glandberger.net

Ja absolut att herden har ett ansvar men även varje medlem i församlingen har ansvar för sina medmänniskor.

Hirearkier behöver inte vara någonting negativt. Den stora fördelen med kristna kyrkosystemet är till exempel i skillnad mot islam att varje herde har någon över sig som han ansvarar för och så vidare.

Ser man saker som till exempel knutby så va ju problemet där att församlingen valt att vara fristående även om dom såg sig som en del av pingst.

Mclaren sa något intressant angående strukturer. Det är svårt att få en supertanker att svänga men det är möjligt däremot är det i princip omöjligt att få massa småbåtar att gå åt samma håll.
Men för Gud är allting möjligt iof.

Jag har fattat det som biskopar o dylikt var någonting som instiftades i församlingen utifrån lärjungarnas vilja?

Ett ännu större problem är att man som herde tar intryck från affärsvärlden och tror att det kan liknas vid företagsledare.

Sen att Herden tar för mycket ansvar är även det ett problem. Finns det inga diakoner som även dom kan ta hand om fåren?

Kanske är det en frukt av trosrörelsen att man anser att herden skall vara i princip ansvarig för allting. ?

Att styrka prioriteras till förmån för kärlek och så vidare.

John Nilsson säger:

Den största fördelen med kristendomen i förhållande till islam, är att man i kristendomen har tillgång till en direkt relation med den Evige, genom den Helige Ande som givits oss på grund av Jesus Kristus.

Det är inte kyrkosystemet som ger en fördel när det gäller ordning, utan att vi till skillnad ifrån muslimer faktiskt kan höra Guds röst om vi väljer att lyssna. Åtminstone är detta min intoleranta inställning.

Besvarat den 14 augusti, 2009 / 14:48

Yngve Bergström!

Du skriver:
Har ledarna inga efterföljare så är de inga ledare, ELLER så är de ledare men problemet ligger i att människor hellre följer sin åsikter än sina ledarna…

Är det inte detta som är själva grundproblemet, eller det stora felet?

Ledaren/herden/pastorn, vill att folket skall följa dem, men är det inte Jesus individen skall följa?
Skall inte pastorn hjälpa individen att följa Jesus själv, så att hon efter en tid kan stå på egna ben och gå själv med Jesus?
Det är ju klar att det blir problem om en människa skall följa en annan människa!

Lite tankar kring det du skrev!

Mvh Bj

Dessa funderingar hur jag ochså kring ledarskapet på LO. folket tjänar herden istället för tvärs om. Tyvärr ser det ut som dessa ledare vill ha det så då ingenting görs i motsatt riktning. Ledarskapet har också sina favoriter. Man vill inte kliva ned från sin pidestal. Man vill låta sig upphöjas.

Andy säger:

Välkommen hit juliane!
Finns det någon möjlighet att föra fram sådana frågor på LO tycker du, eller anser du att det är för känsligt i och med att det är kritik av ledarskapet? Tror du att pastorerna hade tagit kritiken till sig och börjat fundera i sitt hjärta över detta att vara en äkta herde? Kanske du inte ens är medlem i LO Uppsala? Det borde ju vara fullt möjligt att ge uttryck för att framföra sina tankar utifrån konstruktiv kritik, för en som är ledare för andra önskar väl förbättra sig om så är möjligt.

Besvarat den 14 augusti, 2009 / 18:05

@ Andy
Som du förstår var min sista parentes, den om dina regler, inget annat än ironi och en skämtsam anspelning på idag rådande attityder till alla som dikterar något – alltså utövar ledarskap. Gillar jag inte dina regler kan jag bara gå till nästa blogg – precis som vi gör med Guds församling; gillar vi inte vad som görs där går vi till nästa, och gillar vi ingen församling säger vi att vi tillhör den universella församlingen. …

@ Björn Johnsson

Du skriver: ”Det är ju klart att det blir problem om en människa skall följa en annan människa!”
Mitt svar blir: jasså!?! Skall ett barn inte följa sin mänskliga pappa/mamma, utan bara sin andliga fader i himmelen? Skall en anställd inte följa sin mänskliga chefs anvisningar på jobbet utan bara följa Guds bud?

Det är ju solklart att vi följer människor! Inte på bekostnad av Gud, men som Guds redskap i våra liv. Vi är ju faktiskt insatta i varandra för att påverka och hjälpa varandra, vi är lemmar varandra till tjänst i Kristi kropp.

Nu tror jag att du Björn, såsom Andy sa, menar att motiv hos en ledare är A och O. Hebr 13:17 säger: ”Lyd era ledare och rätta er efter dem…” – detta sägs ju inte till dem som leder utan dem som ‘följer’ en ledare. Ordet ‘lyd’ kan bättre förstås som ‘låt er övertygas’ enligt grekisk ordbok. Det handlar alltså om attityder hos dem som leds. Allt kommer inte på ledarskapet, utan också på dem som följer. Därför menar jag att en ledare inte alltid efterföljs pga efterföljarnas bristande förståelse eller bristande vilja att rätta sig. Även Jesus fick känna på hur ‘medlemmar’ lämnade honom för att de hade åsikter om vad han predikade, och när han mötte som mest förföljelse övergav alla honom.

Om det gick så med vår överledare/pastor/herde/apostel kanske vi inte skall förvänta oss något annat som ledare heller. Å andra sidan är Han det främste förebild i ledarskap och efterföljelse.

Blessings!

Yngve Bergström
Kristet Center Väst
Stenungsund

Yngve Bergström!

Frågan jag ställer mig, hur långt skall medlemmen i så fall följa herden?

De modeller du målar upp, barn som följer sina föräldra, anstäld följa sin chef, är enligt min mening inte berättigade jämförelser, för inte följer väl barnet sina föräldrar när det flyttat hemifrån, föräldrarnas ansvar är att fostra, så att barnet kan vandra utan föräldrarnas ledning. Inte heller följer väl den anställde sin chef när arbetsdagen är slut.
Sen är det ju så att som anställd har man skrivit på ett anställningsavtal, som bara gäller under arbetstiden, där utöver har chefen ingen rättighet mer till den anställde.

Du skriver vidare:
Det är ju solklart att vi följer människor! Inte på bekostnad av Gud:
Vadå inte på bekostnad av Gud, det får du gärna förklara!

Mvh Bj

Yngve Bergström säger:

Hej Björn

Självklart haltar mina jämförande bilder såsom alla illustrationer, de kan bara användas i viss utsträckning.

Hur långt skall en medlem följa herden, frågar du. Ja, svaret beror ju på hur långt herden följer Jesus. Självklart skall inte en medlem följa en herde ut i djungeln och dricka självmordsgift, men om herden tar ut flocken i öknen på väg till en plats som flyter av mjölk och honung, då kan det vara bra att följe med även om de övriga i flocken knorrar och klagar.

Din andra fråga svaras i min text här ovan. Om jag följer en människa som går fel, och jag vet att den går fel, följer jag denne ledare på bekostnad att jag faktiskt skulle följa Jesus istället. Överallt där det finns människor ser vi fel och brister, men det slutgiltiga ansvaret för ens relation till Herren villar till syvende och sist på den enskilde själv. Den skall dömas för sitt handlande och sina ord.

Jag håller med Andy, vi behöver goda herdar som ger sitt liv för fåren, men jag vill betona att vi också behöver goda får som följer sina herdar. Det ena utesluter inte det andra, och på båda funktioner ställs det krav.

Yngve Bergström
Kristet Center Väst
Stenungsund

Besvarat den 14 augusti, 2009 / 21:00

Det är skillnad på herdar och ledare.
Auktoritet kan utövas och förtjänas på olika sätt.
Den svenska trosrörelsen införde ett ledarskap där pastorns roll enligt amerikansk förebild blev upphöjd och svår för att inte säga omöjlig för fåren/medlemmarna att påverka.
Efter en tid infogades även pastorsfrun och ibland även övriga närstående familjemedlemmar att ingå i denna självutnämnda upphöjda krets.
För att manifestera detta och samtidigt markera avståndet till fåren infördes den obligatoriska titeln pastor före ledarens namn, ibland också kombinerad med en ”omvänd dureform”, stick i stäv mot den sunda avveckling av titlar som skett i det övriga svenska samhället.
Inte sällan kombinerades detta inom trosrörelsen med att pastorn också fick en oinskränkt ekonomisk makt.
Var detta av omsorg om fåren eller var det för att göra den egna piedestalen ännu högre?
En von oben attityd som alltmer distanserade pastorn från allt vad tjänande heter blev allmänt förhärskande.
Få pastorer har en öppen och ifrågasättande atmosfär i sina församlingar, utan baserar sitt ledarskap på makt och rädsla.
De strukturer som ligger till grund för detta ledarskap skapar på sikt en intellektuellt och andligt utarmad miljö, där lydhjonen trivs som fisken i vattnet, medan de sjävständigt tänkande fåren blir alltmer frustrerade.
Ett ledarskap som i huvudsak är baserat på visioner, statistik, stora ord och proklamationer, men saknar omsorgen om och kärleken till den enskilda lilla människan kommer långsiktigt inte att ha någon framgång.
Fåren är ibland tyvärr alltför lättledda, men som väl är inte dumma.

roger m. säger:

otroligt bra Antonius! Jag gillar alla dina kommentarer Tack så mycket.

Besvarat den 15 augusti, 2009 / 10:55

Yngve Bergström!

Menar du, att om du var min pastor, så skulle jag följa dig, vad innebär det då för individen att följa sin pastor/ledare?

vad menar då Jesus med: Mina får lyssna till min röst, och jag känner dem, och de följa mig. Joh. 10:27

Mvh Bj

Var edra lärare hörsamma, och böjen eder för dem; ty de vaka över edra själar, eftersom de skola avlägga räkenskap. Må de då kunna göra det med glädje, och icke med suckan, ty detta vore eder icke nyttigt. Hebr 13:17

Denna bibelord har förslavat många i trosrörelsen och säkert många i andra sammanhang också, lydnad till ledaren har fått förödande konsekvenser i många människors liv!

Detta innebär i princip, att det ledaren säger är Gud och individen är skyldig att rätta sig efter hans/ledarens ord, enda kravet är att det han säger står i bibeln.

Ledarens makt över individen blir total, bara att svälja och se glad ut!

Nej, Bibeln är tydlig med vilken vi skall följa, naturligt vis använder Gud herden till att både tala in i individens liv och visa på vägen, men bara för att en pastor säger något, innebär inte det att det han säger, inte skall prövas av mottagaren, om sen det sagda visar sig vara ett ord från Gud, är ju tipset att lyda, men om det pastorn säger inte sanktioneras i mottagaren, mottagaren får ingen frid över det sagda, bör individen inte lyda pastorn!

Fåren/medlemmen är enligt skriften skyldig att pröva profetiskt tal, då även sin pastors tal, annars går det galet!
Fåren/medlemmen är enligt skriften även skyldig att själv höra från Gud, själv vandra sin givna bana, själv fullborda sitt lopp.
Var och en skall själv göra räkenskap för sitt jordelivs vandring och gärning!

