För er som följt vad denna blogg skrivit om den nya ekumeniken och speciellt Ulf Ekman och Livets Ords vandring på enhetens väg, kommer jag än en gång uppsummera några av de mest essentiella händelserna under de sista två åren. Jag gör detta än en gång för att du ska ha något att se tillbaka på när de nästa stegen tas, för jag tror att en del steg kommer tas under 2010 och några av dessa kommer vara avgörande för en del människor.

Livets Ord har uttalat att de inte önskar föra kristenheten in under påven, men när man sett vad Ulf Ekman gjort under de sista åren undrar man om han egentligen förstår hur hans olika uttalanden och handlingar uppfattas. Journalisten och författaren Thomas Dixon  påpekar i sin bok ”Enhet under påven?”¹ att man stödjer mer än man vill, och kanske det är just detta Ulf Ekman gör?

Östanbäcksuppropet

De kristna ledare som samlades under det så kallade Östanbäcksuppropet² där man gav sitt stöd till byggandet av Enhetens kyrka, uttalade gemensamt något som är svårt att missuppfatta. Ulf Ekman var en av dem som signerade detta upprop. Thomas Dixon ställer en berättigad fråga efter citatet från uppropet.

”Ett genomgående drag i den monastiska rörelsen har varit en djup känsla för samhörighet med hela kyrkan. Kloster och kommuniteter är ett allmänkyrkligt alternativ till sekterism och separatism. Till skillnad från många andra väckelserörelser och reformationssträvanden har de monastiska avstått från att bilda nya församlingar och kyrkor. En medveten ekumenisk kallelse, grundad på övertygelsen om ’en enda, helig, katolsk kyrka’, präglar många av de kommuniteter som växer fram i vår tid – även i samfund som tidigare inte haft sådana gemenskaper.”

Hur tror undertecknarna att detta uppfattas?³)

När man samtalar med en del människor inom Livets Ord säger de ofta att ”Livets Ord har inte förändrat sig som ni påstår, vi är de samma, har samma dna som vi haft hela tiden, samma vision som alltid, vi är inte på väg mot Rom,” etcetera. Blundar man för de radikala teologiska förändringar som ägt rum? Blundar man för de samtal Ulf Ekman för med Vatikanen och höga personligheter inom den katolska kyrkan och som uttryckligen uttalat att det är just enheten som präglar dessa samtal, och att man önskar om möjligt inleda officiella dialoger med katolska kyrkan⁴? Blundar man för att man numera accepterar det som tidigare karakteriserades som mörker⁵?

Var det ingen som reagerade på samtalet Ulf hade med Sveriges katolska biskop Anders Arborelius då denne sa att ”påven är själva symbolet, garantin för enheten”? Ulf Ekman sa inte emot biskopen, något som kan uppfattas som att han håller med honom angående påvens roll och betydelse. Det är fler än mig som tänker så.

”Sveriges katolska biskop Anders Arborelius sa, när jag intervjuade honom för Charisma, att frikyrkliga ledare som Peter Halldorf och Ulf Ekman enligt han, biskopens, uppfattning börjat inse påvens betydelse som ”symbolfigur för enheten.”⁶

Om det är så att de katolska ledarna uppfattar att Ulf Ekman och Livets Ord i allt större grad erkänner och accepterar påven och en del katolska dogmer, kan man kanske med rätt ställa frågan hur det kommer sig att så många inom Livets Ord inte gör det?

Det är för mycket som skett under de senare åren som gör att jag har svårt för att avfärda att Livets Ord, medvetet eller ej, sakta men säkert är på väg mot en enhet som tyvärr har Rom som destination. Jag betvivlar att medlemmar och en del ledare inom rörelsen verkligen kan säga ja och amen till det som sker, och jag ställer mig undrande till Ulf Ekmans syfte med delar av det han sysslar med. Vågar verkligen ingen resa sig och säga att det räcker nu? Vad handlar allt detta om egentligen?

Kackalorum

Under förra årets Nyårsfestival talade Ulf om att det skulle ske något som verkligen skulle skaka om och att det som skedde på 80-talet inte var något i jämförelse. Jag minns ju 80-talet på Livets Ord med skräck, så detta ”kackalorum” som Ulf talar om bör med andra ord vara något väldigt stort. Jag återger här vad han sa⁷.

”På samma sätt finns det liknande tillfällen som blir fullständiga överraskningar. Och nu ska vi ju inte avslöja det, men jag kan ändå säga så mycket som att det blir en chockeffekt i den Helige Ande och ett kackalorum utan like. 80-talet kommer att vara som en liten bris jämfört med det kackalorum som kommer en bit framåt om de här bitarna kommer samman, och om den här koordinationen kan ske, om den här andliga mognaden kan inträffa […] Det kommer att ske, det kommer att […] det är en mobilisering.”

Vad detta ”kackalorum” var avslöjades inte vad jag känner till, och jag fick en känsla av att Ulf delade med sig av denna ”profetia” till konferensdeltagarna för att de därigenom ska känna att det är med på något extraordinärt och helt unikt. På så sätt skapar man samhörighet och till dels lojalitet. Jag känner igen detta från min tid i rörelsen, och med faciten i handen skäms jag ibland för att man bet på. Då vi under 2009 inte sett något av detta ”kackalorum” gissar jag att året använts som ett mobiliseringsår, för att använda Ekmans retorik. Som jag skrev i rubriken här ovan tror jag att det kommande året kan bjuda på en del tydlighet med tanke på det som sker inom enhet och ekumenik, och då givetvis inom Livets Ord. Jag antar också att Ulf och hans allianspartners använt tiden efter förra Nyårsfestivalen väl, och att många pusselbitar lagts på sin rätta plats så att bilden snart framträder tydligt. Det förutsätter att de har hatt de rätta koordinaterna väl att bemärka.

Om 2010 är ett år där skiljelinjerna markeras tydligare, så är det också ett år där gräsrötterna i större grad kommer att mobilisera och söka sig närmare varandra. Gräsrötterna är nog en större gruppering inom kristenheten än vi anar, men vi behöver samla oss och våga mer. Därför ser jag väldigt positivt på det nästa året och vilket kackalorum som än kommer vet jag att gräsrötterna allt mer kommer upptäcka och leva ut Johannes 17-enheten. Denna enhet skiljer sig markant mot den organiserade enheten som i en del fall framförhandlas. Jag gläder mig över att vara en av gräsrötterna och är privilegierad att få delta i något som kommer lämna bestående frukt efter sig.

Vad kommer du att göra under 2010? Vad du än bestämmer dig för önskar jag dig ett fantastiskt gott nytt år.

På återseende!

1. Enhet under påven, 2008 sid 53.
2. se Världen idag’s artikel i ”Lögn eller sanning?
3. Enhet under påven – Thomas Dixon 2008, sid 55. (Se också min tidigare artikel ”Enhetens dolda ansikte”
4. Se ”Organisatorisk enhet”
5. Se artikeln om retreaten på Berget
6. Enhet under påven – Thomas Dixon 2008, sid 121
7. ”Fördomar eller fakta” – Gammal artikel från 11 jan d.å.

