ledere (pastorer) i menigheten være sammen med medlemmene i menigheten (de er ikke helter – Jesus er helten!)
* Hvordan kan pastorene i Livets Ord være hyrder? De kjenner jo ikke sine får…
* Åpenhet rundt beslutninger i menigheten, la medlemmene få medbestemmelsesrett.
* Ta et kritisk blikk på forkynnelsen og se på fruktene av den
* Ta et oppgjør med fortiden og møte de mange som har forlatt menigheten (det er ikke sikkert det er de det er noe galt med!)
Livets Ord er fremdeles et ”lukket pyramidesystem”. På toppen kroner Ulf Ekman istedenfor Jesus…
@Peter, Bra skrivet Peter Frid Ronny
@Peter,
Jag skrev en akademisk uppsats om Livets Ord när jag läste Media och Kommunikation. Den var bara på ynka tre poäng, men ändå. Jag jämförde uttrycken på 80-talets Livets Ord med forskningen som kommit ifrån hjärntvättsforskaren Lifton (han som uppfann uttrycket ”hjärntvätt”).
Jag fann att Livets Ord när det var som värst uppfyllde 7½ av Liftons 8 kriterier på en sekt. Ingen sekt i världen uppfyller helt och hållet alla 8, och jag har för mig att Scientologerna hamnar någonstans mellan 7,5 och 7,9 (som den mest utpräglade av alla kända sekter).
Det råder ingen tvekan om att Livets Ord var en sekt mellan 1987 och 1992. Den som säger något annat vet antingen inte vad en destruktiv sekt är för något, eller har inte kunskap om vad som skedde på Livets Ord dessa fem år. Inte bara var de en sekt, utan en riktigt destruktiv sådan. Det kan man dock inte säga om Livets Ord idag – det är skillnad även fast Ulf Ekman påstår att de alltid tyckt ungefär likadant och gjort likadant.
Som släkt till ledningen för Livets Ord hade jag en särskild inblick när jag skrev uppsatsen, som för övrigt blev hemligstämplad av Högskolan i Jönköping (vilket inte sker så ofta). Man måste begära ut kopior direkt av mig, och jag delar inte ut några, eftersom de namnger personer som jag enligt sättet jag ser på saken idag, inte kan stå för. Jag vill inte att privatpersoner outas, och det var därför jag såg till att den blev belagd med sekretess.
@Peter,
Nu hittar jag inte inlägget där du skrev om schemata, men jag delar din uppfattning om att den fragmentering som uppstår och är för avlägset det invanda schematat är just vad som triggar igång krisen. Därför blundar många, och blir till och med aggressiva emot personer som mig, som gör allt för att beskriva verkligheten som jag sett den.
Men orsaken till att folk mår dåligt på Livets Ord och efter Livets Ord är fler än vad som går att förklara genom kognitiv psykologisk indelning av schematan. Dessutom tillkommer alla verbala övergrepp, förolämpningar, offentlig skam, hot och utnötningsterror som många råkat ut för. Givetvis i skymundan, så att alla ska tro att de ljuger om de berättar vad den ”fantastiske” pastorn gjorde emot dem inne på hans kontor.
1 juli, 2009 / 13:03
Detta känner jag igen mig i Peter . Det var hopplöst svårt att vända om från trosförkunnelsen för mig. För jag trodde det var samma sak som att lämna Gud . Jag trodde det hanlade enbart om san uppenbarelse från Gud . Så jag bokstavligt talat upplevde det som skräck, att ens våga tänka tanken på att den kunnde var missvisande läran och lämnad den . Jag identiferande den helt som korekt tolkning av Guds Ord facktiskt . Frid Ronny
@Ronny, ja, jeg kan også kjenne meg sterkt igjen i det. Selv etter at jeg hadde tatt et oppgjør med Levende Ord (i Bergen, som forøvrig er svært lik Livets Ord), tok jeg meg selv i å bedømme både teologi og virkeligheten rundt meg utifra det jeg tidligere hadde fått forkynt.
Det som er ekstra farlig med LO er at de nettopp har en forkynnelse som sier at du taler mot Gud om du kritiserer. Man blir jo livredd av slikt… Hele systemet er lagt opp til at man ikke skal tenke selv. Det er så usunt som det kan bli.
Blessings
Peter Jag tycker fortfarande det är svårt att hantera den här frågan i vis mån .Men Bloggarna som ibland tar upp ämnet hjälper mig bland annat hantera saken allt bättre.Och så brukar jag bedja att dagen ska komma då jag är fri från detta och skälen till att jag hamnade trosrörelsen och konsekvenserna och angående annat.
Och att jag ska bli sund i tron och pröva allt och behålla det som var gott igenom livet. Med ett liv med Gud som Gud vill med tryggt tillit till Gud och hans vilja och ord och tilvaron i Gud och bli tryggt reddo för Gud och Himmlen .
Och att så får ske med min nästa med , vän som fiende . Med församling och liv och övernog skyddaT och frälst allt eftersom från djävulen och allt ont och andra problem .Och det inte ska behöva vara så mycket problem .Men hur det än blir , med nåd som vi behöver det för tid och evighet och frid med Gud .
Och kärleken ska få växa till och där den blivit ljum eller kallnat få liv igen .Och att allt får fortsätta var väl där det är det, och där det är möjligt på Jorden och sen i Himmlen hos Gud i hans härlighet för evigt.Och att hans andliga insikt ska öka och att det ska bli frid med Gud som Gud vill ödmjukt tacksamt för Guds skull och till Guds ära bara i Jesus namn, Amen!!!
Och då brukar Gud ordna saken som han kan och lösningarna kommer efter hand med önskan om med frid ,med Gud . För mycket förmår en rättfärdig mans bön som bedjes med kraft. Sköter jag min lilla del och vill leva i Guds nåd som Gud vill och det alltid blir bäst i Guds kärlek som aldrig förgår förGuds försonnings skull för Kristi kors och uppståndelses skull.Och är ödmjuk igenom Gud för Gud och min nästa och livet och Guds Ord för Guds skull. Så ordnar det sig alltid till det bästa har jag sett tycker jag. Guds frid och Guds välsignelse !!! Ronny
1 juli, 2009 / 13:51
Patrik ohlund det är Ok vi behöver varandra.
Men som jag skrev nys jag uppfattar det som att ibland blir kollektivets ideal en börda. Särskilt då det ska förgrenas till enhet numera och global sådan , både i Kyrkan och samhället… För tex. både Kyrkofäder och sentida Herrens tjännare allt från Luther och dess förinnan och till nu. Har ju handlat fel helt uppenbart. När man finngranskar deras telogi och leverne och tjänst och verk kyrkor missioner etz.Och att sätt då deras lära och praktiska tillämpning som rättesnöre jämbördigt med Guds Ord Bibeln okritiskt. Tycker jag är en alltför stor risk att ta …
Frid Ronny
1 juli, 2009 / 13:51
Patrick:
Jag kan fortfarande inte se att du svarat på min fråga rörande församling och de som idag inte är en del av den etablerade kristenheten av olika orsaker. Det vore intressant om du kunde ge ett svar, för jag vet att det är väldigt många som ramlat utanför.
Här var frågan om du glömt den: http://www.glandberger.net/2009/06/livets-ord-min-historia/comment-page-1/#comment-66007
Vänliga hälsningar från sommarvärmen i Bergen
1 juli, 2009 / 14:29
Jag är enig till stor del, även om man absolut kan diskutera flertal av dina punkter.
Dock är jag oenig i att Livets Ord den dag i dag skulle vara någon form av kristen sekt.
Detta menar jag utifrån:
#LO är inte längre varken radikala eller lagiska i den bemärkelse som klassisk trosrörelse var
# Gamla LO använde va jag själv skulle benämna som så kallat ”mind control”, jag kan inte se att de gör det den dag i dag. Alltså kan inte se att de är manupulativa etc
# De hetsar inte längre andra kristna, utan önskar istället att bli en del av kristenheten i stort.
# LO är inte längre adskilt på något sätt, varken från samhället eller övrig kristenhet
# Kontroll av information: Kanske detta är ett önska från LO’s ledning, dock en omöjlighet i det information samhälle som vi lever i.
De andra punkter du tar upp, kan det vara intressant att ta en teologisk debatt kring.
Sen- ska inte kristna vara sektriska? Ska vi inte vara avskilt från världen? Hur beskrev man församlingen i APG- blev den inte beskrivet som en sekt? ”Men jag erkänner att jag följer Vägen, som de kallar för en sekt, och att jag på det sättet tjänar våra fäders Gud, samtidigt som jag tror på allt som lagen säger och allt som står skrivet hos profeterna.” – Paulus
- Behöver en sekt vara negativ i sig själv?
1 juli, 2009 / 20:13
”Vem har förhäxat er” frågar Paulus Galaterna inför vad som verkade vara en annan förkunnelse än den han hade predikat. ”Den som ställer till förvirring bland er får ta sin dom..”säger han vidare..
Skulle inte samma frågor kunna ställas in i den rörelse som här debatteras /ventileras – Livets ord/trosrörelsen?
”Herrens bud är klart och upplyser ögonen ” Ps 19:9
”Av frukten känner man trädet” . Är Livets ord en rörelse som bringat klarhet/ljus eller frågetecken och förvirring till Kristi kropp?
Kanske ställer Herren samma fråga till Kristi kropp som han ställde till Jeremia
”Vad ser du ?”
Eller är det så att vi är i behov av ögonsalva?
1 juli, 2009 / 20:42
Frid allihop och alla nämda och onämda Korset står som segrare för oss allihop fiende som vän och oss själva…
Och ingenting kan skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus vår Herre.
Och detta råd är ett av de bästa jag fått av en vän som förlät mig en gång så det verkligen märktes . Jag sa efteråt du förlät mig verkligen .Ja det gjorde jag,svarade han kort. Sen gick en halv vecka och vi träffades igen .Och jag vart fråga honom om det verkligen var så .Och då svarade han ,vi får ge varandra nåd.
Och efter som han trodde på Guds nåd vart det så uppenbart för mig. Att vi får ju ge varandra Guds nåd ,och oss själva med .Och får inte bara nåd av Gud .Utan nåd igenom Jesus vår Herre av Gud för attge till andra och oss själva med … Och kärleken överskyller en myckenhet av synd …
Det och upptäckten om Guds Kärlek och tidigare tron i Livets Ord och att Gud kan göra direkta under.Och dessförinnan frälsningen . Och sedan undervisningen om rättfärdigörelse igenom tron rom 3-8 för ett par tre år sen förändrade mitt liv positivt för Gott.
Och trots JdS-Läran och trosförkunnelsen …
Ulfs sunda undervisning om försoningen och annat . Och att Gud försonnat sig själv i kristus med människorna ,så att han inte tillräcknar dem deras missgärningar .Och att Kristus nu mannar igenom oss Kristna låt också ni försonna er med Kristus med Gud .2kor 5
Ja all denna nåd är det som förändrat mitt Liv .Allt detta och hela bibelns budskap Guds Ord…Som handlar om en person och hans verk med hela sitt verk. Gud : Heb 13:8 Jesus kristus den samme igår idag och för evigt …
Jhon 1:14 Ordet som vart kött och blod och tog sin bonning mitt ibland oss .Alltså är han sitt Ord och sitt Ords Goda vilja och uppfylles och nåden och sanningen som han vill ge oss med …
Och att veta att Gud den allsmäcktige är med min nästa och mig för han är ju allstädes närvarande också . Och min nästas och min försonning med sig igenom Jesus Herren bara och varandra och oss själva och livet i sin helhet och hela Guds Ords sanna betydelse. Och det inte finns nåra avstånd i Anden.Och att allt vilar tryggt bara på Gud .Om honom och allt och alla och hela församlingen och Guds Ord och mig och inget annat. Vare sig jag trodde det eller ej .Men det är Ju gott trygg att fått den nåden av Gud att tro honom om det med för gott för den som vill det med som jag eller den som änu inte fått att du kan få den . Steg för steg för det gör dig trygg för då vet du att ditt liv är han och varar bort om döden i all evighet.Och är utan ände med frid med Gud trots allt innan dess.Och det ger han dig hopp med och sitt Ord.Så du alltid har det som ditt hopp att se fram emot vid ditt liv slut kommer du till Gud till Himmlen där det är bara härligt att vara .Och då kan du slapna av och behöver inte kämpa i onödan för Jorde livet det kommer ett bättre i Himlen för alla som vill tro på Gud ….Och ingeting kan skilja dig från Guds Kärlek i kristus Jesus vår Herre…
Det gör dig och mig fullständigt trygg med Gud att veta. Och att han är för dig kära medmänniska och Kristna syskon och mig för Gott . För försoningen är fullbordad på Korset.
Och det gör oss än mer frimodig och orädda igenom Guds kraft att vara hans vittne och tjännare och vän med Gud som vår bästa vän.Och vår nästas och vår egen tjännare och vän med åt Gud för evigt som Gud vill .Och i att även korigeras av andra och andra om det behövs . Efter som förmaningen har som syfte kärlek till uppbyggelse .Och som det står skrivet, älska tucktan min son , läs gärna dotter ni systrar, för det räddar ditt liv .Så förmanning är en Kärleks handling då är som bäst. Den har som syfte att förhindra orätt och rädda vår nästas och vårt liv och livet om mycket annat med som Gud vill.Och församlingen ren från felaktig påverkan i frid med Gud den är till för din och min skull från Gud med andra Ord …. Guds frid och Guds välsignelse och tack ni allihop och Gud mest !!! Ronny
1 juli, 2009 / 23:07
Alla de som fallit utanför eller villigt lämnat den etablerade kristenheten tycker jag synd om eftersom jag inte tror att de lämnat av naturliga skäl. Antagligen har de blivit besvikna på något som hänt eller så har något värre hänt dem.
Jag tror att den lokala församlingen är viktig för dig och mig för att gå vidare i vårt kristna liv. Vi är inte ämnade att vara ensamma och det är svårt att vara ensam kristen i vårt samhälle idag. Jag ser inte ner på dig eller någon annan som inte har en församling som ni kan kalla er egen.
Jag ser inte heller ner på det ifall man möter upp i en liten hemgrupp, husförsamling, bönegrupp, eller vad man vill kalla det. Där kan man ju få gemenskap, hjälp, möjlighet att vara andra till hjälp.
Men en sådan bönegrupp måste också försöka bli större. Jag menar att man är utåtriktande så att man försöker nå andra med evangelium.
Var det denna fråga du ville ha svar på Andy?
Tack för ditt svar Patrick! Jag ville inte tvinga fram ett svar, men då jag är en av dem som ”fallit utanför” tycker jag det är en intressant fråga och ett ämne som behöver santalas om. Jag ska återkomma till det under sommaren/hösten och hoppas då på en mycket konstruktiv och positiv debatt, fri från fördomar och domar.