Med detta bibelord Hebr 13:17 fråntar man individens personliga vandring och personliga lydnad till Jesus. Som kristen följer vi överherden oavsett hur kärleksfull pastorn är, oavsett hur mycket omsorg han har om medlemmarna, det är ändå bara Jesus vi skall följa!

Som medlem har vi en underordnad, lyssnande och lydig attityd till den som är ansvarig för församlingen, det är vår skyldighet, men det innebär ju inte att man för det är skyldig, att i allt göra det som pastorn säger, villigheten finns där, men den helige ande i medlemmen, är den som har det sista ordet!

Mvh Bj

Yngve Bergström säger:

Kunde inte sagt det bättre själv!

Yngve Bergström
Kristet Center Väst
Stenungsund

Besvarat den 14 augusti, 2009 / 23:54

Jag blir ledsen om det är någon som påstår att jag är oseriös eller driver med någon, varför skulle jag göra det?! Det var högst seriöst, men jag har uppenbarligen inte fått några seriösa reaktioner på det.

Andy säger:

Jonas,
Om min fråga sårade dig ber jag om förlåtelse. För att förstå varför frågan o.h.t ställdes kan det vara bra för dig att veta att för många av oss som skriver här är läran om den apostoliska successionen en obiblisk lära. Att Ulf Ekman skulle stå under den apostolliska successionen, något man bl.a kan läsa om i en artikel skrivet av Världen idags tidigare chefredaktör, Carin Stenström, i norska Magazinet den 13 januari 2005. Bifogar en liten bild från artikeln här under. När du hävdar att Ulf Ekman skulle vara förmer än andra pastorer och därigenom ojämförbar med de övriga, ja då tror jag du måste underbygga dina funderingar lite mer än bara att påstå. För oss som inte anser Traditionen vara jämnställd med Bibeln, har vi endast Skriften allena som källa.

Ulf Ekman är inte en del av den sk. apostoliska successionen, han är inte förmer än andra, och han bör definitivt inte vigslas till någon påve. Han är en vanlig människa som i större grad borde studera vad Jesus, Paulus och Petrus för att nämna några, sa om herdefunktionen.

Besvarat den 15 augusti, 2009 / 11:00

Tack för din artikel! Har dock inte orkat läsa igenom alla inlägg… Jag håller med dig att det är många som har blivit sårade av felaktigt ledarskapsutövande. Det är en sak att bli dåligt behandlad av ”vem som helst”, det kommer man lättare över. Men att bli orättvist behandlad av ”en smord Gudsman” gör de flesta förvirrade och ambivalenta. En människa som är starkt använd av Gud och dessutom har en viktig tjänst kan väl inte göra fel? Man lägger all skuld på sig själv istället för att se att vi är alla vanliga människor, även om Gud i sin nåd har lagt ner ovanligare gåvor hos vissa. Man behöver respektera de gåvor och kallelser som människor har, men man behöver inte respektera det köttsliga, orättfärdiga och syndfulla hos ledarna! (INGEN människa är syndfri och färdigt helgad). Där är en stor bov, både medlemmar och ledarna själva tror lätt att de är mer eller mindre syndfria och att alla deras ord och gärningar är inspirerade av Gud. Om de utesluter någon medlem, kanske för att de inte kan hantera ”problematiken” på annat sätt, så tror de att de var ledda av Gud.
Ja, det är svårt att hitta dem med äkta herdehjärtan! De flesta sådana jag känner tjänar i det fördolda och har inte någon utnämnd position. Men en sann herde jag känner till är Carl-Erik Sahlberg, präst i St:a Clara kyrka i Stockholm. (En församling som hjälper utslagna människor, som når både hög och låg, och där man tror på Guds övernaturliga dimension, har lovsång etc.). Jag har själv vuxit upp inom pingströrelsen i Finland och rört mig i de flesta samfund inkl. trosrörelsen. Tyvärr är det just i pingst- och trosrörelsen som jag ofta tycker att man har mest problem med ledarskap och där människor har köttsliga ambitioner som förkläs med andliga termer, utan att människor genomskådar det. Jag har ofta känt mig uppgiven över allt hyckleri och kärlekslösheten, just i de sammanhang där man ger uttryck för att ha patent på den helige Ande och Sanningen.
Men Gud har fört mig i kontakt med människor från andra sammanhang, som verkligen är äkta Jesu lärjungar, som tar sin tro på allvar och kanske är mera öppna för Anden än många ”karismatiker”. Det har varit en helande erfarenhet för mig! Dessa människor har bett för mig i enskildhet och i det fördolda – utan ”credit”, dvs. utan mikrofon i handen eller utan att synas framme vid scenen. Jag har i min tur fått be Gud om förlåtelse för den stolthet jag haft och uppfattningen att pingstvänner och ”karismatiker” (typ trosrörelsen) har monopol på kristendomen – det finns många sanna, brinnande, andefyllda kristna i andra sammanhang också.
Så en uppmuntran till andra som känner er sårade och som har svårt att hitta kristna som verkligen bryr sig om dig med ett herdehjärta: Det finns människor, ofta mera i det fördolda, med äkta kärlek och omsorg. Be Gud om hjälp och förvänta dig inte att de nödvändigtvis ska finnas i de kretsar där du tror!

P.S. En av de hemskaste böckerna om sekteristiskt maktutövande jag läst är ”Om det så skulle kosta mig livet” av Margaretha Sturesson (Libris förlag, 2009). Nyttig med fruktansvärd läsning. Handlar om Kingdom Center i Höör, Sverige (tidigare Kristet Center Syd).

Hej på er allihopa!
Är medlem i Livets Ord om än dock i mindre aktivt läge än tidigare. Efter alla mina år inom trosrörelsen måste jag säga att Andy är väldigt rätt ute.
Det finns en överdriven respekt för Ulf och Birgitta i kombination med en oerhörd fokusering på uppdraget som jag tror leder till en hård och kall andlig miljö.
När en sådan miljö uppstår kommer människofrukan lätt in i bilden och då har man en kombination av olika ingridienser som tillsammans skapar grogrunden för en andligt osund miljö. Låt mig ta några exempel.
Sedan länge råder det en övertygelse på Livets Ord att Gud ger specifika tilltal till Ulf som sedan församlingen ska sluta upp kring. När Ulf säger att Gud har talat om det ena och det andra lämnar han då per definition inget utrymme för att diskutera frågan som sådan. Har Gud talat så har han talat och då blir det väldigt svårt att för en enskild medlem/anställd att våga uttrycka en avvikande åsikt då denna åsikt i så fall lätt uppfattas som att man ifrågasätter vad Gud har sagt.
Det finns flera projekt som Ulf har tryckt hårt på för att sedan bli tyst om när han ser att det inte tar fart. Hur många minns inte allt arbete som lades ner på att få hem Raoul Wallenberg som ett exempel? Jag tror att ingen som var med då skulle påstå något annat än att Ulf tydligt la fram detta som ett tilltal från Gud. Livets Ord köte en radiokanal för att sprida evangeliet i Uppland som sedan fick säljas när lyssnarna och intäkterna uteblev. Ulf talade om att vi skulle vara 5000 medlemmar i början av 2000-talet och när det inte hände något så blev det tyst även om detta. Ulf med flera skulle flytta till Indien men kom inte in och flyttade då istället till Israel. När den förra påven var på besök i Sverige anordnades bönemöten mot påven men idag hyllar vi istället påven stort.
Det jag vill säga med dessa exempel är inte att det är hemskt att Ulf ibland missar och gör felbedömnngar utan problemet uppstår när det uttalat eller outtalat kopplas till att Herren har talat. För mig blir det onekligen en del frågetecken i efterdyningarna av nedmonterde projekt som det aldrig blev någort av.
Att tillägga är att alla större projekt som Livets Ord startar alltid har initierats av Ulf själv (och jag tror med stor inblandning av Birgitta. Detta lämnar åtminstonde mig med frågan, talar inte Gud till övriga pastorer i församlingen så att även dom får färga arbetet.

I denna miljö av starkt hierarkiskt ledarskap så passar inte medlemmar/anställda in som inte till hudra procent köper denna modell. Om man har oturen att bli stämplad som en kritiker eller liknande på Livets Ord är det så tydligt att många människor runt omkring distansierar sig för ingen vill bli förknippad med en sådan person .
På Livets Ord finns det pastorer som genuint bryr sig om medlemmarna men jag upplever att ju högre upp i hiarkin man kommer desto mindre av den varan hittar man.
Efter att Ulf la retreaten på Berget där Per Mases var retreatledare var det många församlingsmedlemmar som stod undrande och inte fattade något. Efter retreaten ansåg inte Ulf att han hade någon skyldighet att förklara för sina medlemmar vad det var som fick honom att lägga retreaten på detta omdebatterade ställe. Istället fick vi medlemmar bevittna hur flera andra pastorer på Ulfs egen blogg med näbbar och klor försvarade resan och bedyrade hur bra det hade varit. Ulf själv sa inte ett ord! För mig är detta ett exempel på ett snedvridet ledarskap och ett uttryck för bristande respekt för medlemmarna.

Jag tror det behövs en radikal förändring inom Livets Ord och andra hierarkiskt byggda församlingar där ledarna vågar släppa greppet om medlemmarna. I stället för att medlemmarna finns till för att tjäna pastorn så finns pastorn till för att tjäna sina medlemmarna. Först då tror jag det blir en genuin tillväxt och väckelse.

roger m. säger:

Robert det är precis som du säger !Har upplevt det likadant. Tack!

Besvarat den 15 augusti, 2009 / 12:46

Persson säger:

Ett annat exempel är när Livets Ord gick ut med att det skulle byggas ett STORT mission-center på tomten der Livets Ord har P-platser under konferenserna (ut imot Fyrislundsgatan).

Morris Cerullo tog upp ett jätte offer i det stora (cirkus) tältet på 90-tallet och det kom inn jätte mycket till detta (många hundre tusen ?). Själv gav jag stort inn i dette project. Det kom aldrig någon missionsbyggbnad ute på åkern. I sället drevs missions värksamheten ifrå barackerna i bakgården.

Man omdisponerade säkert dessa pängar inn i Missions värksamheten, men min poeng är att Livets Ord gick ut med att detta var ifrån Gud, och sen blev det inget av denna bygnaden. Det jag gav inn i var just denna bygnad…
vad hände så med dessa pängar?

Besvarat den 15 augusti, 2009 / 18:23

John Nilsson säger:

Detta var så välformulerat att jag skulle kunna tänka mig att ta in det som gästblogg på min blogg, förutsatt att du känner dig redo att stå för dina ord med både för och efternamn. Jag har full förståelse för om du inte känner att du är redo för detta, med tanke på de realiteter du tar upp om hur oliktänkande behandlas både av ledare och vanliga medlemmar.