Ulf Ekmans engagemang i Enhetens kyrka

Ulf Ekman var/är en stor ekonomisk bidragsivare till Enhetens kyrka vid Östanbäcks kloster. I tillägg är han ett av projektets grundpelare enligt klostrets nyhetsbrev¹, ett projekt som har en katolsk vision som innebär enhet under påven i Rom.²

Världen idag rapporterade 23/1 2008 (se bild här under) att Ulf Ekman m.fl signerat ett upprop där man bl.a talade om klosterrörelsen som ”Guds Andes verk”, trots att kloster, munkar, celibat etc har hedniskt ursprung och inget stöd i Skriften³

Maria som evigt förblivande jungfru

Ulf Ekman predikade i Östanbäcks kloster om Maria som ”evigt förblivande jungfru”⁴. Vad var Ulf Ekmans syfte med detta påstående när vi vet att Maria inte förblev jungfru?⁵

180° vändningen

Den som undrar vad många menar med Livets Ords 180° vändning kan läsa den artikel jag skrev tidigare med samma titel⁶. Denna förändring är inte endast i förhållande till katolska syskon, men sträcker sig mycket djupare än så. Man får lätt intryck av att det handlar det om andlig förförelse i troskarismatisk skepnad, så vi får hoppas och tro att medlemmar av Livets Ord med tillhörande systerförsamlingar själva kan bedöma det deras pastorer företar sig. Ser man verkligen inte de dramatiska teologiska förändringarna som ägt rum, där man sakta men säkert närmar sig de historiska kyrkorna i mycket? Och som vanligt undrar jag vad som är syftet.

Retreaten på St. Davidsgården

I mars detta året samlades Livets Ords pastorer till retreat på St. Davidsgården i Rättvik. Ledaren för denna retreat var Per Mases, en präst som också undervisar i olika meditationsformer hämtade från östliga religioner, bl.a yoga. Jag var en av dem som menade att detta var något Livets Ords pastorer absolut inte borde delta i p.g.a. Mases kopplingar till ockulta meditationstekniker. Livets Ord genomförde denna retreat i alla fall, och ett av syftena var enligt Urban Karlsson⁷) att hämta inspiration till den retreatverksamhet man själv tänkt bygga upp på Ribbingebäck. Nu har man sedan en tid tillbaka egna retreater som församlingsmedlemmar uppmuntras delta på. Jag vet inte vad dessa retreater innehåller, men vi får tro att det bästa om det intill det motsatta bevisats. Kanske Ribbingebäck på sikt kan bli en blandning av kloster och retreat, vem vet?

Personligen undrade jag då varför de kristna tidningarna inte skrev om detta och ställde därför några öppna frågor till Dagens chefredaktör Elisabeth Sandlund. Hon svarade faktiskt på frågorna, något som ingav respekt trots att jag inte höll med henne i det hon framförde. Livets Ords svarade på delar av kritiken⁸, men oavsett förstår jag fortfarande inte hur de kunde genomföra en retreat på Berget med Per Mases som ledare. Även Ny Generation och dess ledare Joakim Lundqvist svarade på kritiken⁹, för de var där med sina ungdomar innan Livets Ords pastorer reste dit. Per Mases är f.ö Joakim Lundqvists morbror, om det nu har någon relevans.

Ulf Ekman och den apostoliska successionen

Baserat på en intervju Carin Stenström¹⁰ gjorde med paret Ekman under deras vistelse i Israel, vill jag påstå att Ulf Ekman, och de pastorer inom Livets Ord som är prästvigda i Svenska Kyrkan, anser sig vara en del av den apostoliska successionen. Jag har i senare tid inte hört Ulf Ekman kommentera detta, men jag håller med Stenström i det hon konstaterar i intervjun:

”Det är en märklig tanke att Ulf Ekman och andra ledare inom Livets Ord, ingår i den apostoliska successionen”.

En fråga som omedelbart reser sig är vart allt detta leder? Man kan ställa frågan generellt med tanke på det mesta i och med Ulf Ekmans enorma omsvängning, för jag undrar vad som är hans drivkraft och motiv för främjandet av kristen enhet? Om jag kort får påpeka en aspekt av detta med den apostoliska successionen, så får det mig att erinra något jag hörde för en tid tillbaka från en som känner LO mycket väl, och han berättade för mig att Ulf, Robert och Svante faktisk är starka motståndare till frikyrkan. Om detta är korrekt, vart leder då Ulf och hans pastorer Livets Ord?

Ulf Ekman i samtal med Vatikanens team.

I april 2008 skedde det något som de kristna tidningarna ansåg var oväsentligt att ens nämna. Ulf Ekman var i Vatikanen tillsammans med några andra evangelikala ledare där de hade samtal kring ämnet ”Konfessionell identitet”¹¹. Jag skrev om detta i en artikel tidigare¹², och ställde i en annan artikel¹³ också en fråga till Dagens chefredaktör angående deras tystnad i saken. Hon svarade direkt i kommentarsfältet, och det var också svar på frågan jag ställde angående Livets Ords retreat på Berget¹⁴.

“Charles Whitehead del av Vatikanen Team i samtal med icke-konfessionella ledare

Charles Whitehead, en medlem av det engelska NSC och tidigare ordförande för ICCRS, som varit inblandade i att bygga relationer med ledare i konfessionella spektrum i många år, har fått sin expertis erkänd. Sista april var han del av ett team bestående av fyra som inkluderar Bishop Brian Farrell och Mgr Juan Usma från Det Påvliga rådet för främjande av kristen enhet och Fr James Puglisi från Centro Pro Unione i Rom, som hade “ett förberedande samtal” med fem ledare från de icke-konfessionella kyrkorna”. (Läs vidare i fotnoterna.)¹⁵

Om det var ett andra möte i april 2009 som det sades i artikeln vet jag inte, men om någon känner till att ett sådant möte ägt rum, är jag mycket intresserad i att höra om det. Utfallet av dessa samtal intresserar nog många fler än mig, och den återkommande frågan är givetvis vad detta leder till och vad som är Ulf Ekmans syfte och mål. Handlar det verkligen om endast om enhet och gemenskap mellan syskon i Kristus? Just denna fråga finns det en stor chans för att jag återkommer till under början av nästa år.

Vad leder den nya ekumeniken till?

Slutligen vill jag ställa samma fråga som jag gjorde i en artikel i somras¹⁶, och det är – Tänk om Ulf Ekman har fel? Inom den karismatiska rörelsen, och speciellt trosrörelsen, har medlemmar i allt för stor grad följt och gjort det deras pastorer sagt att de skal tro och göra. En del säger att det handlar om att underordna sig ledarskapet i den församling man valt att gå in i, men jag vill kalla stora delar av detta för kontroll i olika former och uttryckssätt. Just detta ska jag inte gå in på i detalj nu, men att stark kontroll fortfarande utövas inom Livets Ords olika verksamheter finns det flera som påstår. Det ska vi ta för oss i andra artiklar senare.

Följer du ledare när du egentligen borde följa ditt hjärta? Gör du ting du för att en pastor sagt åt dig att det är rätt, men som du i ditt hjärta upplever är fel? Då blir det fel oavsett. Tänk efter varför du gör och tänker som du gör, och om dessa tankar påtvingats dig från människor som menar de vet det bästa för ditt liv behöver du verkligen fundera igenom en del saker. När jag lämnade trosrörelsen var jag tvungen att göra upp med väldigt mycket, och gör det fortfarande. Detta var off-topic i förhållande till artikeln, så låt det ligga i kommentarsfältet.

Vad du än gör, glöm inte den största ledaren av alla – Jesus. Han är den verkligt goda herden, och om alla andra sviker finns han där och lyfter dig upp.

Video – Ulf Ekman om kritiker på nyårskonferensen

Ulf Ekman speak up against critics from Thruthspeaker on Vimeo.