Gud välsigne dig och njut av sommaren!
1 juli, 2009 / 23:49
Gud välsigne dig också Andy. Min fru och jag åker iväg på en välbehövlig semester till Fiji snart. Kommer tillbaks i augusti då vi flyttar från Ryssland till Kina.
Wow! Min bror bodde 6 mnd på Fiji för en del år tillbaka. Bodde med en primitiv stam och levde som dem tillsammans med hela sin familj. Har alltid drömt om Fiji, och jag unnar dig en underbar semester där! Själv semestrar vi hemma i Norge i år. Blev lite mycket med renoveringen, men det är ju fint här i bergen och fjordarnas land.
2 juli, 2009 / 01:52
Tack John för Din förklaring över att mina ord var ”stenhårda”. Det förklarade hur Du egentligen menade.
Att ”vara kort” som Du efterlyser är en svår konst! Jag blir nog tyvärr rätt ”lång igen”.
—
Patric säger med adress till mig:
”Jag ser ingen villfarelse i det man undervisar på LO… Jag har aldrig hört predikas om JDS läran…
HaFo:
Men nog har Du väl ändå läst Ekmans Doktriner? Där han fortfarande håller kvar vid JDS, om att Jesus dog andligen = skildes från gemenskapen med Fadern och inte längre är i den oupplösliga enheten av Fader Son och Ande i Guds person av ”Jag är Herren, Herren är en” och inte längre är Kristi person av Gud och människa förenade/försonade.
Och därmed inte längre enligt Ordet ”Gud är i Kristus och försonar världen/människorna med sig själv”.
—
Så här säger Ekman i Doktriner:
sidan 174:
”Om vi människor på grund av synden är andligt döda, så måste rimligtvis den som återlöser oss på något sätt ta del av denna andliga död.”
(HaFo:
En helt vilsen tanke! Enbart om människans ställföreträdare INTE tar del av människans andliga död – åtskillnad från Gud – så kan hennes ställföreträdare försona/förena Gud och människa i sin syndfrisa rättfärdighet och Gudomlighet!!)
Sidan 175 i Ekmans Doktriner:
”så erfar Jesus gudsövergivenhet och andlig död.”
—
(HaFo:
”Erfar man ngt”, så är det ngt som verkligen händer! Ekman bekräftar alltså här JDS – läran, att Jesus dör andligen, skiljs från gemenskapen med Gud och inte längre är Guds person i enheten av Fader, Son och Ande och att Jesus är lika misslyckad som Adam, så att Gud och människa blir åtskilda i hans person, så att Jesus där på korset, är en från Gud skild andligt död människa, som inte i sin person kan försona/förena Gud och människa i sin person.
Han kan då inte ge det RENA offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset. Det är en antikristlig lära om Jesus!!)
—
Jag tror att det fortfarande är många, som blivit påverkade av denna djävulska Kristusförnekande lära, som menar sig ”ta avstånd från JDS, men som aldrig insett vad JDS – läran egentligen handlar om:
Att Fader och Son inte längre är förenade i Guds oupplösliga person och enhet av Fader Son och Ande och att Gud och människa inte är försonade/förenade i Kristi person och därmed inte heller bär fram det RENA offret av Kristi persons kropp och blod på korset, utan bär fram en helt värdelöst kropp och ett värdelöst blod, som är andligt dött = skilt från Guds gemenskap! DET ÄR JDS!!
—
Sätter in några länkar som visar på vad som egentligen undervisats på LO. Vilket nog stämmer betydligt bättre med den erfarenhet och upplevelse som Ronny återger, än ”den mörkläggning”, eller kanske på grund av okunskap kring vad Ekman och LO stått för (?), som här förmedlas av ”Livets Ordare” och inte alls stämmer:
http://hem.spray.se/harry.forsgren/HBok.htm#Kap4n4
http://hem.spray.se/harry.forsgren/Kursmaterial.htm
—
Patric:
”Var aldrig med om the Whaleys, (vilket Ulf och LO tog avstånd från, efter att de varit och besökt dem).”
HaFo:
”Historieförfalskning”!!
Den som besökte Whaleys, och insåg dess förförelse och som varnade Ulf, blev utan samtal, utesluten från LO och ansågs som ”Paria”.
Den personen har aldrig fått ngt ”förlåt” från Ulf, när Ulf själv insåg, att han tagit miste som försvarade Whaleys och för sin trovärdighets skull, inte längre kunde bejaka Whaleys, vilket han gjort under en väldigt lång tid och bejakade deras ”spy ut andar lära” och ”ni är gudar – lära”!
—-
Patric med adress till mig:
”Har du fullheten? Förstår du HELA Guds rådslut, eller handlar du efter vad du tror att Gud leder dig? Ifall du handlar efter vad Gud leder dig är du en sann kristen (som jag tror att du är).”
HaFo:
Det är inte ”min prestation”, att ”försöka följa Gud” att ”handla efter vad jag tror Gud leder mig”, som gör mig till en sann kristen eller att jag begriper allt i varje detalj kring Guds rådslut och jag gör dagligen misstag!!
Men jag tror, att det inte går att tumma, på vem Jesus ÄR och betydelsen av offret av Kristi persons kropp och blod på korset, om man vill vara en sann kristen. Det blir idag förvanskat i inte minst spåren av trosförkunnelsen.
—
Var är då Guds församling? Ge gärna svar på Andys frågor till Dig Patric!! Var även Du rikligt välsignad och ser fram emot att en dag få möta Dig på ”de nordliga breddgraderna”!
HaFo
@Harry Forsgren,
Bara av ren nyfikenhet.
Va hände när Faderns vrede kom över Jesus (Jes 53:4) och Jesus tog förbannelsen över sig i våran ställe (Gal 3:13)?
Dog Jesus på Korset, eller dog endast hans ”kropp”? Om det endast var hans kropp som dog, betyder inte det att du själv har samma människosyn som JDS läran (alltså att människan är en ande)?
Sen undrar jag om du anser att Jesus var en fegare människa än apostlarna och de tidiga martyrerna (och miljon talls andra)? Var det verkligen själva döden på ett trädkors som fick Jesus att bli fylld med bävan och ångest i Getsmane?- Eller kan det tänka sig att hans bävan och ångest var en konsekvens att han viste att hela världens synder måtte bli försonad genom att Guds vrede kom över Honom- och på sådan sätt blev Faderns rättfärdighet uppfylld, så att var och en kan ha sin rättfärdighet hos Kristus och inte hos sig själv?
Skulle det inte vara konstigt att alla apostlarna, och tusen talls martyrer mötte martyr döden med glädje, om Herren själv blev fylld med bävan och ångest?
Va fick Jesus till att säga att Fadern hade övergivit Honom? Var det straffet för hela världens synder genom att Fadern hällde kalken med Guds vrede över Honom, eller var det själva smärtan av döden på korset?
@Harry Forsgren, till Michael.
JDS-läran handlar om att ‘överandliga’ Skriften.
Vi måste tänka på, att Jesus refererar till sig själv på jorden som MÄNNISKOSONEN. Problemet med människosläktet ligger i, att vi alla har ärvt ‘denna dödens kropp’ och det är således köttet – den egna viljan, det köttsliga sinnet, olydnad som styr kroppen – som måste åtgärdas.
OFFRET för synderna (= andlig olydnad, ohörsamhet, orsakar själsliga överträdelser som leder kroppen dit den inte bör vara enligt Herrens lag) måste alltså vara ‘köttsligt’ och – inte andligt.
Det är köttet som måste ‘brännas upp’ (dö = korsfästas), för att den andliga lagen är god och vi är köttsliga dvs. kan inte hålla lagen.
Det är också här som vi förstår tanken med SYNDABOCKEN – man lägger skulden på någon oskyldig i stället för en skyldig och dömer den till döden. Själsliga överträdelser läggs på en kropp (kött) – och inte på en ande, för att en annan lag skall kunna träda i kraft, Jesu uppståndelsekraft > Livets Andes Lag – som ej längre är begränsad av köttet OM VI LYDER Herren i anden.
JESAJA 53:4 ”Men det var våra krankheter HAN BAR, våra smärtor, dem LADE HAN PÅ SIG, medan vi höllo honom för att vara hemsökt, tuktad av Gud och pinad.
Ja, han var sargad för våra överträdelsers skull och slagen för våra missgärningars skull; näpsten var lagd på honom, för att vi skulle få frid, och genom hans sår bliva vi helade.
Vi gingo alla vilse såsom får, var och en av oss ville vandra sin egen väg, men HERREN lät allas vår missgärning drabba honom.
Han blev plågad, fastän han ödmjukade sig och icke öppnade sin mun, lik ett lamm, som föres bort att slaktas, och lik ett får, som är tyst inför dem som klippa det ja, han öppnade icke sin mun. [...]
53:10 Det behagade HERREN att slå honom med krankhet: om hans liv så blev ETT SKULDOFFER, då skulle han få se avkomlingar och länge leva, och HERRENS vilja skulle genom honom hava framgång.
Ja, av den vedermöda HANS SJÄL har utstått skall han se frukt och så bliva mättad; genom sin kunskap skall han göra många rättfärdiga, han, den rättfärdige, min tjänare, i det han bär deras missgärningar.”
…………
I egenskap av detta kan vi bättre förstå Petribrev:
1Petr.3:18
”Kristus själv led ju en gång döden för synder; rättfärdig led han för orättfärdiga, på det att han skulle föra oss till Gud. Ja, HAN BLEV DÖDAD TILL KÖTTET, MEN TILL ANDEN BLEV HAN GJORD LEVANDE.
I anden gick han gick han ock åstad och predikade för de andar som höllos i fängelse, för sådana som fordom voro ohörsamma, när Guds långmodighet gav dem anstånd i Noas tid, då när en ark byggdes, i vilken några få – allenast åtta personer – blevo frälsta genom vatten.”
………….
2 juli, 2009 / 18:35
Vaike Nilsson
Du har uppfattat min avsikt rätt om citatet . Ber om ursäkt för att det blev så. Hoppas folk förstår ändå …
Och min avsikt med min kommentar är helt riktigt att sanningen ska hjälpa offer och skydlig och andra .Ej komma nån till skadda bara välsigna och hela livet . Tack för uppmuntran. Gud välsigne er och Guds frid !!! Ronny
1kor 13 kärlekens lov har hjälpt mig myket och ps 131:1 Guds nåd varar evinnerligen för vän och fiende och mig och alla och er…
klgv 3 Och det är inte ute med oss för Guds barmhärtighet är ny var morgon och det är inte slut på Guds nåd.
Varken för nån annan eller mig.
Och vi kan idag med och var ny dag i försonningen i Kristus med Gud i Guds kärlek som aldrig förgår få hans nåd som vi behöver hans nåd i nuet och få frid med Gud som det alltid blir bäst med honom och nästan och oss själva och livet i Gud .
Och låta oss försonna oss med Kristus med Gud och varandra och alla och oss själva och hela livet och hela Guds Ord och vilja därefter angående allt .
Det är denna sanningen som Gjort mig fri .Och gör oss alla och hela livet fritt med Gud . När ,och om vi vill det är aldrig försent .Och den som vill det får leva i frid med Gud trots allt ,innan Himmlen och där för evigt .
För ingenting kan skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus vår Herre för tid och evighet.Rom 8:1 Och det finns ingen fördömelse för den som är i Kristus Jesus vår Herre ,ty livets andes lag har gjort mig fri från syndens och dödens lag … Det är den frihet och nåd jag fått av Gud tillsammans med Gud med frid och vännskap och försoning med Gud och min nästa och mig själv och livet och Guds Ord och Guds församling .Och som ett barn till Gud i Guds församling där han vill och som han vill .Uppenbart för mig av Gud i Guds Goda vilja för gott… Det är det jag erbjuder er och alla och mig och livet .
Guds nåd som Gud vill. En enkel bön om det och ni är där i fortsätningen …
Var välsignade så som Gud vill därför för alltid med frid med Gud och allesammans och hela Guds härliga liv för tid och evigt till Guds ära och för Guds skull bara i Jesus namn , amen !!! Ronny ps 23
3 juli, 2009 / 13:23
@ Deborah
Mitt poäng var inte andlig död (Jesus gav ju överlatade ju sin Ande till Fadern innan han tog det sista andetaget). Utan att relationen mellan Fadern och Sonen blev bruten på köttet när Jesus blev en förbannelse i våran ställe. Nu var dock Jesus syndfri, och övervann båda synden som döden genom sitt försoningsoffer, och försonade hela världen med Gud.
Gud är helig och rättfärdig ”tuktad av Gud och pinad/men HERREN lät allas vår missgärning drabba honom/Det behagade HERREN att slå honom med krankhet: om hans liv så blev ETT SKULDOFFER”
Det var Faderns vrede över synden, den bittra kalken som gjorde att Jesus blev full av bävan och ångest, inte döden på ett kors…det är ju nästan blasfemisk! Skulle Gud själv bli fylld av bävan och ångest över något som miljontalls andra har mött med stor glädje? Nej självklart inte, problemet var att världens synd bar han på sina axlar, och Gud straffade Honom på Korset. Se gärna detta utmärkta korta youtube klippet: http://www.youtube.com/watch?v=a11ASw5NRUw – WARNING STARKT
@Michael G. Helders, självklart att ‘vår synd drabbade Jesus’…..
Men du ställde frågan: ”Dog Jesus på Korset, eller dog endast hans ”kropp”? Om det endast var hans kropp som dog, betyder inte det att du själv har samma människosyn som JDS läran (alltså att människan är en ande)?”
……..
Att skulden lades på Människosonen – den bittra kalken – är en sak.
Döden på korset betyder alltså inte att skulden läggs på Jesus där, utan STRAFFET verkställs på korset, exakt Michael.
Den som är skyldig döms till döden och sedan – straffas.
Överträdelse > syndaskuld (= Jesus, Människosonen, som syndabock) > dom > STRAFF = död (på korset = Jesus blev en förbannelse för vår skull).
OBS! Herren Gud Jesus, JHWH kommen i köttet, ‘var’ alltså inte en förbannelse utan Människosonen ‘blev gjord’ till förbannelse PÅ KORSET = SYNDABOCK. Den gamle adam (denna dödens kropp) fick sitt straff > döden.
….
Gal.3:10 ”Ty alla de som låta det bero på laggärningar, de äro under förbannelse. Det är nämligen skrivet: ”Förbannad vare var och en som icke förbliver vid allt som är skrivet i lagens bok, och icke gör därefter.”
Och att ingen i kraft av lag bliver rättfärdig inför Gud, det är uppenbart, eftersom det heter: ”Den rättfärdige skall leva av tro.”
Men i lagen beror det icke på tro; tvärtom heter det: ”Den som gör efter dessa stadgar skall leva genom dem.”