Om du du känner att du vill, så kan du mejla mig på john[snabel-a]hemsida.be

Jag är kusin med Livets Ords vd och har både genom egna erfarenheter såväl som familjeband inblick i det du beskrivit.

Besvarat den 17 augusti, 2009 / 0:18

Vi lever i en tid av ”skakningar”,inte bara fysiska jordbavningar men aven ekonomiska och politiska.

Var tro kommer i de sista dagarna att sattas pa prov som aldrig forr. Det kommer att kosta nagot att folja Jesus.

I de kristna leden sker ett pagaende avfall. Det sekualiserade avfallet ar uppenbart, det andra avfallet ar mera subtilt eftersom det ar kladd i en religios mantel.

Man soker efter ”rotter”, ser sig tillbaka pa kyrkofader eller gar tillbaka till de judiska eller hebreiska rotterna men i allt sokande ar det latt att glomma att Bibeln uppmanar oss att soka HERREN av hela vart hjarta, att lara kanna Honom sa att vi kan urskilja Herderosten fran alla andra roster, inklusive vara egna, och folja Herderosten varthelst den leder oss.

Kristus ar grunden, klippan pa vilken var tro ar byggd.
Forsamlingen liksom aktenskapet ar tva av Gud valsignade institutioner. Men forsamlingen inklusive pastorn bestar inte av felfria manniskor, darfor uppmanar oss Guds Ord att prova allt och behalla det goda.Pastorn ar inte medlaren mellan forsamlingsmedlemmarna och Gud. Det finns bara en medlare Jesus Kristus. Vi maste ta ansvar sjalva for var vandring. Inser vi att vi alla har fel och brister kan vi bli varandra till hjalp och behover inte raka ut for ”andlig crash” nar vi blir besvikna pa andras, inklusive ledarens ofullkomlighet.

I en fungerande forsamling ar Kristus huvudet. Kristi kropp pa jorden ar inte en organisation utan en levande organism dar det finns ett bejakande av alla nadegavor och tjanster, ett samspel dar alla formas att bli mer och mer lik Jesus.

Jonas: Andy, om jag skriver något så menar jag det naturligtvis, om jag hade varit ironiskt hade jag markerat det på något sätt. Du verkar inte heller kunna läsa ordentligt vad jag skriver. Jag har aldrig sagt att man är förmer bara för att man är präst, då ska du inte heller lägga det i min mun. Jag har inte heller sagt något om påve, utan biskop. Det är inte samma sak. Med det sagt hoppas jag vi kan ha en seriös diskussion istället. Det är ok.

Jag borde förklarat varför jag skrev som jag gjorde så att det inte såg ut som jag tilla dig meningar du inte gett uttryck för. Låt mig förklara.

Beträffande detta med Ulf som påve, så har det sin bakgrund i en artikel Ulf Ekman skrev när Billy Graham dog fyllde 90. I den nämnde han att Graham skulle kunna kvalificeras att kallas den evangelikala kristenhetens påve, Yongi Cho för den pingst-karismatiska kristenhetens påve. Jag skrev då en lite lustig kommentar där jag föreslog att Ulf då skulle kunna kallas för den ”troskarismatiska påven”, åtminstone här i Skandinavien. Kommentaren godkändes aldrig. Det var alltså denna artikel jag hade i bakhuvudet när jag svarade dig.

Att Ulf skulle vara förmer än andra pastorer fick jag intryck av att du menade då du skrev att

”Därför kan man inte jämföra honom med vanliga pastorer. Även om en apostoliskt vigd inte är ofelbart så, är det skillnad på de apostoliskt vigda och de som inte är det.”

Mitt intryck var att du menade att Ulf i och med detta stod i en särställning gentemot andra pastorer, och det kan verka som fler med mig uppfattade det så. Om du inte menade detta så beklagar jag givetvis detta, för det är ju ett seriöst samtal vi önskar ha oavsett hur vi än måtte se på de olika frågorna.

Jag önskar inte gå in i frågan om nattvardsteologin, dvs realpresens, transubstationsläran eller konsubstationsläran, men jag vill kort fråga dig om du tror att det endast är prästvigda personer som får/bör förätta nattvarden? Är det din uppfattning att vanliga troende inte kan/bör dela ut nattvarden och på så sätt minnas Herren Jesus? Chansen är stor att vi spårar ur lite från ämnet, men om du kort kan redogöra för detta utifrån Guds Ord vore jag tacksam.

Var välsignad!

Michael G. Helders säger:

Jag tror Billy Graham lever fortfarande! Eller har jag totalt missat något?

Andy säger:

Det var jag som skrev och mindes fel! Han fyllde ju nyss 90, och det var ju det Ulf Ekmans artikel handlade om!

Besvarat den 15 augusti, 2009 / 17:36

Besvarat den 15 augusti, 2009 / 17:33

Robert: Tack för en saklig och informativ kommentar.
Du tillhör den sällsynta procenten LO-medlemmar som säger det du ser och tänker.
Resten stoppar som stukade och skrämda strutsar huvudet i sanden, vill inte, vågar inte, låta det de ser vidarebefordras till en vidare krets.
Kan försäkra dig, att det i det tysta uttalats många amen av LO-are, som läst din kommentar.
Mer av denna vara, tack.
Varför fokusera diskussionen runt herdefrågan så mycket kring LO och dess ledarskap?
Jo, helt enkelt därför att Ulf Ekman tagit på sig rollen som ledare och därmed stilbildare för hela trosrörelsen.
Därför har han ett särskilt ansvar för vad som sker, i synnerhet för människor som far illa.
Många av hans manér återfinns med automatik i flertalet trosförsamlingar, oberoende om de är officiella lydförsamlingar eller ej.
Den absurda tituleringssjukan, den alltmer kung och drottninglika roll han och hustrun successivt formar etc..
Det är viktigt att ta fram fakta och låta dem tala sitt tydliga språk, exempelvis alla ”Gud har sagt” projekt och hur gick det sedan.
Om Gud har sagt något, tål det en granskning.
Men det är ovärdigt och oseriöst, att som i de flesta fall på LO, försöka tiga ihjäl det och gå vidare och charma massorna och få dem att lätta på pengapungen till nästa ”Gud har sagt” projekt.
Ett ledarskap med en ödmjuk och tjänande attityd bidrar med sitt exempel till att församlingen växer.
I en sådan församling behövs inget trixande med statistiken, genom att tvångsansluta medlemmarnas barn, för att ge ett intryck av en tillväxt som inte existerar.
De ledare som idag formas i och av denna miljö, med dess bisarra människosyn, riskerar tyvärr att i framtiden multiplicera misstagen och förorsaka många människors lidande.

John Nilsson säger:

Enligt den psykologiska forskning jag tog del av när jag läste socialkunskap B vid SU, är det bara omkring 3% som går emot strömmen även om det kostar mycket eller bär med sig stor risk. Ytterligare omkring 15 procent gör det om risken är lägre och kostnaden lägre, medan den stora massan gör som alla andra och tar det säkra före det osäkra. Fler tror att de hör till de 3 eller 15 procenten än vad som är fallet när de utsätts för en prövning.

I situationer där det är rätt att höra till den bångstyriga lilla minoriteten är jag helt övertygad om att Gud har föga tålamod med dem som väljer de 97 procentens väg. Det är en rätt allvarlig livssynd att leva med att alltid ta det säkra före det osäkra.

Besvarat den 17 augusti, 2009 / 0:33

Jättefin artikel, Andy.
Jag jobbar själv i en församling, och din blogg är en ständig utmaning för mig när det gäller att tjäna syskonen i Herren. Stå på dig, för du har en viktig uppgift med din blogg. Låt oss också be för att de herdar Gud vill föra fram i våra församlingar får blomma ut , och att de som har sårats av maktmissbruket i våra församlingar får läkedom och upprättelse!
Guds rika välsignelse!

Andy säger:

Kul att du gillade detta Martin! Att vara en äldste, ledare, pastor osv handlar ju om att tjäna. Det är ingen glamorös uppgift om man följer anvisningarna som Jesus & Hans lärljungar ger oss i NT. Den störste ska bli den minste sa Jesus , och det ligger något i det han lärde oss om tjänande som Kristi kropp behöver återupptäcka, åtminstode delar av dem karismatiska delen. Det är många sår som behöver läkas efter att personer i ledande positioner i vissa sammanhang utövat/missbrukat makt istället för att tjäna. Det hjälper inte att nu säga att man trodde man gjorde det rätta och så bara gå vidare, men detta kan vi samtala om vidare under hösten i en annan artikel.

Bless!

Besvarat den 16 augusti, 2009 / 0:02

Hei
Takk for en fin artikkel om hyrder.

Har bare lyst til å fortelle hvordan jeg følte det når jeg meldte meg ut av Levende ord.

Jeg ba til Gud om å bli FRI fra Levende Ord hele året før sammenbruddet i Levende ord kom.Hadde de siste årene før dette skjedde følt meg som en fange der.Det var veldig tøft å være der åndelig,man kunne merke at ting ikke var som det skulle.Bl.a så fikk jeg sånn ulyst å gi tiende og sluttet helt med det.

Når sammenbruddet kom så var det som en befrielse.

Ordene om å forlate Guds beskyttelse ved å melde seg ut av den menigheten hadde hengt over meg som en mare.

MEN når jeg leverte utmeldingsskjemaet så hørte jeg disse ordene klart og tydelig:

Salme 91;4

”Med Sine fjær skal Han dekke deg,og under Hans vinger skal du finne tilflukt.
Hans sannhet skal være ditt skjold og ditt vern”

Tenkte kanskje dette kunne være til styrke for noen som føler seg bundet av ordene om: ”å gå ut av beskyttelsens ved å gå ut av menigheten”.
Det er GUD som skal beskytte deg!!Det er HAM vi skal søke beskyttelse og hjelp hos.ALT annet er vranglære.

Ellers når det gjelder hyrde så tror jeg mye på det Paulus skrev om å innsette eldste.Dette for å beskytte de som skal være ledere mot seg selv, OG for å beskytte menigheten mot falske hyrder.Historien har jo vist at det er vanskelig å stå som hyrder for en forsamling. Penger og makt er en farlig kombinasjon og en stor årsak til fall.

Jeg tror IKKE at det er synd å ha en ung mann eller kvinne ved roret……….jeg mener bare at det kan bli mye tull ut av det- som kunne vært unngått ved å følge Paulus sitt forslag.

Jeg tror heller ikke på at det er SYND å stå uten menighet.Bare litt ensomt.