Länkar & bloggar

Länkar

Svar till Dagens chefredaktör
Enhetens dolda ansikte
Normalperspektivet
En stormvind från helvetet?
Enhet?
Fördomar eller fakta?
Jasså, Ulf Ekman besvarar kritiken…
Med enkel biljett till Vatikanen
Ekumenik – vägen till väckelse?
Varför Ulf Ekman?

Julbrev 2007 från Östanbäcks kloster

Försommar 2008

Nyhetsbrev – Enhetens kyrka

Bloggar

John Nilsson
Michael G Helders
Aletheia

Fotnoter

1. Fastebrev för fastan2007
2. ”SÅ mycket har hänt de senaste 100 åren och nu de senaste 3-4, när det gäller Livets Ord. Jo, Livets Ord skickade en stor summa till Enhetens kyrka nyligen. Man ger oss regelbunden praktisk hjälp”. (Caessarius Cavallin, Östanbäcks kloster) Östanbäcks kloster är mera katolsk än lutherskt enligt deras eget vittnesmål. De tror på påven som Kristenhetens synliga och samlande ledare. De hör samman med FKE som har som huvudmål ”att den universella kyrkans synliga enhet framträder i biskopskollegiets gemenskap omkring biskopen av Rom.”

   Ulf stödjer inte bara Östanbäcks kloster utan också FKE genom artiklar i dess tidning.
 Livets Ord skickade en stor summa till Enhetens kyrka nyligen. Den nöd över bl.a. Ekmans till synes 180 graders svängning i frågan om Petri ämbete kan mycket väl vara befogad. En stor summa pengar till Östanbäcks kloster, artiklar av Ulf Ekman i FKE samt ytterligare praktisk hjälp till en organisation som inte endast tror på påven som Kristenhetens synliga och samlande ledare utan verkar för att värva dem som inte tror.

   Ingen organisation eller privatperson ger ekonomiskt stöd till en organisation, om man inte trodde på deras agenda. Det vore i så fall fel mot både mottagare och Livets Ords medlemmar som står bakom stödet med sina gåvor och tionde.” Läs mer hos Aletheia i en artikel vi arbetade med tillsammans

3. Kan hedniskt ursprung vara Guds Andes verk?
4. Se denna länk som verifierar detta påstående
5. Maria – evigt förblivande jungfru?
6. 180°s vändningen hos Livets Ords ledare
7. 20081205 (7:49
8. Ulf Ekman & Robert Ekh besvarar kritiken
9. Svar från Ny Generation
10. ( tidigare chefredaktör för Världen idag) Se ”Ulf Ekman och den apostoliska successionen” för mer info.
11. Källan finner du här
12. Organisatorisk enhet
13. Vad är intressanta nyheter?
14. Elisabeth Sandlunds respons: ”Ja, varför skriver tidningar inte om allt som de får reda på? Det finns många förklaringar till det. En av de vanligaste är att redaktionen inte bedömer att nyhetsvärdet är tillräckligt högt. En annan att tidningen redan behandlat just den frågan flera gånger.

    När det handlar om retreaten på S:t Davidsgården (Berget) är det svårt att se att det skulle finnas något särskilt stort nyhetsvärde i att även Ulf Ekman med flera väljer just denna plats för att i stillhet och avskildhet komma Gud nära. De är bara ytterligare en grupp som lockas av den ekumeniska och Jesuscentrerade miljön på S:t Davidsgården. Och just den frågan som tas upp på bloggen, de meditationsövningar som förekommer i andra sammanhang, behandlade vi utförligt i somras i vår serie om nyandlighet. Min personliga uppfattning är att Per Mases, som Bergets förståndare, vet precis vad han gör och att de ”inlån” från andra livsåskådningar som kan sägas förekomma behandlas på ett medvetet sätt. Det handlar inte om någon flummig nyandlighet, utan precis om motsatsen. På Berget står Jesus Kristus som Frälsare och Herre i centrum – det är det viktiga och det är också därför så många väljer att åka på retreat där.

    Också Ulf Ekmans kontakter med den katolska kyrkan har vi behandlat tidigare, liksom vi har skrivit exempelvis om samtalen mellan pingströrelsen och katolikerna. Ekumeniska processer av olika slag står högt upp på Dagens agenda. Vi vill spegla vad som sker och problematisera snarare än förenkla. Därmed inte sagt att vi alltid, i alla sammanhang, berättar om allt som händer.

    Elisabeth Sandlund
    chefredaktör och ansvarig utgivare för Dagen 

15. ”Dessa ledare inkluderade pastor Ulf Ekman från Sverige och John Noble från England, Dr Eric Belcher, Dr Lonnie Laughlin och Dr John Cathart från USA. “Förberedande Konversationer” ses som ett förberedande stadium för ordentliga officiella dialoger, som den katolska kyrkan redan har med de stora kyrkosamfunden inklusive Pingstkyrkan. Det har varit svårt i det förflutna för den katolska kyrkan att vara i dialog med de icke-konfessionella strömningarna i Kristi kropp, på grund av avsaknaden av en erkänd världsomfattande ledarstruktur och för att det existerar ett mångfald av strömmar.

    Dessa möten är dock ett tecken på den katolska kyrkans iver att stå i förbindelse med denna grupp av kristna. Det belyser också den roll som medlemmar i “the Catholic Charismatic Renewal” har haft när det gäller att underlätta detta, särskilt Charles Whitehead, som för närvarande är vice ordförande i Charismata, ett ekumeniskt nätverk för ledare i Storbritannien. Temat för samtalet fokuserade på konfessionell identitet, och ska förstås i termer av själv-förståelse och begreppet kristen enhet. Det positiva resultatet av mötet ledde till beslutet om att mötas igen i Rom i april 2009.”

16. Tänk om Ulf Ekman har fel?

Enhetens synliga mål? (Bildkälla: http://cache.virtualtourist.com/2049494-St_Peters_Basilica-Rome.jpg)

Det var i 2005 att Ulf Ekman flyttade tillbaka till Sverige efter tre år i Israel. Under sina år i det heliga landet hade Ulf Ekman kontakt med representanter från de historiska kyrkorna och om han lyckades bygga broar mellan judarna och de historiska kyrkorna hade varit intressant att veta. Som känt finns det sedan urminnes tider ett fiendeskap mellan judarna och den katolska kyrkan, och sistnämnda har genom sitt storslagna projekt Towards Jerusalem Council II, där också Ulf Ekman är aktiv, tagit ett stort steg mot det man hoppas ska bidra till förbrödring och en gemenskap där Kyrkan har sin givna plats. Men det verkar också som dessa kyrkans män både influerat och attraherat Ekman i så pass stor grad under vistelsen i Israel att det förändrat honom förhållandevis radikalt. Den som läst Keryx vet att en del av dessa förändringar skedde innan åren i Israel, men det var nog först efter detta uppehåll att Ulf Ekman på allvar började jobba för enhet.

Mitt i allt detta befinner alltså Ulf Ekman sig och upplever hur Gud talar till honom att återvända till Sverige för att placera Livets Ord mitt i kristenheten. Han menar också att detta med enhet ligger så starkt på Guds hjärta och att det är detta han upplever att Gud vill att han ska använda störstadelen av sin energi på. Ulf Ekman har inte legat på latsidan i sitt arbete för enhet. Han har relationer på hög nivå med de flesta kyrkorna och deras representanter idag, och bidrar med både pengar, relationsbyggande och kunskap där han anser det är viktigt att delta.. Han har också relationer med Vatikanen i Rom där han har förberedande samtal som riktar in sig på en officiell dialog med katolska kyrkan, så man bör kunna fastslå att den enhet Ulf Ekman menar sig vara kallad till att föra fram definitivt är av sådan art att den måste kunna granskas för att om möjligt fastslå om den är av det äkta eller falska slaget.