Kristus friköpte oss från lagens förbannelse, när han blev en förbannelse för vår skull. Det är ju skrivet: ”Förbannad är var och en som är upphängd på trä.”
Vi friköptes, för att den välsignelse som hade givits åt Abraham skulle i Jesus Kristus komma också hedningarna till del, så att vi genom tron skulle undfå den utlovade Anden.”
………
Var välsignad!
…..
3 juli, 2009 / 13:24
3 juli, 2009 / 21:38
Tack för Dina frågor och synpunkter Michael!
Tycker Deborah gett Dig en hel del bra svar på Dina synpunkter och frågor!
Vad jag kan bidra med för att bringa klarhet kring vad jag menar, finner Du under en länk, som jag om och om igen bett Dig läsa igenom, men som Du kanske ännu inte hunnit med?
Här är igen länken:
http://hem.spray.se/harry.forsgren/H5Bok.shtml
Sköt riktigt om Dig Michael! Ditt ärliga hjärta går inte att ta miste på!!
HaFo
3 juli, 2009 / 23:39
Tack för svar Harry.
Ska inte diskutera i denna tråden, jag önskade bara ställa lite ledande frågor- då jag uppfattar det som att du inte ser hela Jesu offret utan endast större delar. Vi glömmer ofta att det kostade Jesus allt, bli övergiven av sin egen far i sin svåraste stund, inte bara övergiven utan också också få sin fars vrede över sig för människornas synder.
Jag tycker själv JDS läran har gjort det svårt för oss. Då de har tagit bibliska sanningar och blandad det med annat, och ibland olika bibliska sanningar som inte ska kopplas tillsammans (se exempel ormen i Eden- han ljög inte direkt utan indirekt genom att koppla två sanningar tillsammans). Och i våran iver att såga denna irrlära hamnar vi lätt i en position var vi även sågar det som faktiskt är bibliskt.
Relationen blev bruten på Korset, men Jesus övervann- genom sitt felfria syndfria liv. Det är svårt att förstå som människa, det ända vi kan förstå är att Faderns rättfärdighet måtte bliva blidkat så att vi kunde/kan ha våran rättfärdighet i Sonen.
Det är sant att Jesu fysiska död är det som ger oss syndarnas förlåtelse, men det är tacket vara att Faderns vrede blev tillfredsställd.
Kalken bestod inte av korset, romarna eller annat- utan av Guds vrede- Guds dom över synden. Vem vill möte Guds vrede för sin egen synd?- Hur mycket värre är det då inte att möte Guds vrede för hela världens synd?
Delar med mig en liten dikt av CO Rosenius:
”Min äreklädnad, bröllopsskrud,
Mitt hjärtas enda prydnad,
Varmed jag skall bestå för Gud,
Ar Kristi blod och lydnad.
Uti Guds dom jag blir ej dömd,
Ty skulden är betald och glömd,
Och jag är fri för evigt.”
Gud välsigne dig Harry
4 juli, 2009 / 12:19
Det var en underbar dikt, Michael!
Och den räcker hela vägen hem!
……
Och du har rätt: JDS-läran har strulat till det för oss, eftersom – som vanligt – så började man spekulera med Skriften i stället för att tänka enkelt.
¤ ENKELT:
Mark.15:37 ”Men Jesus ropade med hög röst och gav upp andan. Då rämnade förlåten i templet i två stycken, uppifrån och ända ned.”
FÖRSONINGEN med Gud är i samma ögonblick ett faktum – ”Det är fullbordat!”
Och det är GENOM JESU BLOD som vi har nu tillträde till Fadern. Försoningsverket sker alltså inte i dödsriket utan på korset.
¤ JDS-läran – en klar VILLOLÄRA (onda andars läror) som förvirrar – har sina rötter i TEOSOFI och GNOSTICISMEN. Dvs. i ockultismen.
E.W. Kenyon var influerad av New Thougt-metafysiken, Christian Science och gjorde en syntes av dessa läror och evangelium. Han menade att ”What I confess, I possess.”
(Se vidare på Wikipedia)
¤ LEVANDE DÖD = ANDLIGEN BLIND. Dessutom talar inte Skriften om ‘andlig död’ (?) utan om ‘levande död = andligen blind’:
”Låt de döda begrava sina döda….Följ du mig!” – sa Jesus.
………
Den som vill veta mer kan läsa på Credos och Sola scripturas länk:
http://www.credo.nu/index.php?/skolelev/fraga/varifran_kommer_den_s_k_jds_laeran/
http://www.solascriptura.se/kts/forvr.html
………………………
Vi är alltså inte ‘en ande som har en själ och bor i en kropp’ utan vi är en sammanvävd helhet av ande, själ och kropp > därav köttets uppståndelse. Hela människan omfattas.
Gnosticismen däremot åtskiljer ande (gott) från materia (ont) – och så uppstår villoläror därefter…
Därför måste vi pröva allting.
……
4 juli, 2009 / 14:05
Det var en underbar dikt, Michael!
Och den räcker hela vägen hem!
……
Och du har rätt: JDS-läran har strulat till det för oss, eftersom – som vanligt – så började man spekulera med Skriften i stället för att tänka enkelt.
¤ ENKELT:
Mark.15:37 ”Men Jesus ropade med hög röst och gav upp andan. Då rämnade förlåten i templet i två stycken, uppifrån och ända ned.”
FÖRSONINGEN med Gud är i samma ögonblick ett faktum – ”Det är fullbordat!”
Och det är GENOM JESU BLOD som vi har nu tillträde till Fadern. Försoningsverket sker alltså inte i dödsriket utan på korset.
¤ JDS-läran – en klar VILLOLÄRA (onda andars läror) som förvirrar – har sina rötter i TEOSOFI och GNOSTICISMEN. Dvs. i ockultismen.
E.W. Kenyon var influerad av New Thougt-metafysiken, Christian Science och gjorde en syntes av dessa läror och evangelium. Han menade att ”What I confess, I possess.”
(Se vidare på Wikipedia)
¤ LEVANDE DÖD = ANDLIGEN BLIND. Dessutom talar inte Skriften om ‘andlig död’ (?) utan om ‘levande död = andligen blind’:
”Låt de döda begrava sina döda….Följ du mig!” – sa Jesus.
………
Den som vill veta mer kan läsa på Credo och Sola scripturas länk.
……………
¤ Vi är alltså inte ‘en ande som har en själ och bor i en kropp’ utan vi är en sammanvävd helhet av ande, själ och kropp > därav köttets uppståndelse. Hela människan omfattas.
Gnosticismen däremot åtskiljer ande (gott) från materia (ont) – och så uppstår villoläror därefter…
Därför måste vi pröva allting. Eller vad säger ni?
……
4 juli, 2009 / 16:03
Världen idag: Påven erbjuder…avlat!!!
”Katolskt dekret flyttar fokus från Jesu försoningsverk”
Nuvarande påven Benedikt XVI har utlyst ett erbjudande om fullständig avlat under jubelåret, 28 juni 2008 till 29 juni 2009, ett jubelår ägnat åt Herrens apostel Paulus. Ett dekret har därför utfärdats av den katolske biskopen i Sverige, biskop Anders Arborelius.
I dekretet står bland annat: ”I samband med detta Paulusår har påven Benedikt XVI erbjudit katoliker möjlighet att få fullständig avlat, det vill säga efterskänkande av de timliga straffen för synder som redan är förlåtna… Varje troende som gör ett fromt besök i form av en vallfärd till den påvliga basilikan S:t Paulus vid Roms Via Ostiensis och ber i enlighet med den helige Faderns intentioner får fullständig avlat, om övriga villkor också är uppfyllda…De troende som inte kan göra en vallfärd till Rom har möjlighet att erhålla fullständig avlat i sin lokalkyrka.”
I bilagan till dekretet står bland annat detta villkor: ”Uppfyllande av det föreskrivna verket till vilket avlaten är knuten, alltså utföra den specifika handlingen inom den fastlagda tiden och på det föreskrivna sättet, till exempel, vallfärd till S:t Paulusbasilikan i Rom och där be på det föreskrivna sättet.”
……..
2009-07-03 av Henric Staxäng
…..
Kan man ha ekumenik med sådant???
Finns det ingen som…protesterar? Vi får väl plocka fram några teser…
….
4 juli, 2009 / 17:25
Bra att du tar upp detta Deborha, tack .Man skulle behöva gå på Bibelskola efter trosrörelsen för omprogramering .Som vore lämplig för den som vill var en Kristen .Och den som inte vill det sig själv utan Gud . För så djupt sätter sig denna lära i en när man väl börjat byta ut sinna tanckar till att tro på dens tankar och Gud och livet Guds Ord och tex i frågan om människosyn .Och när det gäller läran om människans konstitution . Bestående av : Ande ,själ och Kropp .
Sven Reicheman som är Läckare och forskare och bibel Lärarar .Och var det innan han kom i kontakt med trosrörelsen . Och senare Bibelärare inom trosrrörelsen också en tid . Som också skrivit en bok om detta, som heter:Allt är inte Gud som glimmar …
Som själavårdat flera som fick problem av denna läran . Så var det de som tog läran mest på allvar ,som fick mest problem av den .Men de som tog den med en klakspark klarade sig bättre .
Och det kan ju var en uppmuntran för en skuldmedveten trosrörelse kristen med fördömels och fruktan för Gud pga. sinna synnder att veta …
Att det är de som tar trosförkunnelsen ,eller som den också kallas Jds-läran på mest allvar som vi i kommentarerena beskrivit delar av den här . Som ande ,själ och kropp läran. Jag är en ande, som äger en själ och bor i en Kropp…
Och den tillhörande läran Jag får vad jag bekänner somm också kallas för Munnens bekännelse …
Som innebär att man förnekar själen och kroppens intryck och känslor. För sinnet är Satans stridsplats. Så det kan man inte lysna på och tro och folja .Och inte på kroppen heller för i det är Köttetet .Och Anden och köttet är i strid med varandra…
Så man ska bara lysna på sin ande som bara lysnar på Gud och ge den Guds Ord så vet den vad den ska Göra . För att leda sig och sin själ och kropp igenom Gud och Guds ande bara som Gud vill…
Så anden ,vår ande alltså, ska med Gud ,med Guds Andes Kraft och hjälp enbart alltså .Och inte i egen kraft som de oftas beskyls för trosrörelsen .Utan dom mennar att det är ett verk enbart av Guds ande…
Som är omöjligt för människan att göra och tro av sig själ i egen kraft .Utan nåt som Guds ande gör där människan tillåter honom enligt Guds Ord i tro på Gud.Att Göra vad Gud vill.
Och lära själen vad den ska tänka och göra enlig den läran enligt Guds Ord . Som man då kallar sinnets förnyelse .För utan sinnets förnyelse Kommer jag att agerasom innan jag vart frälst och tro och vilja och leva fortsatt. Så därför krävs sinnets förnyelse . Och dest mer vi vänjer oss till att tro på Gud och leva med Gud enligt Guds Ord som Gud vill. Desto enklare ochlättare blir det och Gud och vi lär då att Känna varandra och vi livet i övrigt på ett nytt vis än innan. Denna proces pågår väl så länge vi vill.Och blir ju olika hos olika individer . Beroeende på hur villigt vi vill gå vidare som Gud vill .Kan man väl säga att undervisninegen gär ut på i stort set om sinnets förnyelse .Och i det ligger den väl rätt i stort sett skulle jag tro.
Sen så kommer man till en vicktig del av läran som kallas munnens bekännelse .Att jag får vad jag talar och bekänner Guds Ord och positivt . Så får jag seger och framgång för mitt liv och helande och befrielse och god ekonomi och goda relationner och bra jobb och bostad och en härlig tilvaro i Guds skydd och frälsning från allt ont .Och aukktoritet över dom onda andarna och omständigheterna i Jesus namn .Och blir generös etz, med framgång för Guds rike församlingen och fler blir frälsta helade och befriade och välsignade etz etz…
Och det är väl i denna del det kan gå snet när det inte är lett av Gud och bli förljuget och mekaniskt…
Och det här är ju så lång jag kommer ihåg hur det var på ett ungefär bara.Och jag tror attjag inte riktigt han lära mig allt så jag blev klaröver alla detaljer .Innan jag fick för mycket problem och blev dålig av prövningar .Och förnekelsen av verkligheten med positiva bekännelser …
Och en skev bild av den andliga kampen mot Satan och hans änglar med . Som den läran innehöll med …
Men nu när jag skrev detta tänkte jag allt är nog inte förkastligt . En del kan vara Guds andes sätt allmänt för en Kristen att leva på. Som detta med sinnetsförnyelse och aucktoritet i Jesus namn. Mot Satan och hans änglar. För nånstans står det Jesus sa . Att ni har fått mackt att stå emot ovännen och ovännens hela härsmackt .Och Jesus förbannade fikon trädet med att säga att aldrig nånsin ska du bära frukt igen och nästa dag var det nervisnat till rötterna etz. Och han botade de sjuka med sin makts ord. Och drevut de onda andarna med sitt blott ord.Och att Jesus tilltalade den onda anden högt.Och den kom ut med höga skrik etz …
Och jag har ju erfarenhet av detta och sett verkliga under på det viste då både jag och andra verkat med auktoritet i Jesus namn .Mot omständigheterna och de onda andarna .Och dethar skett under och folk har blivit frälsta och fri och trygga i Gud och i tron och börjat följa Jesus och fåttordning på sig och sitt liv. Och det har de ju också undervisat med framgång…
Så jag tror att det handlar om en blandning där man inte alltid känt igen vad som varit Gud eller köttet .Eller demmoner som gett intryk av att det varit Gud och sund lära om nåt och Guds Ord från Gud…
Eller en andlig manifestation av nån sort eller befrielse . Man har helt enkelt missat och i okunnighet blandat ihop sakerna ibland . I god tro och med goda avsikter…
Och inte värre än så ,alltså man har inte varit illasinad.Utan handlat i oförstånd utan att förstå bättre.Och det är inget stryckande medhårs fjäsk eller tycka synd om bara jag syftar på nu .Utan nåt som kan var värt att ta reda på mer om med tiden .Och nåt som vi pratadeom i Livets Ord då jag var med också och det undervisades om ibland med .En förståelse för, att man kan missta sig om det andliga som om annat .Och då får ändra sig och pröva på nytt ungefär. Så när jag skrivit detta ochtänker på minna 23-24 års kontakt med denna rörelse . Så är det inte enbart negativa erfarenheter jag haft av den. Utan också positiva . Guds frid och Gud välsigne er !!!Ronny
4 juli, 2009 / 17:57
Hej ! Jag skrev vist min föra kommentar som svar till Deborha angående Jds-läran lite fel och otydligt. Ska försöka rätta till det här .Det gäller föjande som ni läst som jag korigerat här…
Sven Reicheman som är Läckare och forskare och bibel Lärarare .Och var det innan han kom i kontakt med trosrörelsen . Och senare Bibelärare inom trosrrörelsen också en tid . Som också skrivit en bok om detta, som heter:Allt är inte Gud som glimmar …
Som själavårdat flera som fick problem av denna läran . Sa att det var de som tog läran mest på allvar.Som fick mest problem av den .Men de som tog den med en klakspark klarade sig bättre .