Heller ikke tror jeg at husmenigheter er noen synd, men mener bare det at det kan bli endel krøll der også- når man snakker lederskap og sånn

Paulus kalte seg selv forresten med all frimodighet for APOSTEL.Han var ikke redd for titler, og brevene hans til titus og timoteus ble kalt for pastoral-brev…

Bra artikel. Men jag saknar en viktig del: Den bibliska analogin med herde/fårahjord är inte i första hand en individuell relation. Herden är inte i första hand herde för varje får för sig utan för hela hjorden. Poängen i Luk 15 är att Guds omsorg är större än vad en mänsklig herde normalt kan ge. Var det en självklarhet att lämna 99 får för att söka efter det förlorade? Svaret är nej. Därför blir glädjen desto större när mannen lyckades finna det han sökte och återföra det till hjorden.

Å andra sidan tycks vi i vår tid identifiera oss mer med det enda fåret. Det är medlemmen som skall pröva…pastorn skall hjälpa individen o.s.v. Allt detta låter ju bra och man citerar bibelord, men bibelns böcker är riktade till hela hjorden inte till individen, skild från resten. Det glömmer vi väldigt ofta bort. Det vi behöver är varandra (med våra gåvor men också med våra fel och brister) inte alla som titulerar sig pastor. INGEN pastor klarar av att ENSAM leva upp till Den Gode Herdens standard…

Beo Christensson

Behöver maktmissbruk och ensamhet/utfrysning av medlemmar ha ett samband? som jag uppfattar att artikeln vill säga.

Jag är själv medlem i en pingstkyrka som inte alls är hierarkiskt byggd. Denna församling har jag varit borta från i över ett år nu pga studier på annan ort. Men aldrig under denna tid har jag hört något från min församling. Ingen har frågat efter mej eller undrat när jag kommer tillbaka.

Jag håller med dej Andy i mycket av det du skriver i sak här om vad Herdens roll bör vara. Att ta sej ann det vilsna fåret.

Jag vet inte hur man ska se på berättelsen om Jesus och den rike mannen.
Tog sej Jesus an den rike mannen som en herde söker upp det vilsna fåret? eller lämnade han honom till bitterhet och ensamhet?
I det stora kanske det som såg ut som ett utlämnande istället var vägen som Jesus sökte upp det förlorade fåret på? Jag tror att mannen senare ödmjukade sej och gav sitt liv till Jesus.

Patrick Olund säger:

Rätta herdar behövs som verkligen lägger ner sina liv för fåren. Jag tror inte att det är bara hos trosrörelsen som vi finner detta fruktansvärda med att man blir nästan ”glömd” om man inte kommer till församlingen på ett tag.

Detta finns i många församlingar och samfund och det jag tror att det är varje kristens ansvar att söka upp sina syskon som man inte har sett på ett tag. Alltså, inte bara herdens ansvar men det ligger på oss alla.

Besvarat den 16 augusti, 2009 / 7:38

Jeg synes det er tragisk og trist at folk har en feilaktig respekt og det virker nesten som enkelte er redd for Ulf Ekman. Men det er bare Gud vi skal frykte.
Det som har blitt klart for meg den senere tiden er at Livets Ord faktisk er en forsamling som er en del av SVENSKA KYRKAN! Ja, du hørte riktig, Livets Ord er en del av Svenske Kyrkan. Eftersom alle dets hovedpastorer ALDRI har gitt slipp på sitt medlemsskap i SK så blir dette derfor et faktum.

Det som videre er UTROLIG for meg å forstå er at Ulf Ekman har beholdt sitt medlemskap i SK blant annet på grunn av at SK står under Den Apostoliske Suksesjonen. At han faktisk tror på denne ”vidskepelse” er enda mer utrolig.

Det vi vet at Skriften sier at i den siste tiden kommer Herren til å forføre folk slik at de tror løgnen. (2 Tess Kap 2.)

”Svenska kyrkan hävdar att den apostoliska successionen behållits trots den svenska reformationen. Sveriges förste evangeliske ärkebiskop, Laurentius Petri, inlemmades med deras synsätt i den apostoliska successionen då han vigdes av den katolske biskopen Petrus Magni i Västerås 1531.”

fra Wikipedia.

For bakgrunnsinfo finnes det mye å lese her:

http://www.gotquestions.org/apostolic-succession.html
http://en.wikipedia.org/wiki/Apostolic_succession

Jeg har flere ganger bedt Ulf Ekman å komme ut og Bibelsk forsvare sitt syn innen en rekke områder:

Dette er områder hvor jeg mener det er veldig viktig at det kommer avklaring. Folk har lenge nok ventet på svar på disse områdene. Det kan meget mulig være flere punkter og momenter som jeg ikke har fått med meg som Ulf Ekman bør forklare. Men her er de punktene jeg har kommet frem til så langt:

a. Benevningen av Maria som evig Jomfru i hans tale på Östanbäcks Kloster. Hvor har han dette fra? Hvor i Bibelen står det at Maria er evig Jomfru?

b. ”Mysteriet” i Nattverden hvor vin og brød blir ”forvandlet” til Jesu kjøtt og Jesu blod. (som leder til den forkastelige irrlæren om at Jesus blir ofret IGJEN og IGJEN”

Men Jesus ble ofret EN GANG for ALLE. Hebr.10.10

b2.Videre mener Livets Ords ledere idag at bare presteinnvidde/eller de som har blitt håndspålagt av en som står under Apostolisk Suksesjon kan utføre nattverd.

c. Det Bibelske grunnlaget for Apostolisk Suksesjon. Denne feilaktige læren kommer fra Ignatius og man finner ikke noe støtte for dette i Bibelen. Jeg utfordrer hvem som helst til å motbevise min påstand.

d. Livets Ords ”absoluta tystnad” når det gjelder deres fortid. Ulf Ekmans brist i å rette opp feil, og be disse menneskene om tilgivelse.
Alle vitnesbyrdene om feilaktig kontroll, behandling og attityd mot mennesker. Bristen på å forlate de 99 for å finne den ene osv osv osv.

e. Redegjøre for Den Offisielle dialogen som han deltar i med RKK.(RKK har aldri lagt skjul på at deres hensikt med alle sine Inter-denomination and Inter-faith dialogues har målet om ENHET slik RKK oppfatter den. Nemlig at alle de ”forvillede barn i ”kirkediasporaen” skal komma ”hjem” til Kirkan med stor K(RKK).

e2.Videre så mener jeg det er et behov at han redegjør for sin deltakelse i Jerusalem Council II og hva slags syn Livets Ord har på Vatican II Council.

I Vatican II (1963-1965) ble ideen til Den Ekumeniske Bevegelsen født. Det er viktig å forstå at det var RKK som tok initiativet til dette. I samme Vatican II kansliet ble det besluttet å åpne opp for Dialogisk Spiritualisme og meditasjon og dette ledet blant annet til Interfaith møtet i Napoli noen få år senere.

Arbeidet til Thomas Merton og Thomas Keating sprang ut fra dette initiativet.(Begge to er ”pionerer” innen å trekke Østens mystikk inn i RKK, kristenheten og kommuniteter innen RKK.

f. Ulf Ekmans/LO’s Avstandstagning til Åge Åleskjær og hans fokus på forkynnelse om Nåde.

g. Ulf Ekmans budskap fra 2005-til idag hvor han basically hevder at ”De Historiska Kyrkorna” er stammen på treet og at de siste års pinsekarismatiske vekkelser er ”vilda grenar” som behøver å kobles med stammen for ”inte bli förvärdsligad och att få stadga”. Dette hevdet han først i sitt intervju i Magazinet i tidlig i 2005. Men senere har dette budskap återupprepats blant annet i Keryx og nu senast i hans bok ”Andliga Rötter.”Det er ISRAEL som er treet og det er vi ikkejødiske kristne som er de ville grenene og som GUD av Hans store NÅDE har podet oss inn i det EKTE VINTREET. (Rom Kap 9,10 og 11)

h. Ulf Ekmans uansvarlighet ved å legge en retreat til Berget UNDER Ledelse av den Lotusmediterende og ZenMeditasjon praktiserende Per Mases.

Kjære alle sammen, Jeg håper det er flere som ser at Ulf Ekman opererer med IRR-lære… Ser dere det? Og IKKE bare på ETT område.
Folk måste vakna og se at dette ALT er feil. Det har ingen støtte i Bibelen.

Når skal Skandinavias kristenhet våkne og se hvordan vi blir forført av Livets Ords ledere?? Hvor mange flere BEVIS skal vi ha før ”poletten ramler ned?”

Ulf Ekman, Anders Gerdmar, Robert Ekh og Svante Rumar er fortsatt medlemmer i DEN SVENSKA KYRKAN.

Det eneste riktige ville til en begynnelse være att man krevde at Livets Ords pastorer gav opp sine medlemsskap i Svenska Kyrkan.

Jonathan Ekman, ULF Ekmans sønn og VD i Stiftelsen Livets Ord har nettopp vært i media og fortalt at han har DUBBELT Församlingsmedlemsskap i Livets Ord/Svenska Kyrkan og stiller i Kirkevalget i Sverige INNEN(INOM) SK for å bli ”Stiftsfullmäktige i Uppsala stift”

http://bit.ly/2Wn1nH

Jeg har ikke respekt for ”ledere” som så arrogant unnviker å møte ærlige undrende mennesker som har konkrete spørsmål om åndelige og bibelske frågor relatert til den lære som disse ”lederne” presenter.
Det er vanskelig å ha respekt for de som fortsetter å holde fast på sin arroganse og raljerer over og latterliggjør de som stiller spørsmål.

Vi vet fra Skriften at Gud står de stolte i mot men de ydmyke gir han nåde. Jeg tror at desverre at saker kommer ”braka i hop” og ”mantlar” blir gitt til andre om ikke sentrale personer radikalt endrer sin kurs og ydmyker seg i disse punktene jeg her har listet opp.

Be om at Guds vilje skal skje i Skandinavias kristenhet, Be om at Gud reiser opp mange Jesus-ETTERFØLGERE!

Vær velsignet i Jesu navn ved Guds store nåde.

John Nilsson säger:

Bra skrivet! Sakligt, koncist och språkligt lätt även för oss ikke norsktalande att begripa.

Besvarat den 17 augusti, 2009 / 0:55

Ronny säger:

Hej !Jag tyckte också din kommentar var bra Lars. F, tack !!!

Men jag gillar Ulf och Livets Ordarna med …

Föresten ville Ulf och Birgita hjälpa mig en gång när vi träffades på stan en gång av en ren tillfällighet på västra Ågatan i Uppsala. När jag hadde det kjämpigt.Och bjöd mig hem för det ändamålet strax innan de flyttade till Israel .Men jag besökte dem aldrig .Och jag tror de verkligen ville hjälpa mig då…

Och han sa en gång på Svensk tv : Tv4 Uppland ,Regional Tv. I en interljuv som svar på reportens fråga .Om felaktig undervisning vissa fått problem med : Om det inte var tid att be om förlåt för det? För några år sedan på en Europa konferans i början av 2000-talet.