Betänk det jag nu skriver, för en del har mycket svårt för kritiska funderingar. Tänk om det visar sig att Ulf Ekman har fel i att det är Gud som har kallat honom till att arbeta för enhet. Tänk om han genom det han gör är ett verktyg för den falska enheten som i sin tur bereder väg för antikrist och hans universiella kyrka? Det är oerhört svårt att påstå att det är detta Ulf Ekman gör, och jag vill heller inte påstår det. Sann enhet både tål att granskas och det bör man också göra.

Vad leder denna enhet till för Livets Ords del? Hittills har en del medlemmar lämnat församlingen då de inte känner att de längre kan vara del av något som i stor grad avviker från det de menar är biblisk lära, och där de ser en enhet ta form som de inte anser vara äkta. Kyrkofäder  viktläggs i större grad, och ges allt för stor auktoritet, läror som anpassas de historiska kyrkornas teologi, och liturgier som också adopteras från dessa kyrkor känns mycket främmande för en del av Livets Ords medlemmar. Det vore intressant att få veta hur många som lämnat Livets efter Ekmans återvändande från Israel, och om man önskar en större tillslutning av högkyrkliga medlemmar. Är det en medveten strategi, eller har man inte tänkt igenom detta?

En pastor inom den svenska trosrörelsen sa följande till mig under ett samtal vi hade för en tid tillbaka: ”Kom ihåg att Ulf, Robert och Svante är ordinerade lutherska präster. Innerst inne är de starka motståndare till frikyrkan”.

Idag stöder denne pastor Ulf Ekman fullt ut och har förändrat mening tyvärr. Det kan ändå vara bra att veta vad Ekman och en del av pastorerna anser om frikyrkligheten, för det är relevant i frågorna rörande enhet och ekumenik. Ekman söker sig till fel rötter, för det är inte den historiska kyrkan som är församlingens rätta rötter.

Offras medlemmar?

Flera personer jag talat med under detta år har gett uttryck för samma sak oberoende av varandra, och det är att de har intryck av att Ulf Ekman är villig att offra ett antal medlemmar för sakens skull. Om det tjänar ett högre syfte, så menar de sig tro att Ekman är villig att betala detta pris. När jag hörde det första gången fick det mig att fundera, för det är en tankegång som inte någon pastor borde ha. Vill man verkligen offra en stor del av medlemmarna för att nå ett mål som ligger längre fram och som kanske ger fördelar som det är värt att betala ett högt pris för? Det är inte alls säkert att detta kommer ske, men det verkar finnas en begrundad oro för att det kan ske.

När flera personer sagt detta oberoende av varandra så finns det en möjlighet att det alltså kan ligga något i påståendet. Inte så att deras funderingar är något bevis i sig själv, men en del av dessa personer har stått Ekman så pass nära och menar sig förstå hur han tänker. Jag har också haft kontakt med personer som arbetat nära Ekman och som beskrivit situationer de har varit en del av som gör att jag inte skakar på huvudet när jag hör det som nämnts här ovan. Då jag själv varit en del av trosrörelsen under så pass många år att jag vet att man offrat väldigt många medlemmar under årens lopp, och som man tyvärr inte brytt sig om att uppsöka senare. Så att tankegången inte är främmande för Livets Ord och liknande församlingar vet jag.

Tänk om Ulf Ekman har fel, att det inte är Guds enhet han arbetar för, men att denna enhet är en falsk enhet som bereder väg för antikrist? Tänk om han har ställt in siktet fel? Vilken katastrof för dem som okritiskt litar på honom fullt ut.

Siktar Ulf Ekman fel?

I Sverige talas det idag mycket om behovet av ekumenik och enhet. Många välkomnar detta budskap. Men vilken slags enhet är det man förespråkar? Är det Bibelns enhet det handlar om eller är det någon annan enhet?

1867 ”profeterade” en katolsk präst vid namn Don Bosco följande om framtiden:

”Det kommer att bli kaos i kyrkan. Lugnet kommer inte att återvända förrän Påven lyckas förankra Petri båt mellan de två pelarna ‘eukaristisk tillbedjan’ (1) och ‘hängivenhet till Vår Fru’” (2, 3)

Katolska Kyrkans enhetssträvanden idag bygger framför allt på dessa tre fundament:

1. Påven 2. Mässan och 3. Jungfru Maria.

Lägg märke till att detta inte handlar om en enhet på Ordets och Andens grund, utan om en enhet byggd i första hand på kyrklig hierarki, religiösa ceremonier och utombibliska traditioner.

Förbundet för Kristen Enhet (FKE) bildades redan 1965. De förklarar i sin målsättning: ”Förbundet arbetar för en enad kristen kyrka med biskopen av Rom som enande och enad gestalt.” (4) Här är agendan glasklar och budskapet tydligt. Det är under påven som Kyrkan skall enas. Det anmärkningsvärda är att vid FKEs vårstämma 2006, var företrädare för såväl OAS rörelsen som Livets Ord gästtalare. Peter Halldorf, en av pingströrelsens mest inflytelserika ledare, har också sagt att vi alla måste böja vår nacke för Petri ämbete5. Exemplen kunde mångfaldigas när det gäller det inofficiella erkännandet av påven som högste ledare i den ekumenik som man nu arbetar på både inom såväl OAS-rörelsen, trosrörelsen, stora delar av pingströrelsen och en växande del av den övriga kristenheten.

Den mest dramatiska förändringen har onekligen skett inom Livets Ord. Ulf Ekman hävdade under sitt vårseminarium 2007, att precis som Kyrkan var ett under de första 1000 åren, så kommer den att bli ett igen innan Jesus kommer tillbaka. ”Jesus kommer inte för att hämta ett harem utan en enad brud”. Kyrkan kommer återigen att bli ett. Samtidigt har Livets Ord gjort en markant kursändring på vart och ett av de tre områden som den katolske prästen Don Bosco beskrev som nyckeln till enhet i sin ”profetia” för 150 år sedan.

Ulf Ekman reser numera till Rom och förhandlar med påvens representanter om enhet i kyrkan. Han har skrivit en ny bok om nattvarden i linje med den katolska mässan (6), som lovordas av katoliker. Mariastatyer, halsband med Maria bilder, etc syns mer och mer bland medlemmarna. Medlemmar studerar idag för att konvertera till katolska kyrkan. Vem kunde föreställa sig allt detta för bara fem år sedan?

Ulf Ekman vill se väckelse i Sverige och Europa. Det vill även Katolska Kyrkan. Men frågan vi måste ställa oss är: Vilken väckelse handlar detta om? Handlar det om den utlovade utgjutelsen av den Helige Ande i den yttersta tiden? Eller är det möjligen den yttersta tidens falska ”väckelse” som kommer att svepa in folkmassorna i en ekumenik ledd av antikrist? (Se t ex 2 Tess 2:1-12 och Matt 24:4-5,10-11)

Ett främmande evangelium

Låt oss titta på några uttalanden av både den förre och den nuvarande påven, som många ledare i Sverige idag vill ena hela kristenheten under. Så här sa Johannes Paulus II om eukaristin:

”Eukaristin är ett ‘missionerande sakrament’ inte enbart därför att missionens nåd strömmar ut därifrån, utan också därför att den innehåller i sig principen och den eviga källan till frälsning för alla. Firandet av det eukaristiska offret är därför den mest effektiva missionshandling i världens historia som den kyrkliga gemenskapen kan utföra.” (7)

Johannes Paulus använde effektivt mässan som ”missionsredskap” över hela världen inför miljontals människor, framför allt i Polen. Frågan vi behöver ställa oss är om denna ”eukaristiska väckelse” verkligen handlar om en väckelse av den Helige Ande. Vad har frukten av detta blivit i t ex Polen? De evangeliska kristna där säger att de är idag mer förtryckta i Polen än de var under kommunismen.