Och det kan ju var en uppmuntran för en skuldmedveten trosrörelse kristen med fördömels och fruktan för Gud pga. sinna synnder att veta …
Att det är de som tar trosförkunnelsen ,eller som den också kallas Jds-läran på mest allvar som kan fått mest problem av den. Och mått mest dåligt av den …
Och det betyder ju att vi varit väldigt trogna Kristna anser jag som fick problem av läran .Som nogrant följde undervisningen och det ledda till kanske våra problem till vis del.
Men en del av våra problem kan ju förorsakts av fler facktorer det har jag märkt i mitt liv. Fast jag ibland trott visa saker enbart berott på trosförkunnelsen eller trosrörelsen eller Livets Ord eller nån förkunnare därifrån.Och den varit genomruten bara och samhanget och dessa förkunnare .Men med tiden tycker jag mig se fler skäl och den inte är genomrutten och dessa samhang och dess förkunnare…
För det finns både bra och dåligt med dem och dessa sammhang …Och så är det väl över allt… Frid Ronny
4 juli, 2009 / 18:00
Det var precis det jag försökte förklara för Deborha nys …Kul att du förstod Frid Ronny
@Ronny, tack för ditt svar!
Jag håller med John Nilsson helt om att Livets Ord är en sekt med en mycket sofistikerad taktik: ‘mind control’ och ‘One shepherd’-läran.
(Vilket kan också kallas – propaganda.)
Mångas liv har blivit förstört av LO…mitt liv med…
Jag lyssnade till en kuslig predikan av Ulf Ekman på Norge-vision kanalen, där han tog upp ett av Guds bud om att inte bära falskt vittnesbörd mot sin nästa.
Allting var väldigt noga genomtänkt, problemet är bara att vittnesbörd från LO-avhoppare är inte falska vittnesbörd…och budet är dessutom taget ur sitt sammanhang.
Ingen äkta Jesu lärjunge funderar ens på att bära falskt vittnesbörd mot sin nästa!!? Bevare oss väl! Vi skall ju rädda människor och inte ’sänka’ dem!
Och manipulationen går så långt, att Ulf påstod ”att den Helige Ande” visade honom saker och ting – och då vågar ju naturligtvis ingen ifrågasätta…utan folket säger ‘amen’ till villfarelsen!
Men vi skall pröva allting med Skriften och förkasta ockulta inslag i läran! Därför att Herren uppmanar oss till detta, så att inte vi blir bedragna.
Och Skriftens Ord i hela sitt sammanhang väger tyngre än människans – oberoende av vad hon heter och vem hon än åberopar…
Var välsignad, Ronny!
……
@Deborah,
Nu talar jag inte om Livets Ord, Ulf Ekman eller någon specifik pastor, utan om ett beteende som jag sett i både Vineyard, Livets Ord, Pingst, EFK och säkert andra församlingar också som jag glömt.
Som en som tidigare övat ockultism kan jag ibland förvånas över att inte kristna församlingsmedlemmar identifierar ockultism när det kommer ifrån deras egen ledare. En pastor som med syftet att tvingande styra (kontrollera, manipulera, i motsats till att låta orden prövas) utövar enligt bibeln trolldom, alltså ockultism.
Kontrollens ande är Isebels ande, och de som inte gör upp med det direkt när de ser problemet, blir likt Ahab styrda av den. Det som gör mig arg är att pastorer kan använda sig av manipulation och dessutom hänvisa till Gud för att skrämma folk till lydnad eller till att svälja vad de säger. Jag förstår inte hur de vågar (lägga folk under sig med hjälp av trolldom). Jag skulle inte vilja vara i deras skor när de måste svara för sådant beteende. Om de inte omvänder sig är det rätt kört. Hur kan man ta Guds namn i sin mun för att styra någon annan?
Jag har begått samma synd när jag var ganska nyfrälst och fortfarande inte hade blivit kvitt min medialitet. Men hur kan det komma sig att pastorer som varit kristna ledare mer än halva livet gör på just detta sätt? Och hur kan folk gå på det?
4 juli, 2009 / 22:05
Det är tråkigt att Andy ännu aldrig öppnat upp för en ”verklig kanal” att ventilera JDS – läran, som allt som oftast. kommer upp under de flesta ämnesområden.
Att frågan dök upp här berodde nu på att Patric påstod att JDS aldrig förkunnats på LO. Det finns så klara dokument på att ett sådant uttalande är en lögn, eller i bästa fall tillkommet av okunskap, så det kan bara inte få stå obemött!.
—
Håller med Dig Michael när Du säger:
”Relationen blev bruten på Korset, men Jesus övervann- genom sitt felfria syndfria liv. Det är svårt att förstå som människa, det ända vi kan förstå är att Faderns rättfärdighet måtte bliva blidkat så att vi kunde/kan ha våran rättfärdighet i Sonen.
Det är sant att Jesu fysiska död är det som ger oss syndarnas förlåtelse, men det är tacket vara att Faderns vrede blev tillfredsställd.
Kalken bestod inte av korset, romarna eller annat- utan av Guds vrede- Guds dom över synden.”
—
HaFo:
Läs igen:
http://hem.spray.se/harryforsgren/H5Bok.shtml
—
Även om det som vanligt blir långt, så återger jag dessutom en fråga jag fick via mail och mitt svar på det som ”timar” under det påstående som Patric här reste kring att JDS aldrig aldrig undervisats på LO.
—
”Lewi Petrus undervisade också i en av sina böcker att Jesus dog andligen och skildes från Fadern. Hur ser du på det?”
—-
HaFo:
Detta är ett spörsmål, som ”stötts och blöts” under ”Efterdebatt” på min hemsida genom åren. Uttalande från Pethrus Hedegård, Luther och Gilbrant, som ”balanserat på gränsen”, har inte Livets Ordare varit sena till att använda sig av i debatten, till försvar för att Jesus dog andligen enligt deras läromästare Ekman.
—
Jag har ”funderat lite över” dessas uttalanden i ”gränslandet” och jämfört det med Ekmans klara uttalande om en andlig död av Jesus (åtskillnad mellan Fadern och Sonen i Guds oupplösliga person och åtskillnad mellan Gud och människa i Kristi person, så att inte längre ”Gud är i Kristus och försonar världen med sig själv”).
Ekman är den ende som talar om att Jesus smakar den andliga döden.
Hedegård säger något väldigt viktigt i sin framställning, ” I sin gudamänskliga person kunde han lida…”.
Det innebär att Hedegård inte såg Gudsövergivenheten som ett åtskiljande mellan Gud och människa i personen Kristus, ingen åtskillnad i natur mellan Fadern och Sonen i Gudomen. Således talar inte Hedegård om en andlig död av Jesus och Jesus kan därmed bära fram offret av det rena offerlammets, gudamänniskans, Kristi kropp och blod.
Detta är en väldig skillnad mot trosförkunnelsen där Jesus mister sin Gudastatus, dör andligen och behöver pånyttfödelse.
Där handlar det om åtskillnad till naturen med en upplösning av väsensenheten mellan Fadern och Sonen och en upplösning av enheten mellan Gud och människa i personen Kristus.
Det behövs där i lärosystemet för det ”logiska” resonemanget fram till att människan i sin pånyttfödelse får en egen ny ande som är gudomlig i sig själv, med alla Guds attribut deponerade färdiga att förlösas.
I den förvanskade ande, själ och kroppsläran, där människans egen livsande är hennes egentliga personlighet, blir konsekvensen att människan i sig själv är såsom Gud redan här i tiden. Lögnen från Eden som människan föll för den gången är tydligen många på väg att falla för även nu.
—
Luther som ibland av Ekman åberopats som verifiering av sin lära om Jesu andliga död, säger egentligen ingenting om en andlig död av Jesus, utan kan ses som en Biblisk framställning om hur alla människors synder tillräknas Jesus och Han tar det av Gud bestämda straffet, att bära fram offret av Kristi kropp och blod.
Ekman är i boken Doktriner ute efter att finna en verifiering av den JDS – lära han inte vill släppa och få den trovärdig, så att han kan nå in i den övriga kristenheten med denna lära.
Ekman söker stöd hos Luther och hänvisar bl.a. till att Luther sagt att Gud dör i Kristus.
Men Luther har ju också fällt följande uttalande:
”Fördenskull var det nödvändigt att han blev det som vi är, nämligen en syndare, mördare, missgärningsman. Därför skrev också Jesaja: Han blev räknad bland överträdare. Jes 53:12″
Vad menar då Luther med dessa ord? Vi ser vidare vad han säger:
”Ty han är den person, som bär hela världens synder och gör tillfyllest för dem.
…vilken kallar honom Guds Lamm, som bär världens synd, talar också profeten Jesaja, då han säger: Herren kastade allas våra synder på honom.
Vi skall betrakta Kristus som den som på samma gång som han iklätt sig vårt kött och blod också därmed blivit insvept i våra synder, vår förbannelse, vår olycka och vår död, men som dödat dem genom sig själv oss till godo.”
—-
Det blir något helt annat, när man ser vad Luther menar i dess helhet, än när man bara tagit ett citat för att styrka tanken att Jesus dog människans andliga död.
Luther säger inte att Kristus till sin natur, så att Han inte längre är Guds person och inte längre är Kristi person, dör människans andliga död på det sättet, utan visar om och om igen att Han bär synderna, tillräknas synderna som kastats på Honom och allt det människan var, andligt död och åtskillnad från Gud och dess konsekvenser dödats i Kristi person, ”dödat dem genom sig själv (Kristi person) oss till godo.
Detta sker just genom att människans andliga död aldrig sker till Hans natur, så att han inte är Kristi person (Gud och människa förenade) och en andligt död människa, utan genom att Han fortfarande är just Gud och människa förenade i sin natur som Kristi person, kan Han bära synden och döda den genom sig själv (Kristi person) oss till godo.
Luther ger en fin bild av att all syndens konsekvens kastades på Kristi person, men att Han inte fördenskull blir syndens konsekvens i sin person, andligt död, åtskild från Gud, upphör att vara Kristi person, utan att all syndens konsekvens, blir i Hans person, Kristi person, dödat.
Detta kan ske därigenom att Han är rättfärdig och Kristi person, så fast all världens synd blir kastad på honom, vinns där i Hans person, Kristi person, segern över den andliga döden, åtskiljande från Gud, genom att den aldrig sker i Kristi person, utan därigenom att all syndens konsekvens, blir i Kristi person dödat.
Det är den stora skillnaden mellan Ekmans syn och Luthers syn. Ekman ser att Jesus till sitt väsen måste bli all syndens konsekvens, andligt död, åtskild från Gud, så att Jesus i faktisk mening är en vanlig andligt död människa där Han hänger på korset och inte är Kristi person (Gud och människa förenade) längre.
Medan Luther ser Honom som andligt levande (Kristus – Gud och människa förenade), varpå syndens konsekvens blir kastad, men en konsekvens som blir dödat och omintetgjort i Hans person som Kristus.
Det är två motsatta syn på skeendet i försoningen. Ekmans syn är en antikristlig syn på Jesus som gör om inte försoningen. Medan Luthers syn är en kristen syn på Kristi person.
En kristen syn på Kristi person, är raka motsatsen till Trosförkunnelsen, att Jesus till sin natur blir syndens natur och en vanlig andligt död människa till sitt väsen. Då vore offret en vanligt andligt död människas kropp och blod och inte KRISTI persons kropp och blod.
Då kunde vilken människa som helst ha offrats. Vad som ger offret dess giltighet är att det är Gud och människa förenade, Kristi person, som ger offret.
—
Ett citat av Gilbrant som av Livets Ordare används som intäkt för att Jesus dog andligen:
”Jesus smakade Guds vrede i vårt ställe. Jesus blev övergiven av Gud för att vi skulle slippa det”,
men här framgår inte att övergivenheten handlade om en andlig död av Jesus och frånskiljande till natur. Att smaka Guds vrede i människans ställe, är att bära fram det offer ingen människa kunde bära fram: Kristi kropp och blod. Detta är ju också vad Hebr.2:9 åsyftar.
Det går inte att komma ifrån att trosförkunnelsen i sin tolkning av några få bibelversar, har lagt en ny innebörd, som flera tidigare har nuddat vid, men ändå aldrig uttryckt med den innebörd som trosförkunnelsen ger:
att Jesus i sin Gudsövergivenhet åtskiljs till naturen till en andlig död i en konsekvens att väsensenheten i Gudomen, liksom Kristi Gudamänskliga enhet i sin enda person upplöses och Jesus behöver pånyttfödelse.
Denna nya innebörd från trosförkunnelsen innebär att människans ställföreträdare misslyckades att i sin jordiska kropp skaffa försoning och aldrig heller har burit fram det rena offret av Kristi kropp och blod, som var Hans uppgift i människans ställe, när Guds vredes dom gick över mänsklighetens synd.
Då finns det ingen försoning och frälsning. Det är alltså en antiförsoningslära och inte en kompletterande försoningslära. Dessutom innebär denna tolkning kring försoningen i trosförkunnelsen, i motsats till alla andra läror, en länk i ett lärosystem som i slutändan ska göra människan redan i den här tiden såsom en Gud i sig själv.
—
Kommer så till mailskribentens egentliga fråga, hur jag ser på att Pethrus uttryckt sig i ”gränslandet” till en ”andlig död av Jesus”.
Enligt vad jag hört så ändrade han sig senare något kring detta spörsmål. Har även hört att han i mötet med trosförkunnelsen hade en enda kort kommentar: hjärnspöken. Därom kanske någon annan har säkrare information.
Men är det så, att Pethrus i likhet med Ekman, menade att Jesus de fakto skildes från livet i Gud och inte längre var Fader och Son förenade i Guds person och inte längre var Gud och människa försonade/förenade i Kristi person, så var Petrus en villolärare.
Men jag vill tro, att han i likhet med Hedegård, Gilbrant och Luther, inte menade att Jesus till naturen var skild från Guds liv, utan tvärtom i sin person besegrade åtskillnaden från Gud, i sin syndfria rättfärdighet och Gudomlighet, när syndens konsekvenser lades på Honom.
Läran om Jesu andliga död och därmed förnekandet av vem Jesus ÄR är lika uppenbar i trosförkunnelsen, som hos t.ex. Messianska föreningen, som förnekar att Jesus är Gud själv kommen i kroppslig gestalt. Bara presenterat från olika håll och på olika sätt.
HaFo
@Harry Forsgren, Påstod jag att det ALDRIG hade förkunnats? Läs igen, vad jag skrev. Jag sade att under de gånger jag har varit på LO har jag inte hört att man tagit upp JDS läran.