Ulfs svar: Isåfall privat för de som ville det, men inte ofentligt , men det var ju som det var då och tiderna och människor och livet förändras ju med ibland över en natt…

Men vi behöver ju inte alltid och kategoriskt lyft fram enbart hans och Livets Ords brister eller hos andra och oss själva .Låt oss nämna nåt av allt bra med dem och andra och oss själva och livet med . Så kanske det går lättare att vilja gå till mötes Gud och varandra och oss själva och livet och Guds Ord som Gud vill det .Och tro på Gud om det hela i frid med Gud.

Ulf och Livets Ord tror ju på Jesus Herren också och tjännat så gott det kunnat och förståt och vetat med sinna missar också.Och i Kärlek med Guds välsignelse ödmjukt också och sunt i tron den sunda tron och läran Guds Ord Bibeln med.

Det finns en del av oss kritiker som behöver göra korigeringar med ibland och nyansera oss ,som vi alla och mer öppet och erkänna det med ,som det passar på ett passande vis och gott och välsignat vis av bara nåd. För det är ju ingen som kommer in i himmlen till Gud igenom självrättfärdighet bara Guds nåd igenom Jesus Kristus som Guds rättfärdighet för oss och försonings medel igenom tro på Gud enligt Guds Ord. För ett liv i frid med Gud och för gott om allt , annars omöjligt …

Och dagens sitution med Ulf och Livets Ord och vid visa tillfällen tidigare och nutidens om ekumenik… Utesluter inte allt positivt angående honom och dem att tack Gud för .Eller att de inte skulle kunna ändra sig med tiden i frågor om tron och livet och församlingen och enhet som Gud vill ,enligt sitt Ord, av bara Guds nåd.

Låt oss då inte göra det svårare än nödvändigt för dem och andra och oss själva att Göra det ,om det som behövs som Gud vill .Utan underlätta för att det ska kunna bli möjligt istället och gärna i frid med Gud …

Med Guds nåds trygga pålitliga barmhärtighet hjälp omsorg kärlek och fördragsammhet. Och försonning med sig själv i Kristus Gud . Så att han inte tillräcknar människorna deras missgärningar .Med intigritet ett steg i taget med hänsyn för vår nästa och varandra och vår egen tackt i Kärlek.

Så vi som alla kan få den tid vi behöver att bli redo för försonning igenom försonningen och Guds kärlek och omsorg med Guds hjälp endast och endast möjligt.Med Gud och nästan och oss själva och varandra igenom Jesus vår Herre bara.För för människor är det omöjligt att bli frälst sa Jesus men för Gud är allt möjligt…Så vi får låta Jesu leda det hela i frid med Gud och Guds Ord vår nästa och oss själva och livet och församlingen så blir det bra på nåt vis med allting som Gud vill det till Guds ära i Jesus namn…Amen !!!

Och det som redan är för sent med, kan vi inget göra åt, mer än förbli i Guds nåd och tröst och hjälp om…

Men med nuet och framtiden som Gud vill alldeles som det behövs och blir bäst alltid igenom hans nåd och hjälp bara att vilja tro och göra som Gud vill i frid med Gud om .Som med det förflutna .Och att vi låter försonna oss med Kristus med Gud ,för Gud kan göra livet gott och tröstat och lykligt och tryggt och mennigsfullt och välsignat i frid med Honom igenom allt trots hur det är som de borde eller ej och vem det än beror på eller oss. Gång på gång hur många gånger som helst… Och slutligen hos honom i Himmlen.Så ge inte upp Gud kan och vill hjälpa dig och alla och mig….

Så vi också kan låta försonna oss med Gud med Kristus vi med. Om och när vi vill det.Och vi behöver inte göra oss beroende av andra eller oss själva eller nåt för att det ska bli möjligt .Mer än Gud ,såväl som om allt för att få frid med Gud för Gott …. Ett steg i taget.Tills vi inte heller igenom Guds nåd och kärlek tillräknar andra och nästan och oss mer deras och våra missgärningar med frid med Gud…Så väl det då kan bli på jorden innan himmlen hos Gud. För vår vän och fiende och oss och livet i Gud .Och för vår Gud vilcken lycka och glädje för honom .Om vi skulle vandrar i hans nåd och kärlek och för tid och evighet och bli helt trygga i tro på Honom om .Och de som vill alltid får om det så blir sent eller tidigt i livet

Så det finns hopp för var och en och nästan, alltid igenom Gud och Guds Godhet och Goda vilja .Och slutligen att vi får komma till Himmlen om och när vi vill tro på Gud och alla får det som vill det.Ingen lämnas kvar och utanför alla är välkomna till Jesus Herren vår älskade Gud …Och dessför innan på Jorden igenom hans kraft med all nåd och sanning och välsignelse och frid med Gud och Guds Ord som Gud vill och tro på Gud.

Och om allt och alla deras liv och oss själva och vårt eget liv och hela livet och hela församlingen och Gud och Guds Ord för frid med Gud för Gott trots allt.Med fostran och tucktan och syndanöd ånger och omvändelse av bara nåd med . Med all Guds nåd till hjälp som alltid behövs för att det ska bli som Gud vill med allt .Med förlåtelse tröst frid med Gud som Gud vill det av Honom enligt Guds Ord .

Så vi kan få Gott mod och rent samvete renat i Jesu blod från dödda gärningar…Och kraft och mod och vilja och trygg och äckta tro på Gud om Guds nåd och sanning och vilja att få leva vidare som Gud vill .Och att Gud alltid vill det med.Så vi inom oss igenom Gud bara i oss i Gud kan bli helt trygg med Gud ändå och om framtiden i Honom i världen men inte utav världen .Och sen i Himmlen…Hur det än sen stormar i övrigt så kan man bli trygg i tro på Gud och Guds Ord igenom Gud bara.Igenom honom som kan näpsa och stilla stormarna och vindarna så det blir helt stilla och lungt och gott och helt välsignat med frid med Gud. Som Gud vill… Men allt har ju sin tid så allteftersom som det blir bäst. Kan vi bli trygga igenom Gud och nån annan lösning finns inte för frid med Gud än Gud.Och så är det med allt…

Och så sa Jesus att vi skulle behandla andra som vi själva ville bli behandlade.Och ofenntligt utlämnade är väl inget som nån av oss vill vara med om . Som Ulf och Livets Ord gått igenom nu i 26 år och jag vet för jag har ändå minna 11 år i sammanhanget 87-98 . Guds nåd är oss mer än nog trots allt. Så ge inte upp Ulf Ekman och övriga. vi får alltid en ny Chans och Lars F… Frid Ronny ps 103

Besvarat den 17 augusti, 2009 / 12:06

Samuel Rnr:

Hallo.
Det var spesiellt disse ordene som talte sterkt:

”Hans SANNHET skal være ditt skjold og ditt vern” (salme 91:4)

Ja jeg skjønner hva du mener ang. titler.Det kan føre til stolthet å forlange å bli kalt ved titler.

Jonas: När vi pratar om herdar så måste man ju betona den apostoliska successionen från S:t Peter som Jesus byggde sin kyrka. Pastor Ulf Ekman har ju denna då han vigdes som präst i Svenska kyrkan. Därför kan man inte jämföra honom med vanliga pastorer. Även om en apostoliskt vigd inte är ofelbart så, är det skillnad på de apostoliskt vigda och de som inte är det.
Vore det inte bra om pastor Ulf gick till Missionsprovinsen och föreslog att han skulle vigas till biskop för hela Trosrörelsen? Skulle betyda mycket för kristenheten i Sverige, och ge Trosrörelsen en helt annan legitimitet.

Först, pastor tjänsten handlar inte om auktoritet i Kristus! Bara ta det engelska ordet för pastor ”Minister”, ordet minister är det samma på latin och betyder ”tjänare”, inte ledare, inte Guds man, inte chef utan ”tjänare”. Latinska orden ”minister” användes ursprungligen som översättning av de grekiska orden ”diakoneo” och ”diakonia”.
Det är för mig självklart att en som är tjänare arbetar eller agerar åt någon (eller flera) annans vägnar, och en som agerar åt någon annan kan inte ha så mycket makt i sig själv.
Samtidig, är det viktigt att komma ihåg att i det allmänna prästadömet (alla kristna) har varit handlar om kallet att vara Ordets tjänare, något Jesus grundade och gav åt hela Kyrkan (nycklamakten).

Redan dödens ämbete, som med bokstäver var inristat på stenar, framträdde i sådan härlighet att Israels barn inte kunde se på Moses ansikte för dess strålglans, fast den glansen bleknade. Hur mycket större härlighet skall då inte Andens ämbete ha? Om redan fördömelsens ämbete trädde fram i härlighet, hur mycket mer överflödar då inte rättfärdighetens ämbete av härlighet. (2 Kor 3:7-9)

Eftersom kyrkan föds av Ordet, får sin näring och styrks av Ordet, är det uppenbart att den inte kan existera utan Ordet. Om kyrkan är utan Ordet upphör den att vara kyrka. En kristen föds alltså till Ordets ämbete i dopet (zu dem Amt des Worts geboren ist), och om de påvliga biskoparna inte är villiga att tilldela Ordets ämbete annat än till dem som förstör Guds ord och bryter ned kyrkan, då finns det inga andra alternativ än att antingen låta kyrkan förgås utan Guds ord, eller att låta dem som kommer samman rösta och välja en, eller så många som behövs, bland dem som är kompetenta. Därför kan vem som helst i nödfall döpa och ge avlösning, vilket inte skulle vara möjligt om inte vi alla vore präster. (”Concerning the Ministry”, LW 40, p.37; SL X, 1592-1593) Martin Luther

Det är alltså ingen skillnad mellan den makt Ulf Ekman har blivit givit i Kristus, och den makt som har blivit givet dig i Kristus (speciellt inte eftersom makten tillhör Kristus allena!).

Att utöva Ordets ämbete är att döma ut synd, när de förkunnar förlåtelse genom Kristus, eller för att återigen citera Luther:

Även om inte alla har kallelse till det offentliga ämbetet har alla kristna rätt att lära, undervisa, förmana, trösta och tillrättavisa sin medmänniska med Guds Ord vid varje tillfälle och närhelst det är nödvändigt. T ex fäder och mödrar borde göra detta för sina barn och sitt husfolk; en broder, granne, medborgare eller bonde för den andre. En kristen får förvisso undervisa och förmana en annan okunnig eller svag kristen om de tio budorden, trosbekännelsen och Fader vår. Och den som mottar sådan undervisning är också pliktig att acceptera det som Guds ord och bekänna det offentligt. (”Psalm 110″, LW 13, p.333)

Och återigen, det finns inga större skillnader mellan det offentliga ämbetet (pastor i en kyrka) och det privata ämbetet (alla kristna), Martin Luther förklarade det så här:

Ty även om vi alla är präster betyder det inte att vi alla kan predika, lära och styra. Några måste väljas ur mängden och avskiljas för ett sådant ämbete… Så skiljer man mellan predikoämbetet eller ämbetet och det allmänna prästadömet som tillhör alla döpta kristna. Predikoämbetet är ingenting annat än offentlig tjänstgöring (public service) som råkar vara tilldelat någon av hela församlingen, av vilka alla är präster. (”Psalm 110″, LW 13, p.332)

Men för att ha den kallelsen (offentliga ämbetet) har bibeln en check list:

* Ämbetsinnehavare sägs uttryckligen vara givna av Gud (Apg 20:28, 1 Kor 12:28, Ef 4:11).
* Ingen kan verka som en offentlig tjänare utan kallelse (Rom 10:15).
* Det föreskrivs särskilda kvalifikationer för offentlig tjänst (1 Tim 3).
* Bibeln nämner särskilda tjänster eller former av det offentliga ämbetet (1Tim 3, 1 Kor 12).
* Offentliga tjänare skall stödas ekonomiskt av dem som de betjänar (1 Kor 9:7-14).