Är det bibliskt att ”mässan” är församlingens främsta missionssredskap? Står det någonting om ”eukaristiskt offer” eller om ”eukaristisk tillbedjan” i Bibeln? Innehåller eukaristin i sig den eviga källan till frälsning? Handlar inte Herrens måltid om en förbundsmåltid för dem som redan tillhör honom?

Den förre Påven hade som sitt livs valspråk och motto ”Totus Tuus Maria!” som fritt översatt betyder ”Allt till dig Maria!” Hans överlåtelse och hängivelse till Maria var total. Är detta bibliskt? Han förklarade också:

”Efter jag valdes till Påve då jag blev mer och mer involverad i den universella Kyrkan, kom jag till en liknande övertygelse: Om seger uppnås på det universella planet så kommer den genom Maria. Kristus kommer att erövra genom henne för han vill att Kristi seger nu och i framtiden ska förknippas med henne”. (8)

Jungfru Maria är enligt den förre påven, Kyrkans främsta redskap till att erövra världen. Kan någon påstå att detta överensstämmer med Guds Ord? Har vi råd att ignorera detta? Låt oss se vad den nuvarande påven säger om Jungfru Maria. Här kommer ett citat:

”Och låt oss bedja till Maria, vår Herres Moder, så att hon kan hjälpa oss att uppleva hennes kärlek som en kvinna och en moder, i vilken vi kan förstå hela djupheten i Kristi hemlighet”. (9)

Påven beder alltså till Maria. Men han går längre än så. Han påstår här att det är genom Maria som ”vi kan förstå hela djupheten i Kristi hemlighet”? Är detta ett äkta eller ett falskt evangelium? Jag riktar mig till Sveriges kristna ledare med ett citat av Paulus:

”Ty om någon kommer till er och predikar en annan Jesus än den vi har predikat, eller om ni tar emot en främmande ande eller ett främmande evangelium som ni tidigare inte tagit emot, då fördrar ni det bara alltför väl.” (2 Kor 11:4)

Endast en månad efter det att Benedikt XVI blev påve överlät han hela Kyrkan i händerna på Maria i skepnaden av en vit marmorstaty kallad Our Lady of Guadalupe. Denna staty står på den högsta platsen i Vatikanens trädgård. Så här bad Påven inför denna staty:

”Heliga Maria, som företrädd av Our Lady of Guadalupe, åkallas som moder till alla män och kvinnor i Mexiko och Latinamerika, uppmuntrade av den kärlek du inspirerar i oss, lägger vi återigen våra liv i dina moderliga händer. Du som är närvarande i Vatikanens trädgård, regera i hjärtana hos alla mödrar och i våra hjärtan. Med stora förhoppningar kommer vi till dig och förtröstar på dig”. (10)

För katolska kyrkan är Maria nyckeln till enhet, inte bara bland kristna utan bland alla religioner. ”Himmelens drottning” (se Jer. 7:18; 44:16-19) är den vanligaste titeln som används om Maria i de manifestationer av henne som uppträder på olika platser i världen, som t ex i Guadalupe dit tiotals miljoner människor vallfärdar varje år med påvens välsignelse. Samma titel används emellertid om liknande ”uppenbarelser”, både bland hinduer, buddister och taoister. Även miljontals muslimer har vallfärdat till uppenbarelser av Maria i t ex Egypten. I alla mariauppenbarelser är det alltid enheten som betonas. Hon är modern till alla.

Så här sa Benedikt XVI vid firandet av Marias upptagande till himmelen:

”Maria är upptagen med själ och kropp i himmelens härlighet, och med Gud och i Gud är hon himmelens och jordens drottning… Medan hon levde på denna jord kunde hon enbart vara närvarande hos några få människor… När hon nu är i Gud och med Gud, är hon närvarande hos oss var och en, känner våra hjärtan, kan höra våra böner, kan hjälpa oss med sin moderliga vänlighet… Hon lyssnar alltid till oss och är alltid nära oss och som Moder till Sonen, deltar hon i Sonens makt och hans godhet. Vi kan alltid förtrösta hela våra liv till denna Moder, som inte är långt borta från någon enda av oss”. (11)

Maria är alltså allestädes närvarande precis som Gud och hör alla våra böner! Är detta bibliskt? Är inte detta ett falskt evangelium? Den nuvarande påven sa vid ett annat tillfälle:

”Maria har vakat med moderlig ömhet över påveämbetet hos alla mina ärade föregångare. Var och en av dem har med pastoral vishet väglett Petri båt längs vägen av äkta förnyelse… Jag går denna eftermiddag till Piazza di Spagna till foten av den obefläckade avelsens staty… för att överlåta till henne den älskade staden Rom, Kyrkan och hela mänskligheten”. (12)

Himlens drottning? (Motivet är från Skattungbyn kyrka i Orsa. Foto: Andy)

Vi har alla ett ansvar

Många ursäktar den katolska kyrkan med att kritiken mest handlar om avarter i tredje världen. Uttalandena ovan visar att detta är helt fel. Hädelserna och det obibliska, falska evangeliet kommer direkt från högsta ledningen genom påven själv! Har vi råd att ignorera dessa hädiska uttalanden och arbeta för att denne man ska ena Guds församling som köpts med Jesu blod? Är det verkligen på detta sätt som bruden ska beredas för Messias bröllop?

Utvecklingen går nu med rasande fart. Är det meningen att vi ska verka för enhet bland alla kristna på påvens och den Katolska Kyrkans grund? Nej nu måste vi säga ifrån! Nyligen fick en pastor i norra Sverige ett mycket skakande budskap från Herren: ”Falsk enhet håller på att förkväva min brud!”

Om vi tiger nu så blir vi medbrottslingar till denna förförelse!

Jag riktar en utmaning till alla som läser detta. Ingen kan enligt min mening längre förhålla sig neutral till denna utveckling. Tiden har kommit då det är nödvändigt att ta ställning innan det är för sent. Antingen är du medskyldig till den utveckling som nu pågår med rasande fart, eller också står du upp för sanningen i Guds Ord och protesterar. Vi har alla ett ansvar i detta. Många väntar på din röst! Herren vill resa upp befriare. Du kan bli en av dem!

Antikrist kommer till slut att upprätta ett system där man varken kan köpa eller sälja utan att ta hans märke. Vi måste lära oss nu att ta ställning och inte kompromissa med vår överlåtelse till vår Mästare och vår inre övertygelse om vadsom är rätt och fel. När vi kompromissar ger vi automatiskt vårt stöd till det onda och dessutom trubbas så småningom vårt samvete av, så att vi till slut inte reagerar längre.

Endast den förföljda och den bibeltrogna församlingen får godkänt av Jesus i Uppenbarelseboken. Det är dags att beräkna kostnaden. Jag är övertygad om att vi till slut måste hitta tillbaka till församlingens ursprungliga rötter så som vi ser dem i Apostlagärningarna, om vi ska kunna klara oss från den sista tidens bedrägerier.