Men på korset så bröts relationen mellan Jesus och Fadern. Eller hur?
Jag tror inte att Jesus miste sin gudomliga natur när Han dog på korset. Jag tror att Han steg ner i dödsriket i syndfri gestalt och tog nycklarna till döden och dödsriket. Han blev gjord till synd, i det att Han tog våra synder (men Han blev inte syndare) för att vi skulle kunna bli rättfärdighet från Gud.
4 juli, 2009 / 23:37
Tack Deborha .Jag har ibland tänkt att även ledare inom trosrörelse behöver Hjälp .Och att Ulf Ekman är en av dem. Och med det mennar jag att han är en av dem som vill väl för Gud .Men som en blind om visa saker och ting ,som ledder en blind som inte ser .Liksom en del andra inom trosrörelsen av både leddarna och folket Och då faller båda två i Groppen .
Jag stod Honom och den församlingen så nära så länge,och sen dess med har jag gjort det . Så man blir som en familj.Och då känner man varan till slut.Och Ulf Ekman är ingen elak och ond man och har nog aldrig varit heller . Men däremot vilse i tron har han varit av och till som många av oss andra .
Och den mer kraftfulla förkunnelsen som det kunnde vara för . Byggde på övertygelse hos honom och oss som var med då 80-90 tal .Den med Krigstungor och andlig Krigföring med höga rop i tungor och i Jesus namn.
Och den innehöll så mycket agresivitet så man skulle kunna tro att vi var arg på folk .Men det var vi aldrig utan i så fall på synden och framför allt på djävulen och hans onda andar …
Därför kan ju media och folk som det var för som försökt spegla detta .Missförståt vår hållning som främst var ett agresivit betende mot synd och främst djävulen . Och ej mot nästan eller varandra eller oss själva …
Och i det fanns principer . Som kunnde ledda till manning om bättring ,och till uteslutning med i värsta fall. Men nåt sånt drabbades jag aldrig av hörde bara talas om att sånt skulle drabbat nån nån gång .Såg aldrig nåt sånt, mest samma gammla rykten som skrevs om i tidningarna om sånt som skulle hänt jag hörde om .Och mycket av den tidens 80-90 tals jornalistik om oss, var rena löngnerna och påhitten om sånt som aldrig förekommit …
Så rätt ska vara rätt med .Så vi kan inte köra med löng och förtal hårdhet och oförsonlighet ,om vi ska korriger trosrörelsen och Livets Ord .Och falska inutiationner. Utan då måste vi jobba seriöst med sanning och fackta , och försoning på ett barmhärtigt vis, efter som vi är kristna…
Och inte var hårda och bittra och hämdlystna .Och dra till med vad som helst bara vi får dem på knä inför Gud och människor med bön om förlåt.Och att de ska göra vad de kan för att bättra sig och rätta till sinna misstag. Sker det på det hjärtlösa viset , missar vi helt målet .Och gör drabbade bara hårda och cyniska .Och det får ingen rättvis igenom Gud av det utan bara revanch igenom köttet och djävulen.Och det kommer bara att var synd och ont isåfall och till ingen nytta för de eller trosrörelsen eller nån isåfall …
Och det är väl inte det vi vill ha utan Guds rättfärdighet och försonning med Gud i Jesus vår Herre igenom Guds kärlek som aldrig förgår av nåd endast från Gud igenom tro. För de drabbade och de skyldiga.
Och drabbade och skyldiga är vi allihop om ett eller annat .Och upprättelse i Kristus handlar inte om nått självrättfärdigande med nån sorts männsklig rättvis om gott och ont. Utan om den rättfärdighet som Gud ställt fram igenom tro Jesu Kristus . Som ges i nåd för att få bli frälst förlåten och befriad och helad och få livet upprättat på lämpligt vis som Gud vill .
Och för det krävs inget från offer och förövare vilket vi också alla är angående nåt .För alla har syndat och syndar och det blir alltid konsekvenser.
Men bön om förlåtelse och Gud ger oss nåd för Jesus kristus vår rättfärdighet från honom och försoning med Gud och nästan och oss själva och livet och Guds Ord .Och Gud i sin nåd och sanning gör allt väl igen tro jag .
Med eller utan bättring från vår mottpart på det vis det blir bäst alltid om vi själva vill få Guds nåd angående orätten eller behovet .Och när vi väl blivit mottagliga för Guds nåd så förlåter vi den som skaddat oss hur allvarligt det än är och börjar leva i Kärlek i Gud till den människan som Gud vill med .Även om den fortsätter att skadda andra och sig själv och oss och Gud och livet (vilket vi alla så länge vi lever gör mer eller mindre, efter som vi är syndfria först i Himmlen ).Och önskar att den ska vända om och göra bättring och ta sitt ansvar igenom Guds nåd för Guds Kärleks skull för den människans skull. Och ibland är det vi själva vi får med Gud älska och förlåta och önska ska vända om till Gud för Guds och allas och vårt eget bästa med …Guds frid Ronny
5 juli, 2009 / 10:35
Det finns två HUVUDAKTÖRER PÅ DEN ANDLIGA ARENAN: Gud och Djävulen; också i Guds Ord kallad Ormen, Tjuven och Satan, som kommer ENDAST för att ”stjäla, slakta och döda”. Ibland kommer han i fårakläder för att KUNNA göra detta, främst bland Jesu får.
I slutet av 1980-talet visade Guds Ande mig vad som i Uppsala livets ord bor: den verksamheten är en fortsättning på Ormens tal/predikan från 1 Mos. 3 och Luk. 4, där han ifrågasätter Guds tal till Människan (lydnad) och lovar henne i stället kunskap och insikt, ”som Gud”, och f.ö. stor materiell framgång på jorden och förmågan, att kunna göra mirakler enligt egen önskan, d.v.s. när så behövs.
Eftersom kristenheten i vårt land – främst ledarna – sedan länge förkastat profeterna/väktarna och anser sig leda bästa själva, utan inblandning från den sortens redskap, så är det nu i stort sett fritt fram för vargen – i sina OLIKA fårakläder – att härja bland Jesu får.
När det gäller specifikt Ulf Ekman har denne ännu inte bett alla de människor han skadat genom sin villoförkunnelse, om förlåtelse.
Detta är stolthet/högmod och ingenting annat. D.v.s. anledningen till att Lucifer/satan kastades ut från himlen, ut ur Guds boning.
FÖRSONING/FÖRLÅTELSE/ÖDMJUKHET ÄR KRISTENDOMENS ALLRA INNERSTA VÄSEN, JA ANDEDRÄKT.
Jag har skrivit det tidigare, och skriver det igen, att innan Ulf Ekman ber dessa bedragna/vilseförda/skadade Människor om förlåtelse, är han för mig en falsk apostel.
När han börjar sammakalla, för att göra upp sin sak med dessa, och för att göra allt han kan för att hjälpa dem tillrätta, skall jag försiktigtvis börja tro på honom som en sann Guds -och Jesu tjänare och skulle han göra det, är det en stor vinst för honom själv, de människor han skadat och för Guds rike i vårt land och vidare.
Nu är det ju dock tyvärr så, att han på senare tid börjat bisträcka den katolska kyrkans okulta läror och därför har det i hans fall blivit så, att den ena villan avlöses av en annan och de lärorna/villorna har bl.a. det gemensamt, att de leder GUDS FÅR VILSE.
När Guds Ande i slutet av 1980-talet visade mig vad i Uppsala livets ord är, visade Han mig också, att den ande som där är verksam skulle komma att uppträda i nya skepnader/förklädnader.
Det är detta vi nu bevittnar i Ulf Ekmans resa mot Rom.
@S-E Sköld, ja…så var vi där igen
Då menar du att de som inte tycker som du, inte är ledda utav Guds Ande utan av någon annan ande? Jag kan säga dig att jag också har Guds Ande och till mig har Han inte sagt att det som försiggår på LO är en fortsättning på ormens tal i 1 Mosebok 3.
5 juli, 2009 / 11:23
Deborah,
John påstår inte att Livets Ord är en sekt idag, vad han skrev är att Livets Ord var en sekt i slutet av 80-talet, alltså under den tid då Whaleys härjade där.
SE Sköld, det är hårda ord du skriver, du dömer kategoriskt ut allt som sker på Livets Ord och det tycker jag är tråkigt. Mycket positivt händer där och Guds Ande verkar starkt där också tror jag. Att det finns tveksamheter med en del saker är inte sammam som att dissa allt som sker på Livets Ord.
OT – Just lämnat min son på läger på Livets Ord ute på Ribbingebäck.. jag blir alltid lika glad. Lägrena är en stor välsignelse för barnen.
@Ulrika Oskarsson, amen to that sister! Hoppas att du får en skön semester
@Ulrika Oskarsson,
….så länge Ulf Ekman åberopar att det är den Helige Ande som talar till honom, kliver in på en väg som leder till Rom dvs. allierar sig med avgudadyrkan – och ingen annan får dessutom pröva hans tilltal med Ordet – så länge förblir Livets Ord, tyvärr, en toppstyrd sekt enligt mig…
Skriften varnar mycket noga för att bli bedragen.
Skulle jag komma till LO och säga, att den Helige Ande sade något till mig (t.o.m. med Skriften i handen!) – då skulle jag få höra, att jag är ‘kritisk’.
Vi måste pröva utsagorna med Ordet! Vi kan inte åberopa den Helige Ande UTAN att låta Skriften belysa saken.
Vi har fått olika gåvor och det är självklart att det händer positiva saker på LO, eftersom det finns underbara syskon där.
Men: nu handlar det om ledarskap. Ingen ‘ledare’ har mandat att ‘höra från Herren’ utan att lemmarna har prövat det med Ordet. Punkt!
Varför? För att vi skall ‘döma’? Nej, bort det! För att vi skall PRÖVA ANDARNA.
Vi har en slug motståndare som ‘rider på högmod’ och folk måste låta sig varnas! Gäller alla, alla förkunnare så fort de påstår saker komma från Herren!
Karismatik är superfarlig UTANFÖR Skriftens prövning! Det är inte under och tecken i sig som vi skall fokusera på utan – om profetiorna stämmer med det redan uppenbarade Ordet i Skriften.
Om inte det vi säger kan ‘passera korset’ – dvs. ödmjuka sig under det och låta sig prövas – då är vi mycket farligt ute…
Det har plötsligt uppstått en köttslig förskjutning, typ:
”Worship of worship and faith in faith” – där Ordet inte längre är i centrum och får avgöra…
Må vi inte förhärda våra hjärtan i den saken…
Var välsignad, Ulrika!
…………….
5 juli, 2009 / 11:49
Patrick Oelund
skrev ”Jag kan säga dig att jag också har Guds Ande och till mig har Han inte sagt att det som försiggår på LO är en fortsättning på ormens tal”.
Det är alltid svårt när du eller någon annan refererar till vad som upplevs vara andens tilltal. Det finns många våglängder i etern. Vad Guds Ande säger är entydigt, saknar självmotsägelser och håller över tiden. Idag verkar mängder av kristna höra anden tala si eller så. Jag tror att det gått så mycket inflation i detta sättet att tala att det vore bra om vi kristna valde att referera till bibelordet enbart när vi ska utvärdera tro och livs frågor. Dvs sluta referera till anderöster som vi menar oss ha hört. Bentley och Joyner upplever jag vara starka exempel på det falska, i jämförelse med bibelns undervisning.
Gud har sagt till dig att nåt är OK, som jag känner oro inför. Det finns ingen möjlighet att samtala om jag vill undvika att kränka din dyra erfarenhet av andens tilltal?!. Uttrycker vi saken som att jag har en känsla av att det förhåller sig så och så, så finns det en möjlig dialog. Där du och jag kanske kommer till insikten att vi nog inte alls hörde Gud tala. Det var mitt inre i min själ som upplevde den felaktiga känslan av tilltalet som kommande från Gud. Jag har upplevt båda sanna och falska maningar.
Därför säger bibeln att vi ska pröva. Profeterna ska pröva profeterna. Alla ska pröva allt mot bibelns ord.
Om ditt profeterande är i strid med Guds ord så ska det avvisas. Om du möter en förkunnare som predikar i strid med Guds Ord, ska du avvisa denne, oavsett hur det glöder på insidan av dig själv.
Förförelsens demoner är ”attraktiva tillbehör”, som ger en enorm aura och charismatisk glans runt innehavaren. Jag tror att om du tar steget över in på lögnens domän, så kommer religiös framgång att rusa emot dej.
…Jag vill hellre ha Jesus än ära och makt… var sångarens svar – fritt citerat.
@Apostlar?, Om du läste kommentaren jag svarade på så skulle du förstå vad jag menar. Sköld sa att I slutet av 1980-talet visade Guds Ande mig vad som i Uppsala livets ord bor: den verksamheten är en fortsättning på Ormens tal/predikan från 1 Mos. 3.
Detta var vad jag svarade på. Med det menade jag att jag har också Guds Ande och jag har inte hört Honom säga det till mig, därför ifrågasätter jag att det verkligen är Guds Ande.
5 juli, 2009 / 16:48
En liten fundering….
När det gäller JDS-läran…
Om Herren Jesus föddes ‘på rätt sätt’ dvs. föddes av den Helige Ande, då kan Han absolut omöjligt ‘dö andligen’ – få ’satans natur’ (?)!
Det behövs inte.
Det räcker med köttets död > syndabockstanken: ”ta på sig skuld”.
Det är så enkelt, så att man nästan snubblar över det.
Men det går att förvränga allt, tydligen. Eller vad säger ni?
………..
@Deborah,
JDS läran bygger på trosrörelsen människosyn- att människan är en ande som har en själv som bor i en kropp. Därför är det ju viktigt att Jesus dör andligen eftersom kroppen är obetydlig i deras teologi.
Den kristna tron däremot lär att man kan inte skilja mellan ande, kropp och själ -utan att dessa är en enhet.
Dock kan man faktiskt helt biblisk utan att utgå från JDS läran ha en teologi som säger att Jesus dog andligen, detta om man utgår från judisk tänkande: Anden som en del av själen.
Citerar Petri Norrel- teolog i Uppsala:
”Tron på människans tredelning är därmed en gammal sådan, och har länge varit en vanlig syn inom evangelikal bibelundervisning, som först framfördes av Origenes. När biskopen av Laodikeia, Apollonarius använde det synsättet på ett sätt som kolliderade med Jesus fullkomliga mänskliga natur, så minskade trovärdigheten och det trikotomiska synsättet misskrediterades alltmer. Vissa av de grekiska kyrkofäderna fortsatte ändå att hålla fast vid den trots att både Athanasius och Tertullianus bestämt förkastade den. Så trots att den under vissa tider varit en vanlig syn, så är det få teologer som försvarar den idag. Det påvisar också att det finns faktiska risker med denna människosyn.