Dessa Bibel citat handlar ju först och främst om kallelse, helgelse, och när man eventuellt är mogen för att bli aktiv/gå ut i sin tjänst.

I Martin Luther: Herdabrev till de böhmiska bröderna, 1523 kan vi se:
- Luther ville dra fram påvedömets falska syn på prästvigningen så att de som ännu håller fast vid den katolska prästvigningen skall få sina ögon öppnade och inte ta del i den. Detta skriver Luther för att böhmerna skulle bli fastare i sin påbegynta tro och inte dras tillbaka i påvedömets villfarelser.
- Han skriver att de böhmer som går till Rom för att få prästvigning, tvingas köpslå med sitt samvete och delta i den obibliska prästvigningen, dessa kan inte med gott samvete säga att de kommit in i fårahuset genom den rätta dörren.
- Det är bättre att böhmerna är helt utan tjänare och att husbonden själv undervisar sin familj än att en församling leds av en Babels profet.
- Luther påpekar att i påvedömet blir alla som har prästkallelse smorda och befullmäktigade till tjänst endast av biskopar eftersom bara de har makten att göra detta. Ingen bryr sig i vad församlingen anser trots att församlingen som Guds folk skall ha mest att säga till om i saken. Detta, att biskopen prästviger utan att församlingen vet om det, är enligt Luther en stor och skadlig villfarelse.
- Om dem som blivit prästvigda på påviskt vis säger Luther att de inte behöver lämna sin befattning ifall de omvänder sig och överger det orättfärdiga i deras ämbetsutövning (bl.a. mässoffrandet). Ändå säger han att de aldrig skall ta emot någon som påven viger, om de gör det är hela brevet som han har skrivit onödigt.
- Det finns två alternativ: 1. vara fri från påven och utvälja samt tillsätta herdar själva, vilket Bibeln uppmanar till, 2. vara fånge under påven och ta emot dem som fördärvets konung sänder, vilket Herren i sin nåd må bevara er från.

Paulus kallar lagens ämbete bla. för fördömmelsens ämbete. Och ibland undrar jag inte om det är det ämbete Ulf Ekman har, hur annars kan man demonisera de människor som utöver det dem har rätt att utöva i det prästdömme som Herren har givet dem?

Martin Luther tolkar Gal 1:1 så här:

Genast i början bestraffar han de falska lärarna, som skröto med att de voro apostlarnas lärjungar och utsända av dem, men vilka däremot föraktade Paulus, eftersom han varken var apostlalärjunge eller av någon blivit sänd att förkunna evangelium. Han hade kommit från annat håll och på eget initiativ trängt sig in i detta ämbete. Mot dem är det som Paulus försvarar sig med de anförda orden, med vilka han alltså vill säga: Min kallelse synes edra predikanter föraktlig, men alla som kommit till eder ha utsänts antingen från människor eller genom någon människa, det är, antingen ha de kommit utan kallelse, av egen drift, eller kallade genom andra. Men min kallelse är icke från människor och har icke heller skett genom någon människa utan står över all slags kallelse, som kan förekomma efter apostlarna. Den har nämligen skett genom Jesus Kristus och Gud, Fadern o. s, v.

Med ”från människor” förstår jag sådana, som kalla sig själva och tränga sig på, utan att vare sig Gud eller människa kalla eller sända dem. De löpa och tala av sig själva, såsom i våra dagar svärmeandarna göra, vilka antingen krypa i vrårna och där söka något ställe, där de kunna utgjuta sitt gift, men undvika den offentliga gudstjänsten, eller också komma hit, där evangelium redan förut är planterat. Dem kallar jag ”från människor”. ”Genom någon människa” åter kallar jag dem, som hava gudomlig kallelse ehuru genom en människa.

När alltså en furste eller en ämbetsman, t. ex. jag själv, kallar någon, har han sin kallelse genom en människa, och detta är över hela världen det vanliga slaget av kallelse efter apostlarnas. Den skall icke heller utbytas mot någon annan utan hållas i ära för våra partiandars skull, vilka förakta den och skryta med en annan kallelse, i det de säga sig av Anden drivas att undervisa. Men de ljuga, de bedragarna. Av anden drivas de nog, men icke av någon god utan av en ond ande. Såsom, förkunnare (i min egenskap av doktor kunde jag visserligen predika i hela påvedömet, om man bara kunde tåla mig) får jag icke begiva mig utanför min lott till någon annan stad, där jag icke är kallad, och predika där, icke ens om jag hör, att själarna genom falsk lära föras hän mot fördömelsen och jag med min sunda lära kunde rycka dem undan både villfarelse och fördömelse. Nej, jag bör lämna saken åt Gud, som i sinom tid skall finna anledning att lagligen kalla tjänare och giva sitt Ord. Ty han är skördens Herre, som skall sända arbetare i sin skörd. Oss tillkommer det att bedja, Matt. 9, 38.

Därför bör man icke tränga sig in på en annans skördefält, som djävulen brukar göra genom sina sekterister, vilka alltid förebära det mest brinnande nit, nämligen att det gör dem ont att människor så jämmerligt föras vilse, att de vilja lära sanningen och rycka de vilseförda ur djävulens snara. Även om det är så, att någon vill i fromt nit och god avsikt med sin sunda lära befria de vilseförda ur deras villfarelse, uppstår därför likväl ett dåligt föredöme, varigenom de ogudaktiga lärarna få tillfälle att tränga sig in. Genom dem kan sedan Satan intaga lärostolen, varför exemplet i längden blir till den största skada.

Man kan ju lära en hel del av dem gamla kloka. Och det som är på väg att ske nu är ju ren paj kasting i sandlådan, pastor briljerar sig, andra pastorer demoniserar Guds barn, och Guds barn blir allt mer nitiska att dela med sig olika sanningar som dem har hittat (om det stämmer överens med Skriften eller ej för tiden visa)- och det är va som sker när Satan intagar lärostolen (säger att varken att Satan har genom Livets Ord intagit lärostolen eller genom oss bloggare).

Det hjälper inte att omskriva SKR’s tum regler för enhet, det hjälper inte…Eller varför inte se hur RKK svarar på frågor såsom:
Varför använder inte konciliet och det följande läroämbetets texter benämningen ”kyrka” när det gäller de kristna samfund som utgått från 1500-talets reformation?

”Eftersom dessa samfund enligt den katolska läran saknar den apostoliska successionen i ordinationssakramentet. Därför saknar de ett väsentligt element som är konstitutivt för Kyrkan. Dessa kyrkliga samfund, som inte har bevarat det eukaristiska mysteriets hela och fulla verklighet (genuinam atque integram substantiam Mysterii eucharistichi non servant)[19], i synnerhet till följd av frånvaron av det ministeriella (särskilda) prästadömet, kan inte enligt den katolska läran kallas ”kyrkor” i ordets egentliga mening.”

Hur skall man förstå utsagan enligt vilken Kristi Kyrka ”subsisterar” [subsistit, består] i den katolska Kyrkan?

”Kristus ”har på jorden grundat” en enda Kyrka och instiftat henne som ”ett synligt samfund och en andlig gemenskap” [5], som alltifrån begynnelsen under tidernas lopp aldrig har upphört att existera och som alltid skall existera, och det är endast i henne som för alltid de av Kristus själv instiftade elementen kommer att bestå.[6] ”Det är Kristi enda Kyrka, som vi bekänner i trosbekännelsen: en, helig, katolsk och apostolisk […]. Denna Kyrka, konstituerad och organiserad i denna världen som ett samfund (societas) ”subsisterar” [subsistit, består] i den katolska Kyrkan som leds av Petri efterträdare och av de biskopar som står i gemenskap med honom”[7].

Saxat ifrån: http://www.katobs.se/congr_responsa_orig.htm

Se också dessa tidnings artiklar som avklarar va RKK menar med ordet ekumenik: http://sydsvenskan.se/varlden/article250801.ece , http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=138119

Eller varför inte se på va de ekumeniska rörelserna står för:

”FKE är en trosgemenskap mellan katoliker och medlemmar i Svenska kyrkan, som vill bidra till förberedelsen av en återförening mellan kyrkorna enligt katolska principer för ekumeniken. FKE finner det därvid angeläget att bevara det svenska arvet av liturgi, andlig erfarenhet, förkunnelse och själavård, där detta arv stämmer överens med katolsk tro och kan berika den återförenade kyrkan. Enligt samma principer vill FKE, så långt förbundet och dess medlemmar förmår, även främja enheten mellan alla kristna kyrkor, samfund och riktningar” (stadgarna 1 §).

Ja man kan ju saxa och klippa hur mycket som hellst, så hur Ulf Ekman kan få detta till att inte vara tal om organisatorisk enhet är för mig svårt att förstå.
Speciellt när han som Peter Halldorf har böjd nacke för Petrus ämbete (vilket man gör när man erkänner apostoliska successionen).
Spännande också att se att Ulf Ekman bemöter S-E Daniel Nilsson tes om att Katolska kyrkan aldrig kommer att ändra sig, med argumentet ”väldigt många i de frikyrkliga leden faktiskt har både öppnat sig och ändrat sig i förhållande till de historiska kyrkorna”. Det var för mig en konstig argumentation:

”RKK kommer aldrig att ändra sig” svar: ”Nej, men vi har och kan!”

Bror

Heisann.
Du sier :”hvor legger du dine nye troende?”

Fint at du tok opp det.En av prekenene fra tiden i trosbevegelsen som jeg reagerte på med forferdelse var at man ikke måtte forkynne Jesus for folk dersom det ikke var en menighet man kunne ta dem til ,eller man ikke kunne følge dem opp selv etterpå.

FOR et bedrag sier jeg nå!!!
Det er rystende at slik vranglære har fått spre seg på denne måten!

Hvor legger jeg en nyfrelst?
SVAR: I Jesu hender.

Er du klar over at det å få høre navnet Jesus og hva Han gjorde på korset kan løse et menneske som er i dyp depresjon og kanskje står på randen til selvmord?
Tenk hvor mange sjeler det er som er i dypeste mørke ,åsså skal vi tie stilt om navnet Jesus bare for at vi selv ikke har anledning til å følge dem opp?DET er en løgn!