”Vaka alltid och be om kraft att kunna undfly allt det som skall komma och kunna bestå inför Människosonen.” Luk 21:36

Fotnoter

1. Den katolska läran att under nattvarden upprepas Jesu offer och man vänder sig i tillbedjan till det fysiska brödet och vinet som Jesu kropp och blod.
2. Dyrkan av Jungfru Maria.
3. Ted and Maureene Flynn, The Thunder of Justice, Signs of the Times, sid 213 (översatt från engelska)
4. Se http://kristenenhet.nu/
5. Påveämbetet
6. Den katolska nattvarden. Se fotnot 2 ovan!
7. Uttalande av Johannes Paulus II under ”The International Eucharist Congress”, den 21 juni, 2000 återgivet av L’Osservatore Romano, den 28 juni, 2000
8. Pope John Paul II, Vittorio Messori, editor, Crossing the Threshhold of Hope, New York, Alfred A. Knopf, Borzoi Book, 1994, Sid 215
9. Marian Thoughts of Pope Bendict XVI,” Online posting: www.udayton.edu/mary/popesaying.html, University of Dayton’s Marian Page, Dec 4, 2005.
10. Our Lady of Guadalupe Receives Papal Visit – We Place Our Lives in Your Maternal Hands.” Online posting: www.zenit.org, May 13, 2005
11. Benedict XVI’s Homiliy on Feast of Assumption – We Have a Mother in Heaven,” Online posting: www.zenit.org, Nov. 21, 2005
12. ”Angelus: Mary Has Accompanied Church in 40 years since Council,” Online posting: www.asianews.it/view_p.php?1=en&art=4831, accessed Dec 8, 2005

Twingly

En del tycker det är märkligt och mycket oroande att Ulf Ekman inte besvarade S-E Daniel Nilssons tre frågor om ”den nya enheten” den 8 jan i Dagen. Detta har lagrats ovanpå kritiken mot Enhetens kyrka-deklarationen och Östanbäcks uttalat organisatoriskt färgade strävan att föra kyrkan in under påven. Även andra har i många bloggposter fört fram de logiska frågorna på det här ämnesområdet. Detta är bakgrunden till videointervjun jag presenterar nedan. En del av det som sägs där kan somliga kalla spekulationer. Själv ser jag det som viktiga uttryck för en önskan om att Ulf Ekman ska komma ut med tydlig information om vad hans enhetssträvande innehåller och en stark maning till att han ska göra så. Så länge detta inte sker ökar faran för splittring.

Jag vill samtidigt mana kommentatorer att fundera noggrant innen kommentarer skrivs. Att omtala andra med etiketter ovärdigt en kristen är inte önskat här på bloggen, och kan du inte bemöta andras åsikter på ett sakligt sätt ombedes du låta bli att kommentera. Livets Ord med dess medlemmar och pastorer är människor som dig och mig, och oavsett vad andra än måtte mena så är de mina syskon även om vi ser olika på en del saker.

Intervju med S-E Daniel & John Nilsson from Andy on Vimeo.

Det du nu får se är en enkel draft, men ganska snart kommer vi ut med en bättre version med fler kameravinklar och lite snyggare presenterat än denna. Undertecknade hade dessutom migrän under intervjun.

Intervju / Uppsala from Andy on Vimeo.

Den som vill lägga in videon på sin egen blogg är naturligtvis fri att göra det. Gå in på min Vimeosida i så fall och hämta embedkoden.

Relaterade artiklar
Ulf Ekman om Gardells bok
Porträttintervju med Ulf Ekman i Svenska Journalen
Intervju om påven i Dagen

Intressanta nyheter? Foto: Andy©

Vi har en del kristna tidningar i detta land, och två av de mest markerade är väl troligtvis Dagen och Världen idag. Jag ska vara ärlig och erkänna att Dagen är min favorit då de inbjuder läsarna att delta i debatterna samt att deras kvalitativa standard är så pass hög. Detta gör att intresset för kristen media ökar tror jag. Världen idag har för mig inte fallit i smak och mycket beror på deras allt för starka koppling till trosrörelsen, samt att jag upplever att de i en del viktiga frågor tagit så starkt parti för den ena sidan på ett lite högmodigt sätt. Det jag frågar mig i denna artikel är om tidningarna undviker vissa nyheter i den tro att det inte intresserar läsarna, eller ligger det andra orsaker bakom besluten?

Nu vet jag att Dagen är kopplad till pingst och ska inte glorifiera dem onödigt mycket, men som läsare av Dagen känner man sig inkluderad på ett unikt sätt. I denna korta artikel kommer jag ställa några öppna frågor till dessa två tidningar, och efter flera år som bloggare i den kristna bloggosfären är jag övertygad om att det är fler än mig som delar essensen i det jag nu skriver, dock kanske inte de specifika sakfrågorna.

Jag hoppas inte att denna artikel tas som ett angrepp på de kristna tidningarna som generellt håller hög kvalitet. Det är endast mitt perspektiv jag för fram här för att om möjligt få till en konstruktiv debatt om vad som anses vara nyheter intressanta nog för den kristna allmänheten.

Livets Ord’s retreat på Berget

I dessa dagar befinner sig Livets Ords pastorer på St. Davidsgården i Rättvik, och där deltar de på en retreat som ledes av Per Mases. Per Mases är för många en kontroversiell präst som undervisar i djupmeditation, yoga och annat man som regel inte anser som en del av biblisk lära. Mases låter sig inspireras av zenmeditation och börjar varje dag med djupmeditation i lotusställning. Mycket har redan sagts och skrivits om Per Mases på denna blogg så jag ska låta bli att repetera.

Det som förundrar mig är de kristna tidningarnas uteblivna artiklar om Livets Ord’s pågående retreat. Jag har förståelse för att man säkerligen inte ser på detta med samma intresse som mig och andra medlemmar och ex-medlemmar i trosrörelsen, men då Ulf Ekman och Livets Ord har så stor inflytelse på skandinavisk kristenhet anser jag att detta borde belysas av fler än bloggare. Med tanke på att Ulf Ekman är så pass central i den nya ekumeniken och figurerar på konferenser, möten och sammankomster över hela Europa borde detta vara en nyhet att ta upp.

Då jag tog upp detta på bloggen tidigare framkom det att det var fler än medlemmar i trosrörelsen som reagerade på detta och 236 kommentarer vittnar om ett stort intresse för temat. Dagen har tidigare skrivit om Per Mases och olika reaktioner från läsarna strömmade in. Världen idag’s ansvariga utgivare varnade under sin tid i Magazinet för nyandliga och ockulta företeelser av det slaget Berget och Per Mases står för. Det verkar som han på denna punkt ändrat sig rejält, och önskar man fokus på allvarliga snedsteg inom kristenheten idag är det Dagen eller bloggarna som gäller.

Min fråga till både Dagen och Världen idag är varför man inte nämner denna retreat i sina respektive tidningar på något som helst sätt?

Ulf Ekmans samtal med Vatikanen

Jag kan heller inte se att kristen media omtalat de samtal Ulf Ekman deltar i under ledning av Vatikanen. Dessa samtal handlar om konfessionell identitet och har enheten som grund, och enhet med den romersk katolska kyrkan är det många i det kristna Sverige som vänder sig emot. Läser man vad som är målet för dessa samtal ser man fort att det är förberedelser för en officiell dialog med RKK.

Även detta har det varit förunderligt tyst om i kristen media och jag frågar varför? Kan det vara så att det rent kyrkopolitiskt är en allt för het potatis att man väljer att inte fokusera på dessa samtal? I april ska detta råd och vatikanens team mötas på nytt, men trots detta verkar det vara ointressant för kristen media.