Inom den latinska kyrkan föredrog teologerna klart den tvåfaldiga uppdelningen av den mänskliga naturen. Och under medeltiden hade den dikotomiska synen blivit allmän. Vid reformationen blev det ingen förändring i avseende på de tankegångarna, fastän några försvarade den trikotomiska teorin. Under 1800-talet återupplivades trikotomin i en eller annan form av några engelska och tyska teologer (Roos, Olshausen, Beck, Delitzsch, Oehler, White och Heard), men det möttes inte med något större gillande inom den teologiska världen.
De senare förespråkarna för den trikotomiska teorin har lite olika synsätt. Någon menar att själen är ett utflöde från anden, men är vacklande på den punkten, och andra menar att själen är föreningspunkten mellan kroppen och anden, och de medger att den bibliska framställningen är fundamentalt dikotomisk. Deras försvar av en biblisk trikotomi kan inte styrka en existens av tre distinkta element i människan.
När bibeln talar om människans död, så säger den antingen att själen lämnar kroppen, eller att anden gör det. Människan sägs vara antingen kropp och själ, eller kropp och ande. Bibeln säger att själen kan synda, eller att anden kan synda. Allting som själen sägs vara och kunna göra, sägs också anden vara och kunna göra, och allting som anden sägs vara och kunna göra, sägs också själen vara och kunna göra. Detta, och egentligen mycket mer, leder till en slutsats att man kan säga, att fastän argumenten för trikotomi har en viss styrka så erbjuder inget av dem något slutgiltigt bevis, som skulle kunna överträffa Bibelns vittomfattande uppgifter som visar att termerna själ och ande ofta är utbytbara sinsemellan, och i många fall är rena synonymer.
Så för mig har det lett till att om man säger att människan är en ande, som har en själ och bor i en kropp (trosrörelsens definition), så betyder det att man har en människosyn som är främmande för Bibeln, och därmed kan man också ifrågasätta om det synsättet ens är ett kristet bibliskt synsätt, och om det inte istället är ett rent filosofiskt synsätt.
Sedan, angående de bibelord som tar upp denna förmodade tredelning, så är jag inte rädd för följdfrågor, och, ja, jag har tänkt igenom detta.
Först 1 Tess.5:23: ”Må fridens Gud själv helga er helt och fullt, och må er ande, själ och kropp bevaras hela, så att ni är utan fläck vid vår Herre Jesu Kristi ankomst.” Men talar denna vers klart och tydligt om tre separata delar hos människan? Versen i sig själv är inte nog beviskraftig för att bygga en lära på. Paulus kan mycket väl ha lagt fram liktydingar för att betona något, precis som det görs på andra ställen i Bibeln. Ta till exempel när Jesus i Matt.22:37 säger: ”Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd. Betyder detta att själen är något annorlunda än förståndet eller hjärtat? Och om vi ser på Mark.12:30 blir problemet mer komplext: ”och du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela ditt förstånd och av hela din kraft.” Och om vi fortsätter med att se på detta med den principen, att en sådan uppräkning talar för att det ska finnas flera delar hos människan, och om vi kanske även lägger till ande till denna uppräkning (och kanske till och med kropp), så skulle vi få fem, eller sex delar hos människan! Men det är absolut en felaktig slutsats. Det måste vara mer rimligt att se det som att Jesus på en höft radar upp betonande synonymer för att förstärka och påvisa att vi måste älska Gud med hela vår varelse. På samma sätt kan man se på 1 Tess.5:23, att Paulus där inte talar om att ande och själ är skilda distinkta enheter, utan att han, vad än vår immateriella del kan kallas, helt enkelt vill att Gud ska fortsätta att helga oss helt och fullt intill vår Herre Jesu Kristi ankomst.
Sedan Hebr.4:12: ”Ty Guds ord är levande och verksamt. Det är skarpare än något tveeggat svärd och tränger igenom, så att det skiljer själ och ande, led och märg, och det är en domare över hjärtats uppsåt och tankar.” Här kan man ju mena att Guds ord skulle skilja ande och själ åt, och visar det då inte att människan har både en ande och en själ? Om vi ser på denna vers på samma sätt som vi ser på 1 Tess.5:23, så kan vi kanske lättare förstå den. Ordet säger inte att svärdet kan skilja anden från själen, utan han använder flera termer (själ, ande, led, märg, tankar och hjärtats uppsåt) vilka talar om de djupa invärtes delarna av vår varelse som inte är dold för den djupt genomträngande kraften i Guds ord. Om vi sedan vill kalla detta för själ, så genomborrar skriftens ord djup in i den och delar den för att däri se de innersta tankarna. Kallar vi denna inre ickefysiska del vår ande, så tränger Guds ord in i dess centrum, delar det och avslöjar dess djupaste tankar och intentioner. Eller om vi ser metaforiskt, vilket Bibeln ofta gör, som om vår inre människa var det som ligger dolt i våra leder och vår märg, så kan vi tänka oss Ordet som ett svärd som skär in och delar våra leder och genomborrar våra ben för att komma åt och blotta märgen, det innersta. Att skilja på led och märg går inte riktigt heller, eftersom leden är där ben möter ben och inte där ben möter märg. Hjärtat är ett uttyck för det djupaste, innersta i en människa, våra innersta tankar och känslor. I alla dessa fall är Guds ord så mäktigt att det söker ut varje olydnad eller ohörsamhet och brist på ödmjukhet inför Gud. I vilket fall som helst, ande och själ är inte tänkta som separata delar, det är helt enkelt fråga om ytterligare termer för vår inre varelse. Vers 13 säger ju också att ”Inget skapat är dolt för honom, utan allt ligger naket och uppenbart för hans ögon. Och inför honom måste vi stå till svars.”
Så efter studier på detta område, människans konstitution, har jag kommit fram till att jag personligen nu står för den dikotomiska mäniskosynen. Från att tidigare trott att det varit fråga om en tredelning (har väl egentligen inte reflekterat över det förrän nyligen heller, utan mest tagit det som en självklarhet), har jag alltså ödmjukat mig inför Bibelns ord om en delning av människan endast i ickemateriell och materiell, men ändå en komlpett enhet.”
5 juli, 2009 / 19:08
Patrick O, om Du läser Ormens tal till Adam och Eva och i ett senare skede till JESUS, och sedan jämför den förkunnelsen med Uppsala livets ords vid angivna tidpunkt: kan Du återkomma senare med de ev. iakttagelser Du gjort.
Nu har ju uppenbarligen den förkunnelsen/förkunnaren bytt klädedräkt och nu handlar det mest om påven och människodyrkan, Maria t.ex. Hur okult som helst m.a.o.
Ulrika O, det jag sagt specifikt om Ulf Ekman, som ju leder Uppsala livets ord, är att han vägrar göra upp sina saker med människor han vilselett, genom sin genomfalska förkunnelse. Hur Bibeln ser på det, får ju Bibeln själv avgöra; även i Din värld, om Du vill vara Guds Ord lydig: ha Ordet som högsta auktoritet.
F.ö. fick ogräset – ormens sådd – växa tillsammans med säden, tills tiden för åtskillnad var inne och den tiden känner bara Gud. I Uppenbarelseboken läser vi i Jesu brev till församlingen i Sardes, att där fanns några få som inte fläckat sina kläder och därför skulle få vandra med Honom/Lammet i vita kläder ”ty de är värdiga därtill”.
Med bästa hälsningar till Er båda!
S-E
5 juli, 2009 / 20:00
Michael….
¤ Det ena = LEVANDEGÖRANDE ANDE utesluter alltså det andra = ‘andligen död’, även om själva begreppet ‘andligen död’ låter bra i våra öron.
Men vi måste den bibliska helheten i åtanke.
Och vi kan inte – helt bibliskt – säga, att Jesus dog andligen, eftersom Herren är ‘evig Ande och LEVANDEGÖRANDE ANDE’:
1Kor.15:45 ”Så är ock skrivet: ”Den första människan, Adam, blev en levande varelse med själ.”
Den siste Adam åter blev EN LEVANDEGÖRANDE ANDE.
Men icke det andliga är det första, utan det ”själiska”; sedan kommer det andliga.
Den första människan var av jorden och jordisk, den andra människan är av himmelen.”
……..
OBS! Så Norells kluriga fälla består av ett ändå så pass filosofiskt resonemang, där Norell verkar gå trots sin finurliga utläggning – mot Ordet…och fastnar i den gnostiska uppdelningen mellan ‘ande och materia’.
För den bibliska synen är ju faktiskt, som han citerade tidigare, en tredelning: ‘ande, själ och kropp’ = men dessa utgör enligt Paulus EN ENHET.
Det är här i 1Kor.15, som vi har uppdelningen i TVÅ: den bibliska ‘dikotomin’ (?) som inte är gnostiskt:
…KÖTT > HELA den gamle adam (= levande död, andligen blind) – kontra ANDE > en helt NY skapelse i Kristus Jesus: ”Inte längre lever jag utan Kristus lever i mig!”
Därför predikar Paulus den korsfäste OCH uppståndne Jesus!
Var välsignad!
……………………..
@Deborah, Jag vet inte om jag förstår helt va du menar. Men en opånyttfödd människa är ju andlig död. En andlig död är ju en som inte har blivit fött på nytt och fått Den Heliga Anden som pant för sin själ (Jämf Joh 3/2 Kor 1:22).
Människan blev ju andlig död i syndafallet, och den fysiska döden är ett tecken på det.
5 juli, 2009 / 22:15
Michael…
1) Vi diskuterade ju inte pånyttfödda-opånyttfödda människor utan OM Jesus ‘dog andligen’.
Det bibliska svaret måste alltså vara: ABSOLUT INTE – Herren Gud, Jesus, dog aldrig ‘andligen’!
………
2) Enligt Skriften verkar det vara så, som du skriver, att den opånyttfödda människan är andligen ‘död’ MEN: då måste vi genast definiera begreppet ‘död’!
I så fall är den andliga ‘döden’ inte andens död i sig utan en andlig blindhet > brist på kontakt med Gud.
Uppb.3:1 ”Och skriv till Sardes’ församlings ängel: ”Så säger han som har Guds sju andar och de sju stjärnorna: Jag känner dina gärningar; du har det namnet om dig, att DU LEVER, MEN DU ÄR DÖD.
Vakna upp och håll dig vaken, och styrk det som ännu är kvar, det som har varit nära att dö. Ty jag har icke funnit dina gärningar vara fullkomliga inför min Gud.”
……
Så ”levande död” borde egentligen innebära andlig blindhet (= andlig ‘död’) = hjärtats förstockelse, brist på liv av Gud.
Ef.4:17 ”Jag tillsäger eder alltså och uppmanar eder allvarligt i Herren, att icke mer vandra såsom hedningarna i sitt sinnes fåfänglighet vandra, hedningarna, vilka, i följd av den okunnighet som råder hos dem genom deras HJÄRTANS FÖRSTOCKELSE, ÄR FÖRMÖRKADE TILL FÖRSTÅNDET och bortkomna från det liv som är av Gud.”
…….
Det är noga med definitionerna här, så att vi inte hamnar i villfarelsens återvändsgränd.
Var välsignad!
……………..
5 juli, 2009 / 22:43
Deborah, är du med i någon församling?
@Patrick Oelund, det är väl alla kristna, om man så inte är en eremit (vilket är svårt att vara som kristen)? ”Var två eller…. samlas…är jag mitt ibland dem”- Jesus
@Patrick Oelund,
Varför vill du veta det?
:::::::::::
6 juli, 2009 / 00:17
Michael G Helders Tack för att du delade med dig av detta .Denna fråga har jag väntat på bönnesvar om nu i kanske 10-11års tid. Så tusen tack för detta gedigna arbete i försonningens tjänst till Guds ära och endast för Guds skull.Är inte tvärsäker ännu inte ens efter denna förtäffliga genom gång av detta ämne . Men nu närmar det sig ,och jag noterar detta nogrant…
Vill ju inte missa målet ,så jag låter Herren helt övertyga mig och led mig på rätt väg i var fråga som Han och hans Ord och vilja är ,enligt hans Ord bibeln . Med frid med honom i hans Goda vilja i Guds kärlek som aldrig förgår genom hans nåd och sanning och vishet.För vår Herre Jesu Kristi kors och uppståndelses skull enbart på alla livets områden för Gott till Guds ära för vår Guds skull enbart i Jesus namn, amen Tack och Guds frid och Guds välsignelse !!! Ronny Guds frid och Guds välsignelse!!!
6 juli, 2009 / 02:23
Du vet vad jag menar. En lokal församling.
6 juli, 2009 / 03:26
Patrick Oelund säger:
”Harry Forsgren, Påstod jag att det ALDRIG hade förkunnats? Läs igen, vad jag skrev. Jag sade att under de gånger jag har varit på LO har jag inte hört att man tagit upp JDS läran.”
HaFo:
Ursäkta om jag missförstod Dig Patric! Men jag finner det märkligt att Du, även om Du ”inte hört att man tagit upp JDS – läran”, aldrig tog del av den litteratur som t.ex Doktriner, som fortfarande, än idag i ny version, håller fast vid att Jesus erfor andlig död (alltså skildes från livet i Gud)
Du säger:
”Men på korset så bröts relationen mellan Jesus och Fadern. Eller hur?”
HaFo:
Det beror då på vad man menar med att ”relationen blev bruten”!? Innebär det att Fadern och Sonen i Guds oupplösliga enhet är bruten och att Gud och människa inte längre är förenade i Kristi person, så att Jesus inte längre är ”Guds fullhet lekamligen”, ”Kristus kommen i köttet”?
—
Jag är glad över en del av vad Du säger, som visar på att Du inte helt bejakar Ekmans och trosförkunnelsens syn på vad ”en andlig död” av Jesus innebär.
Du säger:
”Jag tror inte att Jesus miste sin gudomliga natur när Han dog på korset. Jag tror att Han steg ner i dödsriket i syndfri gestalt och tog nycklarna till döden och dödsriket. Han blev gjord till synd, i det att Han tog våra synder (men Han blev inte syndare) för att vi skulle kunna bli rättfärdighet från Gud.”
HaFo:
Här tar Du alltså avstånd ifrån trosförkunnelsens lära, om att Jesus blev allt vad den fallna människan blev, andligt död, skild från Guds gemenskap och liv och förlorade sin Gudastatus, för att vi skulle få vår Gudastatus och Gudsgemenskap tillbaka.
Varför deklarerar Du då inte klarare, att trosförkunnelsen på detta plan med band, litteratur, och företrädare som Hagin, Hinn, Sten Nilsson, Ekman etc. varit helt vilset ute och att Du inte bejakar vad de lär?
—
Jag tror att Gud alltid haft ”nycklarna till döden och dödsriket” och inte togs från djävulen, utan överlämnades till Sonen, som ”ska regera till alla hans fiender blivit lagda under honom som en fotapall”.