Jeg ble selv frelst uten innblanding av mennesker.
Jeg tok i mot Jesus på min hybel,helt alene.
Ingen var der til å lære meg opp.
Men jeg opplevde å være omsluttet av Den Hellige Ånd på en mektig måte og HAN ledet meg .Alt gikk ikke knirkefritt ,men Jesus var sterkt med og fikk meg på rett vei etterhvert.

DERFOR nøler jeg ikke med å forkynne Jesus overalt hvor jeg har mulighet.

Å tro at vi må gjøre alt selv er å utelukke Den Allmektige Gud.Det aller viktigste er at folk får høre om Jesus.
Vi må ikke tie stilt,det kommer ikke ann på oss , men GUD.

Han kan fint finne på å sende ANDRE mnsk. til den nyfrelste i rett tid.HAN kan lede den nyfrelste til bøker og filmer.
HAN taler også igjennom bibelen ,sitt ord.

Slutt å begrense GUD!!

I Ef. 1 v. står det at jeg som troende er:
”For i ham har han utvalgt oss før verdens grunnvoll ble lagt, for at vi skal være hellige og ulasteligelige for hans åsyn.”

Følglig er vi kristne fordi han har utvalgt oss.

Vi er tenkt å være et hellig folk satt til å utføre hellige tjenester.

P.g.a. Jesus tok på seg alle vår synd, all vår skam er vi feilfrie framfor Gud.

v.5 ”I kjærlighet har han forut bestemt oss til å få barnekår hos Jesus Kristus, etter sin frie viljes råd,”

Vi er altså forut bestemt til å få barnekår hos Gud.

v.6 ”til pris for sin nådes herlighet, som han gav oss i Den Elskede”

Vi er gitt nåde ved samfunn med Kristus.

v. 11 ”I ham har vi også fått del i arven,”

Vi er medarvinger.

v. 12 ”for at vi skulle være til pris for hans herlighet”

Vi er ment å være til pris for Gud, vår far.

v.13 ”I ham har også dere, da dere fikk høre sannhetens ord, evangeliet om deres frelse, ja, i ham har også dere, da dere kom til troen, fått til innsegl Den Hellige Ånd, som var lovt,”

Vi er merket med segl ved Den Hellige Ånd.

v.14 ”han er pantet på vår arv, inntil eiendomsfolkests forløsning, til pris for Guds herlighet,”

Vi tilhører Gud; er hans eiendom.

v.20 ”Det var denne han vist på Kristus, da han reiste ham opp fra de døde og satte ham ved sin høyre hånd i himmelen,”

Vi er satt i himmelen med Kristus.

v.22/23 ”Alt la han under hans føtter, og gav ham som hode over alle ting til menigheten, som er hans legeme, fylt av ham som fyller alt i alle.”

Vi er som troende alle lemmer på Kristi legeme og utgjør hans fysiske nærvær på jorden.

Kap. 2 v.5 ”gjort oss levende med Kristus..”

Vi er ”påkoblet” ved troen og klar for å utføre det han vil at vi skal utføre.

v. 10 ”For vi er hans verk,”

Vi er hans verk.

v. 19 ”Så er dere da ikke lenger fremmede og utlendinger for Gud, men dere er de hellige medborgere og Guds husfolk,”

Vi har fulle rettigheter og tilgang til alle privilegier.

v. 21/22 ”I ham blir hele bygningen føyd sammen og vokser til et hellig tempel i Herren, I ham blir også dere, sammen med de andre bygd opp til en Guds bolig i Ånden.

Vi er sammen en Guds bolig for Ånden i det vi blir føyd sammen og vokser.

Kap. 6 v. 11-17. Vi er hans hær or er utruset med åndelige våpen til å bekjempe Satan.

Dette tror jeg er det vi som troende alle har felles og som gjør at vi alle er lemmer på kristi kropp. Hvordan du organiserer ditt menighetsliv er mellom Gud og deg, men jeg tror at vi skal søke ditt der livet vårt som troende får de beste vekstvilkår.

Bror: Du skriver i ditt innlegg, Andy, at du tok pause fra menighetslivet i et år og at ingen tok kontakt med deg. Er du fortsatt i pause, Andy…eller står du tilsluttet noen menighet? Jeg har inntrykk av at svært mange her er i ”pausemodus”…av ulike årsaker, men det virker som om flere har nærmest en etablert aksept av at slik skal det være fordi…da har jeg det best?

Slik det var da, tok vi et års pause men vendte så tilbake til Levende Ord. Vi meldte oss ut fra LO i november 2006 etter at konflikten var så godt som over. Etter disse årene, dvs 22 år i trosbevegelsen, hopper man ikke bare inn i noe nytt. Jeg har ikke samme troen på å være skriftlig medlem i noen navngitt menighet lenger, men la meg forklare det kort. Menigheten er vi som er troende. I Bergen finnes det mange troende, og tilsammen utgjører vi menigheten i Bergen. Det finnes flere husfelleskap her i byen, og jeg var tidligere ganske aktiv i et slikt. Jeg har ikke travelt med å melde meg inn som medlem noe sted ennå.

Det er ulike grunner til at mennesker står utenfor det etablerte.En del fordi de føler at de ikke passer inn, andre fordi de har mistet troen på hele konseptet menighet med tanke på hvor mye maktmissbruk, missbruk av det profetiske ord for egen del osv. Andre kanskje holder seg utenfor fordi de anser de ikke trenger noen menighet. Uansett skal man være forsiktig med å døme de som ikke er medlemmer i en organisert form for menighet, for de er tross alt medlemmer i Guds menighet.

Martin Reen!
Roligt att du hittat till denna blogg!
Ja, vi är många som har olika erfarenheter i trosrörelsesammanhang och har fått våra ögon öppnade.
Vi har omprövat det som vi lärt oss i dessa bibelskolor.
Tack och lov till den Evige som i sin nåd vill ”hela våra sår och läka oss från de slag som vi har fått” Jeremia 30:17

Önskar dig allt gott!
Välsignelse!
Din bönekompis och f.d. bibelskolekamrat

Hei
Når Livets ord nå er positiv til både svenska kyrkan og katolske kyrkan, og noen til og med ønsker å delta i valg der…er ikke det en forandring som er til det bedre på Livets ord?

De går jo på en måte i en helt ny retning og ønsker å nærme seg andre trossamfunn.Er ikke dette en ydmykelse og omvendelse i fra gammel sekterisme?

För 20 år sen sa Gud åt pastorn i Livets ord att påven och hans andemakter var så dåligt och Församling Segerbanneret band alla demoner på Berget,allt led av GUD . Men Gud har nu ändrat Sig ,vi är nu ledda i motsat riktning. Vi väntar fortfarande på en bra förklaring från er kära pastorer hur det här har gott till.

Hej Yngve!

Du skriver om frukt i en församling, nu är det ju så, att eftersom vi är människor, så bär vi inte enbart god frukt, men den dåliga frukt som vi resulterar, kan vändas till god frukt, om vi är villiga att se våra synder och brister, om vi är snabba till omvändelse, bättring och i att från hjärtat be dem om förlåtelse som har fått smaka min vår dåliga frukt! Detta är att ödmjuka sig och kan man inte göra det, utan bara skyller på den drabbade, då anser jag att det är illa ställt med oss. (Vet, har själv haft dålig frukt)
Man kan ju förklara den dåliga frukten, med att man var omogen, i köttet, mm, men om förlåtelse omvändelse bättring inte blir av. då försvinner inte den dåliga frukten, för den finns kvar som en skuld, sen får man kalla sig apostel, profet, eller vad som helst, men den dåliga frukten finns ändå där, och jag fattar inte att människor som förmedlat den dåliga frukten inte vill att den skall omvandlas till god frukt!

Bibeln talar även om andens frukt, kärlek, glädje frid och där ande är där är frihet, men kan du förklara för mig, varför andens frukt och frihet inte finns i många sk trosförsamlingar, utan snarare en strypande, förkvävand och instängande ande/atmosfär?
Dessa församlingar som utger sig för att vara en oas i de städer där de är verksamma, men är i alla fall för mig en andlig plåga: Varför är det så? är det fel på mig?
Det kan det ju vara, men 1 gång av ca 50 har jag upplevt det som kallas andens närvaro och det var på första mötet när den ena församlinge av två startade.
Jag är naturligtvis dum som går dit, men det gör jag inte längre, för jag har förstått att det inte bara är Guds ande som är där, om han överhuvudtaget är där, utan även en annan ande, vet ej vilken!
Vad skall vi göra med alla dessa sammanhang som säkert har väldigt god frukt männskligt sett, men som har en dålig andlig/atmosfär frukt?

Mvh Bj

Yngve Bergström säger:

Björn

Jag har inte så mycket att kommentera kring det du skriver. Du gör skillnad på mänsklig och andlig frukt – en svår avvägning tycker jag. Om det finns liv, tro, kärlek så växer det, gör det inte det så måste man våga skärskåda församlingen, och det kan ingen utifrån göra. Det måste församlingen själv företa sig. Men att ställa det rätta frågorna och se sanningen i vitögat är inte alltid lätt för en församling.

Om en församling utger sig för att vara en oas får vi hoppas att de är det också, lika mycket som att en pingstförsamling utger sig för att vara vänner av pingst. Tyvärr är det inte alltid fallet.

Av frukten känner man trädet!

Yngve Bergström
Kristet Center Väst

Besvarat den 18 augusti, 2009 / 19:00

Jostein:
Hvem og hva kan avgjøre om det er DHÅ som er initiativtageren? Det har jo alltid vært slik at noen synes det er bra (altså fra Gud) og noen som ikke synes det er bra (derfor ikke fra Gud). Hvem av av oss er kompatibel til å finne ut av det. Tror nok ikke vi får svar på slikt før vi kommer hjem. Bibelen er jo brukt av alle typer trossamfunn og forsamlinger til å underbygge sine læresetninger og visjoner.

Gud, Jesus och den helige ande, har vissa kännetecken, dom står i bibeln och kallas den sunda läran, eller sanning, eller evangeli lära!

Mvh Bj

Hej jag måste få göra ett tillägg i sakfrågan om den Gode Herden.Förhoppnings vis från han ,Herren Jesus Vår Gud Den Gode Herden .Och ödmjukt till hans ära med frid med Gud och Guds Ord … Om man i Livets Ord eller trosrörelsen varit goda herdar och inom kristenheten. För sinna församlingar och människor ,herdarna och tjännarna inom de olika samanhangen och visat och uppenbarat nåden från Gud här i Sverige . Gud och Guds Ord och vilja och hans nåd och sanning.Vägen med Jesus till Gud jhon 14 :6 .Och vårdat sig om människorna och församlingarna de Kristna och det väl eller ej som Gud vill …

Nej inte i allt och inte alltid med sund undervisning det är väl ganska klart numera ,men i somligt tror jag

Ett lite vittnesbörd ur mitt liv kanske kan hjälpa….