”Dessa ledare inkluderade pastor Ulf Ekman från Sverige och John Noble från England, Dr Eric Belcher, Dr Lonnie Laughlin och Dr John Cathart från USA. “Förberedande Konversationer” ses som ett förberedande stadium för ordentliga officiella dialoger, som den katolska kyrkan redan har med de stora kyrkosamfunden inklusive Pingstkyrkan.”

Jag saknar att dessa frågor lyfts fram av de kristna tidningarna och är intresserad i att veta varför man väljer att inte skriva om dessa två specifika händelser som nämnts här ovan. Jag kan inte förvänta att man ställer samma frågor och drar samma slutsatser som mig, men det bör inte vara en orsak till att man inte skriver om det. Jag tror att intresset för nyheter liknande det jag nämnt här ovan är större än de olika redaktionerna möjligtvis tror, och hoppas de tar kritiken som framförts här på ett positivt och konstruktivt sätt. Sverige behöver kristna tidningar som vågar skriva om sådant som också kan uppfattas som obehagligt. Det gör dem till stor grad idag också i och för sig, men trots detta efterlyser jag ännu större bredd.

Skriver inte tidningarna om det som borde vara nyheter gör bloggarna det, men det bästa är ändå om tidningarna gör det. Undervärdera inte bloggarna och vad de kan åstadkomma. I många länder tar de över där traditionell journalistik tidigare var dominerande. Det är snart april…

Länkar

http://www.dagen.se/dagen/Search.aspx?q=Per%20Mases
http://www.glandberger.net/2008/11/ulf-ekman-jesus-och-buddha/
http://www.glandberger.net/2009/01/jassa-ulf-ekman-besvarar-kritiken/#more-1243
http://www.ccr.org.uk/archive/gn0809/nws.htm

Lägg märke till texten hos Dagen ...

Många kommer nog sakna en del av det jag tidigare annonserade att jag skulle prata med Åge om. Vi pratade om felaktiga läror i både katolicismen och trosförkunnelsen, och Åge tog bl.a avstånd från den omdiskuterade jds-läran. Vårt samtal innehöll så mycket mer än det som kommer fram här och jag hade hoppats att Åge skulle komplettera det som fattades. Olika orsaker ligger till grund för att så inte skedde, men jag publicerar ändå en del av samtalet vi hade.

/Andy

Den nya ekumeniken

• Något som verkar vara en förenande faktor i den nya enheten är att man försöker samlas kring en gemensam nattvardssyn. Det finns ju som du vet olika läror om nattvarden och några av dessa är transubstationsläran (katolska kyrkan), konsubstationsläran och realpresens. Dessa har olika utformningar men är överens om att det sker en förvandling och att Kristus verkligen är närvarande i brödet och vinet.

Tror du att bröd och vin förvandlas till Jesu fysiska kropp och blod?

- Det är ingen mystisk förvandling som äger rum och brödet och vinet behåller givetvis sina egenskaper. Det finns även dem som tror att dopvattnet är heligt men det är helt vanlig h2o – alltså vatten.

• Är det endast präster och speciellt utvalda och avskilda människor som kan dela ut nattvarden?

- Nej. Nattvarden är en stark minnemåltid där vi som troende bryter brödet och dricker vinet och är inte förbehållet ett speciellt prästerskap. Nattvarden kan firas och delas ut av alla troende oavsett vilken funktion de har i Guds församling. De första kristna delade nattvarden med varandra i hemmen och det står att de gjorde det varje dag. Fira nattvard så ofta du kan. Jag tror det ligger en dimension av hälsa och läkedom i nattvarden.

• Är det fel att söka enhet genom olika gemensamma bekännelser och dogmer man accepterar? Är det den enhet Jesus bad om i Joh 17?

-Vi som är frälsta har redan enheten i och genom Jesus Kristus. Jag anser det är fel med enhet och ekumenik som baserar sig på gemensamma bekännelser och trossatser.

• Tycker du det är ok att använda sig av andra religioners meditationstekniker och överföra dessa till ett kristet sammanhang så som vi ser att många retreatgårdar runt omkring i Skandinavien gör?

- Jag tycker inte detta är ok och det är inget jag vill rekommendera.

Kritik mot nådesundervisningen

• Det har framkommit en del kritik mot nådesförkunnelsen och del del av denna har gett sig uttryck i att det inom OKS skulle vara ok att dricka sig full och i allmänhet leva ett ganska utagerande liv då man ändå kan lägga detta under nåden. Vad är din kommentar?

- Det finns givetvis människor som använder nådesundervisningen som ursäkt för att leva ut synd de redan har och heller inte önskar göra upp med. I OKS fokuserar vi på hur gemenskapen med Jesus också visar sig i form av Andens frukt. Vi tar avstånd från allt missbruk av förkunnelsen som skulle tillsäga att det är ok att leva ett köttsligt liv. Människor som gör detta representerar på inget sätt det vi står för.

• Ett annat påstående är att ni anser att missionsbefallningen inte gäller längre. Stämmer det?

-Detta stämmer överhuvudtaget inte alls! Vi tror definitivt på att gå ut och vinna människor för Kristus.

• Flera av bloggens läsare har föreslagit dig som gäst under en samtalskväll med Ulf Ekman. Skulle du kunna tänka dig att möta honom och samtala om nådesförkunnelsen och liknande frågor?

- Det vore nog både bra och intressant tror jag för att kunna reda ut en del missförstånd som verkar ha uppstått. Om det kommer en inbjudan från Uppsala tackar jag gärna ja.

Åge Åleskjær & Andy

Vatikanen

I Magazinet från mars 1992 finns det en mycket intressant artikel skriven av just Ulf Ekman. Den heter ”Framtidens Europa”. I artikeln skriver Ekman om enhet på tre områden i Europa, och jag återger här under delar av hans varning. Det är jag som markerat delar av texten med fet stil.

”Kortfattat så beskriver Bibeln Antikrists uppkomst med sitt rike som en slags kommande ”Führer” som har sitt politiska centrum i ett tiostatsförbund men påverkar ekonomiskt hela världen, flyttar sitt huvudkvarter till det heliga landet och vill förföra Guds folk. Men till sist går han mot sin egen undergång för Gud själv dömer honom och upprättar istället sitt rike. Plattformen kommer alltså att byggas för hans inflytelse och för hans rike. Var, hur och när? Titta på Europa idag! Helt plötsligt talar alla om ett förenat Europa. Detta tal om enhet gäller grundläggande tre områden.”

Först listar Ekman upp ekonomisk, politisk och millitär enhet, men det är de två andra områdena han skriver om jag vill fokusera på.

”För det andra religiös och kulturell enhet. Denna enhet strävar katolska kyrkan efter med all makt. Ingen religiös institution idag arbetar så medvetet med detta som katolska kyrkan. Man har kontakt med i princip all avfällig protestantisk kristenhet för att förena dessa med Rom. Samtidigt är det den katolska kulturen som genomsyrar de länder som ivrigast förespråkar EG. Och de politiska partier som driver linjen hårdast är alla kristdemokrater (läs: katolska demokrater).