Jesu seger var fullbordad på korset, då när förlåten i templet rämnade, genom offret av Kristi persons kropp och blod.
Besöket i dödsriket handlade bara om en redan färdig seger som proklamerades. Till dom över de som i otro avsomnat och till löfte om kroppens uppståndelse och ingång i Guds eviga rike, för de som dött i en sann tro på löftet om Jesus.
—-
Djävulens ockupationsfält är idag ”ondskans andemakter i himlarymderna”. Helvetet har än idag aldrig ”befolkats” av vare sig djävul eller förlorade människor, utan är berett för djävulen och hans fallna änglar och de människor som går förlorade.
”Abrahams sköte – paradiset”, är idag de troende avsomnades ”väntrum” i väntan på den kroppsliga uppståndelsen och ingången i den eviga gemenskapen med Gud.
”Pinorummet – hades” är idag, de icke troende avsomnades ”väntrum” i väntan på den kroppsliga uppståndelsen, där de för evigt kommer att avvisas från gemenskapen med Gud.
—
Tycker Deborah ger mycket klarsyn kring förförelsen kring läran om Jesu andliga död.
En lära som förts in på den andliga arenan av en villoande, som har till mål att leda människor in i dimman och istället för en sann tro på vem Jesus ÄR och betydelsen av blodsoffret på korset leda människan fram till en antikristlig tro på och bekännelse av vem Jesus ÄR!
—
Den som blivit påverkad av denna antikristliga ande, bör inte ta för lätt på att ha blivit utsatt för denna förförelse och inte vara rädd för att söka hjälp för att få befrielse, så att man klart ser vem Jesus ÄR och betydelsen av offret av Kristi persons kropp och blod på korset.
—
Vem är Jesus?
Ordet säger att ”I honom bor Guds fullhet lekamligen”. Vem är den vari Guds fullhet lekamligen bor? Är Han inte Guds fullhet lekamligen” då? Vem är den som är Guds fullhet?
Det är klart att Guds fullhet bor i Gud!
Och varför det behöver sägas om Jesus som människa, är därför att Jesus samtidigt är Gud själv kommen i kroppslig gestalt, vilket inte är så lätt att tro, att en människa, skulle kunna vara Gud och människa förenade – ”Guds fullhet lekamligen”!
Vi behöver få tag på den beskrivning av den ende Gudens person av Fader, Son och Ande, som stämmer väl överens med Jesu beskrivning av relationen i Guds person av enhet och helhet, av Fader, Son och Ande och dennes relation och funktion med den troende människan i Joh. kap. 14 – 17.
Vi behöver, i ljuset av Anden och Ordet, få tag på vem Guds och Kristi person är, så att vi också därmed ser betydelsen av offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset.
Vi behöver få tag på undret, att Gud själv blev Gud och människa förenade, Guds fullhet lekamligen”, ”Kristus kommen i köttet” och att det är ”Gud (själv) som ”är i Kristus och försonar världen med sig själv” och bär fram det RENA offret av Kristi persons (Gud och människa förenade i Kristi persons syndfria rättfärdighet och Gudomlighet) kropp och blod på korset.
Allt detta vill läran om Jesu andliga död förmörka för oss!!
Så börja då istället förneka all form av att Jesus dog andligen – skildes från Guds liv och gemenskap och börja bejaka precis vad Deborah säger:
”Det ena = LEVANDEGÖRANDE ANDE utesluter alltså det andra = ‘andligen död’, även om själva begreppet ‘andligen död’ låter bra i våra öron.
Men vi måste den bibliska helheten i åtanke.
Och vi kan inte – helt bibliskt – säga, att Jesus dog andligen, eftersom Herren är ‘evig Ande och LEVANDEGÖRANDE ANDE’:
1Kor.15:45 ’Så är ock skrivet: ’Den första människan, Adam, blev en levande varelse med själ.’
Den siste Adam åter blev EN LEVANDEGÖRANDE ANDE.
Men icke det andliga är det första, utan det ’själiska’; sedan kommer det andliga.
Den första människan var av jorden och jordisk, den andra människan är av himmelen.”
HaFo
@Harry Forsgren,
Jag tror att du tjänar på att korta ner. Jag läser inlägg som är 1000 tecken, men inte mer om de inte har en väldigt bra inledning. Jag tror många funkar så. Jag skriver själv för långt ofta, men inte om man jämför med den helt otroliga mängden text ovan. Vad är syftet med att klistra in så långa inlägg egentligen? Jag tvivlar på att någon orkar läsa mer än korta delar av det. Sortera ut det viktigaste – du behöver inte publicera en hel alfa-kurs varje gång du kommenterar något som berör ämnet kristologi.
6 juli, 2009 / 07:08
Patrick Oelund
skrev ”Jag kan säga dig att jag också har Guds Ande och till mig har Han inte sagt att det som försiggår på LO är en fortsättning på ormens tal”.
Det är alltid svårt när du eller någon annan refererar till vad som upplevs vara andens tilltal. Det finns många våglängder i etern. Vad Guds Ande säger är entydigt, saknar självmotsägelser och håller över tiden. Idag verkar mängder av kristna höra anden tala si eller så. Jag tror att det gått så mycket inflation i detta sättet att tala att det vore bra om vi kristna valde att referera till bibelordet enbart när vi ska utvärdera tro och livs frågor. Dvs sluta referera till anderöster som vi menar oss ha hört. Bentley och Joyner upplever jag vara starka exempel på det falska, i jämförelse med bibelns undervisning.
Gud har sagt till dig att nåt är OK, som jag känner oro inför. Det finns ingen möjlighet att samtala om jag vill undvika att kränka din dyra erfarenhet av andens tilltal?!. Uttrycker vi saken som att jag har en känsla av att det förhåller sig så och så, så finns det en möjlig dialog. Där du och jag kanske kommer till insikten att vi nog inte alls hörde Gud tala. Det var mitt inre i min själ som upplevde den felaktiga känslan av tilltalet som kommande från Gud. Jag har upplevt båda sanna och falska maningar.
Därför säger bibeln att vi ska pröva. Profeterna ska pröva profeterna. Alla ska pröva allt mot bibelns ord.
Om ditt profeterande är i strid med Guds ord så ska det avvisas. Om du möter en förkunnare som predikar i strid med Guds Ord, ska du avvisa denne, oavsett hur det glöder på insidan av dig själv.
Förförelsens demoner är ”attraktiva tillbehör”, som ger en enorm aura och charismatisk glans runt innehavaren. Jag tror att om du tar steget över in på lögnens domän, så kommer religiös framgång att rusa emot dej.
6 juli, 2009 / 07:40
John
skrev ”Det som gör mig arg är att pastorer kan använda sig av manipulation och dessutom hänvisa till Gud för att skrämma folk till lydnad eller till att svälja vad de säger. Jag förstår inte hur de vågar (lägga folk under sig med hjälp av trolldom)”.
Kingdom now. härskande och rådande, ett konungsligt släkte, gudomlig natur, är en del nyckelord i den moderna karismatiken.
Det går en skarp skiljelinje mellan moderna karismatiska profeter som ser sig mera som gamla testamentets profeter, med den skillnaden att de tillåter sig att profetera fel, och den gamla pingströrelsens sätt att profetera. Den falske profeten Joyner menar att vi ska acceptera ca 60 % rätt.
Hur kan någon acceptera att överlåta sitt andliga och själsliga väl till pastorer och församlingar som gett sina ledare/eller låter dem ta/ absolut kontroll över de enskilda medlemmarna?
Absolut makt utan insyn. Absolut tolkningsföreträde utan dialog. Så har Gud visat pastor x. Dialogen är stängd, vem skulle vilja stå emot Gud genom att ifrågasätta?
Ett sätt att markera, enough is enough, vore att kristna runt om i Sverige slutar att ge sina pengar till församlingar och projekt som vägrar släppa in sina medlemmar i beslutsgången. Den nya nolltoleransen, noll kronor till de som inte ger full insyn till givaren.
Vi lär oss i skriften att ta upp saker med en, två, och sen hela församlingen. Vi lär oss i skriften att de lokala församlingarna ledes av presbyteros. Dvs ett kollektivt ledarskap. Detta är Guds modell för församlingen.
John, jag tror att rätt många ser problemen, men orkar nog inte bryta mönstret. Man blir underhållna med intressant predikan och suggestiva musikinslag. Musik som repeterar samma fraser om och om igen. Uppmaning att fortsätta på den inslagna vägen. Håll ut, Gud har sagt genombrott i Europa. Uppliva hotbilden. Europa står inför mörka tider, det kommer att hårdna för de kristna i Europa. Lögn, det kommer inte att hårdna. RKK kontrollerar redan nu det kristna Europa, och sitter med i beslutsprocessen i EU. Alla som sluter upp kring kristus vikarien där nere vid medelhavet, kommer aldrig, aldrig att lida förföljelse. Annat än i slutskedet när vilddjuret vänder sin vrede mot skökan (profetia från uppenbarelseboken).
Trevlig sommar önskar vi er alla!
6 juli, 2009 / 10:16
Alla:
Ska försöka få ut en ny artikel ganska snart. Har semester och prioriterar det, men en artikel är också inplanerad
Bless
6 juli, 2009 / 10:33
@Gordon
Tack för din berättelse!
”En stund var jag väldigt angelägen om att ledarna i systemet skulle göra upp med det förflutna och be om förlåtelse för vad de hade sagt, menat och gjort. [...]
Det betyder inte så mycket för mig idag vad han än måtte beklaga eller erkänna. Jag tycker inte att någon ska pressa andra att be om ursäkt eller ta självkritik. Sådant blir det bara pinsamma situationer utav. Jag såg en del exempel av detta från min egen församling Levende Ord när det bröt ihop för tre år sedan”
Jag tror att du här fångar det allra mest väsentliga för dem som lämnat ett sammanhang som varit destruktivt på ett eller annat sätt!
Kanske misstar jag mig, men det verkar som om många upplever att de värsta kränkningarna är när någon ledare (kanske upprepade gånger) sagt till dem att de har haft fel i ett eller annat avseende. Du nämner flera exempel i din text.
Jag tror därför att det mest läkande för dem som lämnat är att inte upprepa samma sak mot dem som de anser sig förtryckta av. Det betyder inte att man måste avstå ifrån att vara tydlig med vad man anser är rätt och fel, bara att det är mer sårande för den egna personen att vidhålla att den andre skall krypa till korset, för ens egna känslors skull… Man kan inte tvinga någon att be om förlåtelse och det är meningslöst att försöka.
Därför tror jag att mycket av det som fd livets ordare sysslar med, inkl en del av det Andy sysslar med, är mer destruktivt än uppbyggande. Jag tror det är få personer som går ur dessa bittra kravkampanjer med en ökad kärlek till Kärleken…
Precis som du gör, så tror jag det bästa man kan göra är att glädja sig åt att LO ändrat sig och inte längre verkar vara så sekteristiskt som det en gång tycks ha varit.
@Andy
Tack för att du låtit publicera detta. Jag hoppas Gordons exempel kan vara till hjälp för andra föredettingar som har svårt att komma över bitterheten!
Allt gott!
@Tuve,
Eftersom det är sanningen som sätter oss fria, så är det bara nyttigt att det profetiska Ordet tar itu med vårt kött – för det skall vara så. Utan överbevisning från Herren kan man inte vända om till ett nytt liv.
Det som är destruktivt för köttet är uppbyggelse för vår vår ande…
Och att LO har blivit ‘mindre sekteristiskt’ – det håller jag inte helt med om med tanke på, att man har numera alierat sig med…personkult av större format…
Om du förstår vad jag menar…
…………..
6 juli, 2009 / 13:01
Jag är intresserad, eftersom många utav de på denna blogg som är lite emot LO är inte med i någon lokal församling.
@Patrick Oelund,
Och det var just därför som jag undrade varför du ville veta….
Men: som du har förstått så tillhör jag Kristi Kropp, hallelu’JAH!
Det är inte tillhörigheten till någon församling i sig som LO behöver leta efter hos olika bloggare för att ‘rättfärdiga sig själv’ (om du nu förstår vad jag menar) utan problemet ligger mycket djupare än så:
…varje människa – även jag – har problem med Skriften, eftersom jag vandrar i köttet och måste överlåta mig varje dag. Den gamle adam är en hårdnackad motståndare och man får hela tiden se upp…
Så det är Ordet som överbevisar oss i botten men det är klart: man försöker att ta ut det på budbäraren.
Du anar kanske, Patrick -…..syndabockstanken?
…….
Att olika bloggare på den här sidan skulle inte tillhöra någon lokalförsamling förvånar mig inte ett dugg: många som haft sunda reaktioner på olika problem, klarar kanske inte pressen från ‘kontrollanterna’ på toppen och blir utfrysta…
Men Herren tar hand om sina stapplande får och leder dessa hela vägen hem.
Joh.15:20 ”Kommen ihåg det ord som jag sade till eder: ‘Tjänaren är icke förmer än sin herre.’ Hava de förföljt mig, så skola de ock förfölja eder; hava de hållit mitt ord, så skola de ock hålla edert.
Men allt detta skola de göra mot eder för mitt namns skull, eftersom de icke känna honom som har sänt mig.”
……….
Var välsignad!
……………
6 juli, 2009 / 13:40
Var du också välsignad Deborah. Jag förstår om du har problem med ”kontrollanterna” som du kallar dem, men i motsats till dig så tror jag att vi behöver en lokal församling där vi kan få undervisning, gemenskap, correction osv.
Om du vittnar till en person som blir frälst och vill följa Jesus, vart skickar du den personen? Tar du hand om honom/henne, eller låter du dem bara vara utan någon som tar hand om dem, eller skickar du dem till en lokal församling?
Men jag håller med dig om att en pastor inte har rätt att kontrollera någon. Detta är ett stort problem här i Ryssland och vi har många som kommer till oss och beklagar sig. (Vi har inte startat ngn församling här i Ryssland, men däremot har vi en i Kina.) Istället måste pastorerna leda, sätta människor fria och hjälpa dem ut i det som Gud har kallat dem till. De ska vara herdar som tar hand om fåren.
Men som sagt var, Deborah, jag tror att du och de andra församlingslösa här behöver någonstans där ni känner er som hemma.
Ha det bra
@Patrick Oelund,
Tack för din omtanke, Patrick, käre broder i Herren!
Men Herren har inte satt oss till att ‘känna oss’ hemma. Med tanke på vilka motståndre som vi har – kött och den onde – så finns det inte en stund över för att ha det mysigt…
Vi strider inte mot kött och blod – och det pågår en kamp om själarna. Det gäller att undervisa i enlighet med Ordet, lyssna till varandra så att ingen blir bedragen – det är bara sanningen som sätter oss fria.