Jag blev psykotisk och vilse pga av felaktig undervisning från Livets Ord och hemlös i 5 år. Delvis därför tror jag men det fanns ju andra skäl också i mitt liv.Men de skälen och felaktig undervisnig från Livets Ord ledde till det ,anser jag ..Och det finns många vittnesbörd från Livets Ord och trosrörelsen som tyder på att det var så med min sitution med. Att felaktig undervisninoch den spraktiska tillämpning från dessa sammhang. Kunnde skadda ens tro på Gud och Guds Ord och livet och ens liv . Så jag drar den slutsatsen att det var vad som drabade mig med utifrån lickherna med min erfarenhet från Trosrörelsen och Livets Ord. Som jag drabbades fast jag hadde ju mittfasta Boende hela Tiden hos frälsis .. Men saker och ting är åter bra för mig igen och mognaden och sundheten i tron den sunda tron och läran med. Så Gud är God och nådig och en väl beprövad hjälp …

Men de sökte upp mig och hjälpte mig med på Livets Ord och långt upp i lednings toppen. Både hemma hos mig och min mor då jag bodde en tid där. Men också på psyket när jag låginnlagd där .Och bad och samtalde med mig och vårdade sig om mig även med mat en hel vecka en gång också min celgrupp ledare från Livets Ords cafe . När jag isolerade mig i mitthem ochvaritutan matlänge . När han upptäckte det.

Så det är fel av oss att kategoriskt peka ut dem eller andra .Utan att se till helheten.Och att vi och de och alla är bristfälliga syndare med i tro och lära och handel och vandel. Angående både detena och andra …

Så om vi är besvikna och bittra och vill ge igen för sånt som varit fel inom kristenheten och trosrörelsen och Livets Ord och hos leddar skapet herdarna.Eller ej kan styra oss riktigt om sakfrågan ,och om dethela . Eller vi talar om sånt vi inte riktigt känner till.

Vare sig det är här i Sverige eller anorstädes .Eller vill bar föra diskusion och debatt i fågor som dessa och i ämnet. Då måste vi vara villiga att också ta vårt ansvar .Och inse när vi har fel och de rätt vi debaterar med eller om .I sak frågan eller andra ämnen eller har bristande insikter i ämnet . Och lära oss var ödmjuka och sanna .Och tänk först och tala sen .Och tänka på att antaganden och löng och spekulationner och elakhet. Kan ledda väldigt vilse och till stor skadda. För de nämda och deras anhöriga och vänner och beröda och ike beröda med .Och att typ skvaller press kan utnyttja det och elaka människor för sitt Goda nöjes skull och vinnig de kan få ut av det med. Och nån kan vara vilse och insöad och svammla om vad som helst med ….

Så nog är vi alla och vår mennigs mottpart helt beroende av Guds nåd och sanning välsignelse och förlåtelse och frid med Gud . Och med Gud, med varandra och nästan rent gennerelt och församlingen och specifikt .Och med oss själva och livet och Guds Ord enlig Guds Ord som Gud vill det överhuvudtaget. Och det med Guds kärlek och omsorg och fördragsamhet med var och en av oss och livet.Och det endast för försoningen skull. Guds försonning och rättfärdighet för oss av bara nåd och kärlek gentemot nästa och oss och livet och Gud igenom tro på Jesus Kristus endast för att vi ska få denna nåden som vi behöver den med all nåd och välsignelse vi behöver allihop alltid. Värt att tänka på …Guds frid och Guds välsignelse!!! Ronny

Here are some additional thoughts concerning hierarchy. I take it in English because my Swedish is not that good. In Matt. 20:25-28 we can see how Jesus contradicts the hierarchical leadership pattern of the Gentile world with leadership in the Kingdom of God. What is the hierarchical form of leadership? It is the leadership style that is rooted in the idea that power and authority flow from the top down. Essentially, it is built on a chain-of-command social structure. It reduces human relationships into command-style relationships , it puts us at the command of the senior pastor who becomes the center of church life. Result: we can only do things that belong to ministry in church with his approval or authorization which makes him head, the deciding or controlling factor , a role and function the Lord never intended for him to fulfill. the pastor is NOT the head of the church Jesus is ! Authoritarianism is an immutable element of hierarchy which NO pastor who chooses this leadership structure/model can escape no matter how good and committed he is.

Patrick Olund säger:

Do you mean Roger, that we shall have democracy in the Church? Maybe that we shall vote before we take any decision. I don’t think God wants it that way.

But I am against pastoracracy as one Russian pastor use to say when he speaks about a pastor that is the center of everything in the Church. A pastor is a bishop, a leader, someone that goes before the flock. He is a shepherd that must be willing to lay down his life for every sheep in the flock.

Besvarat den 18 augusti, 2009 / 14:52

Patrick :Thank you for your thoughtful question. The best way to make decisions is when we all come together. We will discuss an issue. Every member has the right to participate in the decisionmaking process. We seek the will of the Lord together untill we have reached unanimity. As long as this is not the case , we postpone taking the decision. Along the way ,leaders can be very helpful in providing wisdom and guidance, but the decisions are made collectively as a body. I would not call this democracy, rather consensus. Paul said very clearly that we should be of one heart and one mind-no divisions! If the whole body is involved in this process nobody will feel left out or ignored as is the case in many churches today when the leadership makes decisions exclusively often behind closed doors without the knowledge of the rest of the church. Paul says by one Spirit we all are baptised into one body. the marginalization of the laity and dominance of the clercy has to be broken!

Patrick Olund säger:

Roger, it is not possible to let democracy rule in the Church! I was member in one church in Sweden and I remember once when we had an annual meeting and the pastor asked the congregation: ”What shall we do with this person? He has not been visiting the church for a long time now. Shall we exclude him from the church?” Most of the church voted ”yes” and this person was excluded from the church. What happened with this person afterward? I dont know.

I do not agree with you about the churches during Paul’s life. In one city it was several thousand believers and he sent Timothy to some of them to set up elders in the church. The same with Titus who was sent out to set up elders in the churches.

When Paul set up rules in the church do you think he waited until all of the believers agreed with him? I don’t think so. But I think that those in the church knew the authority God had given him to do those things and sometimes they agreed and sometimes not.

In the church we need to have a group of elders (or group of pastors – it doesn’t matter what you call them because they have the same function). In this counsel decisions shall be made. Of course it shall be discussed with the church but in the end this group of elders have the responsibility to take the decision.

If we have this group of elders in the church there is no way it opens the way for one pastor to rule. They all have responsibilities to one another and needs to be open to one another.

Besvarat den 18 augusti, 2009 / 23:17

Patrick Olund: Roger, it is not possible to let democracy rule in the Church! I was member in one church in Sweden and I remember once when we had an annual meeting and the pastor asked the congregation: ”What shall we do with this person? He has not been visiting the church for a long time now. Shall we exclude him from the church?” Most of the church voted ”yes” and this person was excluded from the church. What happened with this person afterward? I dont know.
I do not agree with you about the churches during Paul’s life. In one city it was several thousand believers and he sent Timothy to some of them to set up elders in the church. The same with Titus who was sent out to set up elders in the churches.When Paul set up rules in the church do you think he waited until all of the believers agreed with him? I don’t think so. But I think that those in the church knew the authority God had given him to do those things and sometimes they agreed and sometimes not.
In the church we need to have a group of elders (or group of pastors – it doesn’t matter what you call them because they have the same function). In this counsel decisions shall be made. Of course it shall be discussed with the church but in the end this group of elders have the responsibility to take the decision.
If we have this group of elders in the church there is no way it opens the way for one pastor to rule. They all have responsibilities to one another and needs to be open to one another.

How was ”Pingströrelsen” in it start?

Är inte detta en svensk bloggsajt??????

Vore bra om svenska språket används!

Mvh Bj

Andy säger:

Nja, den är nog skandinavisk kan man säga. Bloggägaren, som är svensk, bor i Norge, men vänder sig först och främst till den svenska kristenheten. Det finns även en del norska läsare, så ibland svarar jag dem på norska. Men vi skandinavier behöver ju inte skriva till varandra på engelska iofs…

Besvarat den 19 augusti, 2009 / 19:19

Andy . Jag är inte Svensk . Jag kan uttrycka mig bättre på Engelska men skall lägga lite mer krut på Svenska den kommande tiden ! Tack igen för en underbar blogg . Roger

MyTwoCents säger:

Some things are better expressed in english

/Daniel – 12 years in the US and 2 i Mexico . . .

Besvarat den 20 augusti, 2009 / 15:02

Yngve Bergström säger:

And other things are better expressed in Greek or Hebrew…

Besvarat den 20 augusti, 2009 / 17:36

Andy säger:

Aha! Uttryck dig på det språk som passar dig bäst. Vi förstår engelska här! Var välsignad Roger!

Alla:
Pga ny arbetssituation måste jag pendla 3 timmar varje dag. Det innebär ännu mindre tid till blogg, men jag ska försöka uppdatera lite oftare i höst ändå. Om kommentarer hamnar i moderation så dröjer det till ca 19:30 innan de godkänns av mig, för det är då jag kommer hem. Nya kommentatorer hamnar alltid i moderation första gången de skriver, men sedan är det fritt fram.

Bless!

Besvarat den 20 augusti, 2009 / 19:25

Deborah: Jonas…”Vår kristna tro” – vem är ”vi”? Och Maria var inte jungfru hela livet.Att kalla sig ‘kristen’ betyder inte att man är en PÅNYTTFÖDD Jesu lärjunge som bekänner sig till sina hebreiska rötter: till Abrahams, Isaks och Jakobs (= Israels) Gud.Att rabbla bekännelser med sin mun utan att hålla Förbundet har lika lite värde som tonvis med rökelse utan omvändelse…Följer du inte Herren i enlighet med Ordet, dvs. är omskuren i hjärtat – då är du inte kristen. Precis lika lite som att alla som kallar sig ‘bagare’ inte är bagare…Sedan kan du tala om dogmer och sakrament – hur mycket du vill. Gud ser endast vårt hjärtas tillstånd…”Inte alla som säger till mig: ‘Herre, Herre….’”……………..

Debora, utan biskopar präster och dogmer ingen Kyrka. Maria VAR evig Jungfru, var har du fått det ifrån att hon inte skulle vara det?!! Jesu bröder som det står om i Bibeln var hans halvbröder eller kusiner. Punkt slut.

Tack för en mycket bra o viktig artikel,jag har länge tänkt på den-du berör något mycket viktigt!
Att jag som väckelsekristen är mån om relationer att gåvor o tjänster kommer i bruk i sammanträffandet med andra syskon att söka upp det bortsprugna fåret och även där ta upp kristen undervisning mm.
Att prioritera rätt Matt 6:33

Du har genom din blogg också gjort en mycket gedigen insats när det gäller detta som jag nämnt!
Gud Välsigner er!

Anders Eriksson Vännäs -en smålänning i norr