För det tredje ökar New Age -inflytandet med sitt ”networking” i Europa. Här kopplar man med  politiker, affärsmän och s k kristna religionsföreträdare… [...] Det fjärde riket och djuret i Danielsboken var Romarriket. Det står inte att det skulle tyna bort utan plötsligt krossas av stenen från himlen (Dan 2:35, 7:11). Det Romerska riket tynade bort historiskt sett, men dess inflytande har bevarats i Europa inte minst genom bildningssystemet, lagstiftningen och framför allt genom den romerska-katolska kyrkan. Detta rike är nu på väg upp igen. Genom hela Europas historia har man försökt att åter upprätta det och nu är det på väg. Det är ingen slump att EG:s begynnelse är Romfördraget, ingånget i mars 1957. Man bildade EG i Rom! Att EG idag har mer än 10 stater är av mindra betydelse. Några förändringar är fortfarande att vänta! Vad som är viktigt att se att en ekonomisk, politisk, kulturell och ockult enhet kommer att bli en statsfederativ plattform för Antikrists framträdande!” 

Från artikeln "Framtidens Europa" i Magazinet mars 1992

Idag är Ulf Ekman en central aktör för det han en gång så starkt varnade för och möter katolska kyrkans officiella representanter som arbetar för denna enhet – en enhet som Ekman 1992 sa var förberedelser för en plattform för Antikrist.

Är enhet med katolska kyrkan förberedelser för Antikrist?

Frågan kan nog provocera många men är absolut relevant och nödvändig att ställa. För cirka ett år sedan var det en person som skrev till mig i ett mail att det gjorde just detta. Då ansåg jag att detta var så pass spekulativt att jag valde att avvisa det. Nu har tiden gått och bilden framträder allt tydligare och jag avvisar inte påståendet längre. Det är allvarligt, mycket allvarligt! Jag har väntat med denna artikel i flera veckor, dels pga tidsbrist men också för allvarlighetsgraden i det som nu framförs. Personligen tror jag att Ulf Ekman har gått väldigt snett och vi kan inte annat än be till Gud. Är Ulf Ekman delaktig i det han profeterade om för ett antal år sedan? Jag vill själv inte besvara frågan utan hellre uppmana till förbön för både Ulf Ekman och våra länder i Skandinavien.

Enhetens kyrka

Här under återger jag ett utdrag från Östanbäck klosters julbrev 2007. Lägg speciellt märke till det jag har markerat med fet stil. Att Ulf Ekman skulle stödja Enhetens kyrka ekonomiskt och dessutom vara en av projektets pelare utan att ställa sig bakom visionen är långsökt. Jag tror helt enkelt inte på det, och tänker du efter signerade Ekman uppropet där många av de kristna samfundens representanter ställde sig bakom visionen. Läs Världen idag från 23 januari 2008 så ser du det själv. Det Caessarius säger här under är att det bara finns ett alternativ för enhet – återförening med katolska kyrkan i Rom. Det är även i enlighet med den organisation Caessarius var med att etablera 1965 – Förbundet för Kristen Enhet. Jag har tidigare inte sett formuleringarna som återges här under förrän en vän uppmärksammade det för mig i ett mail nyligen. 

”A propos globalt nätverk och Enhetens kyrka kunde jag som skriver med andra i biskoparna Bertils och Anders’ samtalsgrupp om det gemensamma arvet vara med om ett viktigt möte på Laurentiistiftelsen i Lund måndagen efter Allhelgona.i FKE:s regi. Michael Root, direktor för Center for Evangelical and Catholic Theology efter grundaren Carl Braaten, som jag i sällskap med Benjamin Ekman träffade förra sommaren i USA, ledande amerikansk luthersk teolog, f n dekan för det lutherska seminariet i Columbus, South Carolina, och under tio år professor vid det ekumeniska forskningsinstitutet i Strasbourg, med mångårigt deltagande i både den internationella och den amerikanska luthersk-katolska dialogen.

Där fattades beslut om att bygga ut och kombinera de existerande nätverk som finns av lutherska och anglikanska teologer och kyrkomän med andra från olika protestantiska samfund som är beredda att ställa sig bakom en deklaration med innehållet: Rätten och motiven till separat existens för de samfund som skildes från den romerska kyrkan vid 1500-talets reformation finns inte längre.

Vi uppfattar påven Benedikt XVI som talesman för den klassiska kristna tron och etiken i mötet med såväl den sekulariserade kulturen i Väst som med de andra världsreligionerna i Öst i långt större utsträckning än de som har makten i de kyrkosamfund vi tillhör. Och här förgrenar sig nätverket långt utöver de kretsar som kan betecknas som ”högkyrkliga” eller ”katolicerande”. Påtagligt är att den världsomspännande med böneveckan för enheten jämnåriga pingstväckelsen, som på 60-70-talen trängde in som karismatisk förnyelse i de traditionella kyrkorna och samfunden också sluter upp, nu kommer med i denna samling genom framträdande representanter, så som samlingen i uppropet för Enhetens kyrka just manifesterar.”

Läs resten på Östanbäck klosters hemsida 

Vart är den svenska kristenheten på väg egentligen? Vad måste till för att väcka dem som sover?

Ulf Ekman själv skriver i Dagen att han inte söker organisatorisk enhet med katolska kyrkan, men vad är det han egentligen söker när han träffar Vatikanens officiella representanter för att samtala om gemensamma bekännelser? Det är som jag tidigare påpekat det närmaste vi idag kommer det som troligen kan karakteriseras som organisatorisk enhet. Säger Ekman en sak och gör en annan i verkligheten? Mycket tyder på det.

Enhetens dolda ansikte

Enhet med katolska kyrkan varnades det för av väldigt många tidigare. Med bakgrund i den historik hon har både läromässigt och i sin förföljelse av de troende som inte accepterade hennes obibliska dogmer finns det all anledning att ropa ett varningens ord också idag. Jag tror inte att den enhet kyrkoledare söker med katolska kyrkan är den enhet Jesus bad om i Johannes 17. Och det smärtar mig att säga att jag faktiskt tror att denna enhet till slut leder till att Antikrist kan träda fram. Idag har många röster tystnat och en del upplåter t.o.m sina röster för det de en gång varnade för. Andra säger att de inte vill engagera sig i det som sker men hellre fokusera på det dem är kallade till. Det är bra, men jag tror inte att tystnad är rätt väg att gå. Bönens väg är oerhört viktig nu, men att fler ställer sig upp och talar emot den falska enheten som sprider sig över Skandinavien är också en viktig uppgift. Jan Lindhé i Citykyrkan i Örebro frågade för en tid tillbaka vart profeterna är? Har de tystnat eller sover de? Låt oss väcke dem iså fall.

”Den 13 augusti, dagen efter att Todd Bentleys separation offentliggjordes, skrev redaktör J. Lee Grady i Charisma Magazine om en framstående evangelist i pingströrelsen som hade ringt honom för att meddela följande: ”Jag är övertygad nu om att en stor del av den karismatiska rörelsen kommer följa antikrist när han kommer, för de har ingen bedömningsförmåga”".  (Från artikeln ”Karismatisk självkritik”)

Har vi förlorat bedömningsförmågan? En sak vet jag i alla fall, och det är att vi följer ledare när vi egentligen borde följa vårt hjärta. Vem följer du?

"Och draken gav det sin makt och sin tron och stor myndighet..." (Upp 13:2)

Länkar

Pontifical Council for Promoting Christian Unity
Centro Pro Unione 
Ulf Ekman i Dagen: Jag har inte talat om en organisatorisk enhet med katolska kyrkan
Dagen har en artikel om reliker
Dagen.se: Katolska kyrkan tappar medlemmar
Ulf Ekman med ny bok: ”Andliga rötter”
Linda Bergling: ”Enhetens frukt är hela kristenhetens ansvar”.