Herren Jesus visade den äkta HERDE-vägen: Han tvättade lärjungarnas fötter och fostrade dem samtidigt, som den Gode Herde Han är, med ‘käpp och stav’. Här har vi prototypen till ett sant och andligt ledarskap: att söka upp det förlorade, älska sina fiender och välsigna dem, föda fram de små lammen till fullheten i Kristus …
Fariseerna fick däremot ‘käppar’ och de inte för Han inte älskade dem utan för att de förhärdade sina hjärtan (men borde veta bättre!) och lade över-religiösa ok på folket.
Du har rätt Patrick: det är inte kontroll vi behöver – det räcker att Herren har koll – utan vi behöver andliga mödrar och fäder som lotsar fram de pånyttfödda troende sakta och milt fram, ge dem Guds Ord att ‘äta’ så att ingen bedrar dem.
JESAJA 40:8 ”Gräset torkar bort, blomstret förvissnar, men vår Guds ord förbliver evinnerligen.”
Stig upp på ett högt berg, Sion, du glädjens budbärarinna; häv upp din röst med kraft, Jerusalem, du glädjens budbärarinna: häv upp den utan fruktan, säg till Juda stöder: ”Se, där är eder Gud!”
Ja, Herren, HERREN kommer med väldighet, och hans arm visar sin makt. Se, han har med sig sin lön, och hans segerbyte går framför honom.
Han för sin hjord i bet såsom en herde, han samlar lammen i sin famn och bär dem i sitt sköte och sakta för han moderfåren fram.
Vem är det, som mäter upp havens vatten i sin hand och märker ut himmelens vidd med sina utspända fingrar? Vem mäter upp stoftet på jorden med ett tredingsmått? Vem väger bergen på en våg och höjderna på en viktskål?
Vem kan utrannsaka HERRENS Ande, och vem kan giva honom råd och undervisa honom?
Går han till råds med någon, för att denne skall giva honom förstånd och lära honom den rätta stigen, lära honom kunskap och visa honom förståndets väg? Nej, folken äro att akta såsom en droppe ur ämbaret och såsom ett grand på vågskålen; se, havsländerna lyfter han såsom ett stoftkorn.”
……….
Må vi ödmjuka oss alla inför Herren, så skall Han skaffa bot åt vårt land…
Vi får fortsätta att be för alla syskonen och för våra herdars hjärtan, så att de blir mjuka och kärleksfulla…
Det är aldrig för sent hos vår Gud, Han är stooor i nåd!
I all Kristi kärlek, Patrick, SHALOM!
………….
6 juli, 2009 / 15:05
Tuve:
Det är viktigt att flera historier får komma fram, för annars blir det onyanserat. Kom ihåg att alla inte upplevt samma saker och därför ser olika på det sammanhang de en gång var en del av. Jag kommer inte tvinga någon att be om förlåtelse för något, och speciellt inte dem som anser att de inte gjort något fel.
Gordons historia var bra, och jag är glad för att så många har gett positiv feedback på den. Beträffande mig själv och Livets Ord så kommer jag fortsätta följa det som sker och skriva om det. Det är med mig som med nyktra alkolister – ”en gång Livets Ordare alltid Livets Ordare”, fast jag är glad för att vara borta från trosrörelsen idag.
På återskrivande
6 juli, 2009 / 20:28
http://erespons.aktivrespons.no/url.php?id=41. Se gärna denna profetia från Bill stenberg innan han Gick bort en wideo på ca 5 min . Om det andliga leddarskapet…
6 juli, 2009 / 22:22
Tack för att du delade med dig Ronny.
6 juli, 2009 / 22:42
Jo varsågod Gud välsigne dig och Guds frid!!! Ronny
6 juli, 2009 / 22:47
Jag vet inte var videon kom ifrån…men jag tog mig friheten att ladda upp den på youtube: http://www.youtube.com/watch?v=Tedq1KIFI8w – om nån har problem med det, för de gärna mejla mig- så tar jag bort den därifrån (kefasmusic(at)gmail.com )
6 juli, 2009 / 23:26
Hei, alle sammen!
Glad for alle som har lest mitt innlegg her på Andy sin side. En morsom erfaring å være gjesteblogger. Jeg er spesialt glad for dem som catchet at jeg ikke er bitter og sur, og at det også finnes en fin dose med varme og humor i det jeg skriver om min tid som ”Livets ord-punker”
Selv om jeg i dag ikke regner meg som en del av trosbevegelsen, er jeg likevel glad for mye av det jeg fikk lære. Det finnes mye man kan bruke i det hverdagslige livet, og da tenker jeg spesielt på konkrete forhold som at tro kan forandre omstendigheter rundt en. Selv om jeg verken har ”trodd bort” cancer eller andre sykdommer og store problemer, så har nok troen på at Gud er god og at han grunnleggende vil at vi skal ha framgang, betydd mye for mitt liv. Så takk til Ulf, Stefan og alle de andre ”trosgalningene” for dette.
Jeg tenkte jeg skulle avslutte med et sitat fra en tidligere kjent person innenfor Livets ord som skrev dette til meg etter at han hadde lest mitt innlegg hos Andy. Han brøt med Livets ord en eller annen gang på 90-tallet:
”släng inte ut ”babyn med badvattnet” bara…många saker som man vänder sej ifrån när man blivit bränd är egentligen rätt men har ofta bara förvaltats fel…det är en resa bara det att söka sej igenom snårskogen och inte ge upp för att bara bli madly in love with jesus again…men man står väldigt starkt efteråt…”
Lykke på veien til alle!
@Gordon Andersen,
Tack för ditt inlägg, Gordon!
Jättebra liknelse med ”babyn och badvattnet”.
Man kan behålla ”babyn” =det goda man fått, och tacka Gud för det. Det skadligt infekterade ”badvattnet” kan man slänga ut och göra sig av med. Sen behöver man inte hålla så mycket focus på detta ”badvatten” utan istället focusera på Jesus, som säger: ”Se, jag gör allting nytt”!
Jag tror ändå att det är viktigt, att vara konkret delaktig i Kristi kropp (en lokal församling)
Jag tror också att en god kristen gemenskap är bästa läkedomen, och hjälpen i att gå vidare!
Var välsignad!
6 juli, 2009 / 23:32
Deborah, varför vänder du så mycket till det negativa. Varför tror du att jag säger ”mysigt” när jag använder ordet ”hemma.”
Hemma och mysigt är två olika ord som har helt olika betydelser.
En missionär sade så här en gång, ”många vill bo där klang från kyrkoklockor hörs, jag vill bo en bit in på djävulens mark.” Detta var hemma för honom, och jag tror inte att det speciellt mysigt, eller vad tror du?
Hemma är när man vet att det är Herren som planterat en på den platsen. Man vet att det är precis där man ska vara. Där finns också vänner som man kan ha gemenskap med.
@Patrick Oelund,
Du har rätt. Men jag känner mig hemma i Kristi Kropp och där Herren har planterat mig – du behöver inte vara orolig…
Vi får inte byta fokus nu från det väsentliga – från Ordet – till att syssla med mig….
Och när det djävulens mark, så måste jag säga, att det finns många barmhärtiga samariter där ute i världen som har mera hjärta i kroppen än många präster, tyvärr….
‘Huggormars avföda’ sade inte Jesus om världens folk, direkt. Och på vilken mark befinner man sig i ekumeniken? Bara det…
Jag vill bara lägga lite ‘örnperspektiv’ på saken.
Och när det gäller den onde, så är han under mina fötter, hallelu’JAH, ty större är Han som är i mig än den som i världen är! Lovad vare Herren!
Och Jesus vet allt.
Och så får vi fortsätta att predika Ordet för alla folk!
Var välsignad!
……………..
7 juli, 2009 / 02:46
John med adress till mig:
”du behöver inte publicera en hel alfa-kurs varje gång du kommenterar något som berör ämnet kristologi.”
HaFo:
Själv har jag inga problem med att läsa inlägg från ngn av storleken 2 A4.
Handlar det inte mer om, om man verkligen är intresserad av vem Jesus Är och betydelsen av offret av Kristi persons kropp och blod på korset, om man orkar eller inte orkar med att läsa 2 A4 kring ”kristologi”?
Varför inte istället för att ”gnälla” John, över ”långa inlägg”, ge en allvarlig syn på sakfrågorna i de inlägg som Du anser vara alldeles för långa!?
Läser Du aldrig ngn bok? Hur kan Du isåfall orka med det, om Du tycker 2 A4 är för långt att orka läsa igenom och orka med att ge Dina synpunkter på själva sakinnehållet?
Önskar Dig allt gott John och ska försöka vara så kortfattad som möjligt!
HaFo
Harry sa:
”Själv har jag inga problem med att läsa inlägg från ngn av storleken 2 A4.”
Kom ihåg att du skriver här som kommentator, inte som bloggens artikelförfattare, och då bör kommentarerna begränsas. Dela upp dem i mindre avsnitt, diskutera dessa avsnitt med dem som finner det intressant, och skriv sedan kommentarer utifrån detta. Kommentarsfältet ska inte jämföras med bokläsning. Läs kommentarsreglerna på nytt.
I all vänlighet.
7 juli, 2009 / 11:55
Huggormars avföda var ju inte heller menat mot dagens kyrkor idag utan mot det dåtida ”prästadömet.”
@Patrick Oelund,
Inte? Jag trodde att Skriften är ‘tidlös’…..
Du förstår säkert vad jag menar….
…………
23 juli, 2009 / 20:47
Säker fler som noterat detta men läste följande på Dagens Oas-blogg om UEs möte:
”Det handlar om att vi ska prisa Gud. Att Herren vill resa upp sitt folk till tro. Att vi lever i en tid då mycket förändras i Kristi Kropp. Och så ber han om förlåtelse för de snedsteg och misstag som han själv bär ansvar för i sitt sammanhang.”
http://www.dagen.se/blogg/oas09
1 augusti, 2009 / 19:35
Jeg merker at det blir mildere og mindre bitterhet i dine berettelser..og det er først og fremst bra for deg.
Du ble inspirert av Ulf i en periode i livet der mange forventer at en skal gjøre opprør. Du beskriver dette som ”punk-kristne”.
Disse finnes idag også..uavhengig av både Ulf, LO og annet som kan spores tilbake til kristne inspiratorer fra den oppvekst. Hvis du bor i Bergen fortsatt, så kan du jo stikke innom et ungdomsmøte i Kristkirken.
Når en velger å følge Jesus, så taler den Hellige Ånd til oss. Den du er i dag er ikke den samme som den du var igår. Du er frelst og født på ny. Du renses på innsiden. Det første som skjer er en språklig renselse. Banneordene forsvinner.
Men det kan også skje mer individuelle omvendelser. Jeg visste at jeg skulle legge fra meg den musikken som jeg hadde samlet opp og som jeg fort skjønte uansett var ikke noe jeg ville eller skulle ha med meg til himlen. Før jeg ble frelst hadde jeg en svakhet for mer Woodstock og hippie inspirert musikk. Tar sjansen på å legge inn en snutt fra en LP som gikk på bålhaugen
http://www.youtube.com/watch?v=wnD-Di0UGyg
Når jeg sier sjansen, så er verken teksten eller meningen bedre, men den er nå mer komisk enn noe annet.
Jeg tror at mye av det du og andre kan ha reagert på i forhold til hva som er blitt sagt og gjort…fra de som har sagt det ”er i beste hensikt”. Når noe blir sagt om f.eks. musikk på et ungdomsmøte, så er du jo ikke alene der. Det kan jo tenkes at det var noen som mer enn det skulle ha det budskapet. Lederne på LO hadde etter min mening som hensikt å være med å forme morgendagens ledere…og det gjør seg ikke selv. Hvor villig en er til å anstrenge seg er forskjellig..og selvsagt kan en bli såret eller være uenig, men når du på et møte skal snakke til 300 ungdommer..skal du da si hva du mener…eller skal du legge lista så lavt at ingen føler seg støtt?
Jeg kan være enig med deg i at hvis du har levd i dette miljøet og denne undervisningen store deler av din oppvekst, så kan det etter hvert virke repiterende og til dels kjedelig, men…det velger jeg å tro har noe å gjøre med at du er nærmest overmett og klar for oppdrag, men ikke i posisjon til å ville eller komme dit at en gjør noe med det.
Det du gjorde av private valg må være helt greit..ta et steg tilbake og gå videre.
Noen vil si at på et aller annet steg har en kompromisset..og det kan jo for noen være tilfelle…at en vet inderlig hva en skulle ha gjort av valg, men fikk seg ikke til å gjøre det.
Jeg tror imidlertid på at livet vil bli svært vanskelig både for Ulf og andre ledere hvis de blir så store at linjen i livet styres av Gud…via Ulf..og til meg..og ikke er en linje der Gud og du er de som er ansvarlig for ditt liv. Det blir for dumt å skylde på Ulf og andre ledere for det som i etterkant personlig oppleves som bortkastet, men er det bortkastet? Flere av dere tror jeg aldri har hatt de bekymringer dere kunne ha hatt hvis ikke det kristne livet..på godt og mindre godt…hadde vært med å forme deres identitet og personlighet.
Lo og dets ledere var ute etter å forme etterfølgere ”i sitt bilde”..i en god hensikt..det er min påstand. Det var bl.a. fordi at når de var ute blant verdslige så skulle det være et kvalitetsstempel på den væremåte en bror eller søster hadde.
Vi vet f.eks. alle at i en menighet så er det alltids noen som har eller i nær fortid hadde et problem med tabletter, alkohol eller dop. Det skulle da være en selvfølge at ledere i en menighet ikke tette seg som alle verdslig når de samlet seg i det offentlige rom. Etter at Levende ord ble kuppet i 2006 forsvant mange av de undomsledere som inntil det siste hadde drevet et ungdomsarbeide som fremsto som fylt og inspirert av den Hellige Ånd og kraft. Når jeg siden får høre fra ungdommer som gikk på disse møtene at disse nå samles og ter seg som alle andre verdslige i forhold til alkohol og væremåte, så ga det et veldig dårlig signal til etterfølgelse. Det var dette LO og lederne hadde til hensikt ..å skape en karakter som sto seg også når du er alene og er fri til å velge hvem du vil være.
2 augusti, 2009 / 01:26
Bror, du er klar over at denne storyen ikke er min, ikke sant? Ville bare presisere så at det ikke blir noen missforståelser.
Bless!
2 augusti, 2009 / 02:09
Nei da, Andy. Budskapet er til Gordon..har jo vært innom Bord 70.(Gordons tidligere blog) Det jeg mener har merket er at det var mer sinne og frustrasjon ute og gikk noe tid tilbake…og at sånn sett så var det en mildere og mindre bitter…ærlig..og på sitt sett ”forsonet med sin fortid” berettelse..og det mener jeg er godt..først og fremst for Gordon.
3 augusti, 2009 / 14:29
Kjenner jeg deg Bror?