(Trykk her for norsk utgave)

”Göra vi då vad lag är om intet genom tron? Bort det! Vi göra tvärtom lag gällande.” (Svensk bibel 1917)

I den här artikeln ska vi kort studera kontexten runt denna vers för att finna ut om Paulus uppmanar oss att hålla reglerna i den Mosaiska lagen, som ju är en del av Torah. Paulus tar här upp en relevant fråga som många judar funderade över efter att ha hört hans budskap – ”Hur är det med Lagen?” Uppmanade Paulus till en laglös livsstil? Låt oss hoppa tio verser tillbaka i kapitel 3 för att se om kontexten kan ge oss ljus över saken.

Vers 21 ”Men nu har utan lagen en rättfärdighet från Gud blivit uppenbarad, en som lagen och profeterna vittnar om” [...]

…utan lagen? Judarna som läste detta hade i alla tider blivit undervisade av sina föräldrar och lärare om att Torah uppenbarar Guds rättfärdighet och vilja, och så kommer en skriftlärd jude och säger att denne rättfärdighet nu uppenbarats utan lagen!

Blasfemi! Hur kan Paulus hävda något sådant? Förkunnar han laglöshet och förfall?

Absolut inte! Han förkunnar Kristus – frälsaren som utsändes av sin Far för att upprätta den förlorade gemenskapen med Honom. Paulus hävdar att Skriften själv vittnar om en ny ordning där Guds rättfärdighet är att finna oberoende av skrivna bud och regler¹ En ny epok i Israels historia hade begynt. Paulus förklarar att Skrifterna vittnar om sin egen fulländan, att den haft en uppgift som fullbordats och getts vidare till Han som är uppfyllelsen och svaret på Torah och profeterna.

Vers 22 [...] ”en rättfärdighet från Gud² genom tro på Jesus Kristus, för alla som tror.”

Paulus hävdar med andra ord att Guds rättfärdighet blir oss till del genom tron på Messias – inte genom att hålla skrivna bud och regler (Torah). Skrifterna har inte förkastats, men uppfyllts. Hela Skriften vittnar om Messias, och den uppgiften kommer den alltid ha.

Vers 24 [...] ”och de står som rättfärdiga utan att ha förtjänat det, av hans nåd, därför att Kristus Jesus har friköpt dem.”

Inga människor, varken judarna genom lagen eller hedningarna utan, blir rättfärdiga inför Gud genom egna gärningar. Vi friköps utan att förtjäna det, vi förklaras rättfärdiga även om vi ständigt gör fel – Gud ser oss som rena och heliga på grund av att Jesu blod täcker över människornas överträdelser.

Vers 28 ”Vi hävdar att människan förklaras rättfärdig genom tro, utan laggärningar.”

Paulus lär att både ” lagen och profeterna vittnar om” Guds rättfärdighet, som nu uttrycks genom Messias eviga och fullkomliga offer. Genom att ha den tro som gjorde Abraham rättfärdig, upprätthåller vi det profeterna förutsade och som också Lagen visade genom skuggorna. Tror vi på det Moses skrev, tror vi också att Skrifterna vittnar om att Messias var den Mosaiska lagens ände och mål (Joh 5:45-46, Rom 10:3-4).

Torahns uppgift är inte längre att diktera hur judar och hedningar ska leva³, men att ge oss visdom ”så att du blir frälst genom tron i Kristus Jesus” (2 Tim 3:15b). Skriften förkunnar om Messias och det nya förbundet som upprättades vid Hans död och uppståndelse (Jer 31:31-34). Nådens tidsålder som judarna väntade på hade äntligen kommit (Luk 4:18-19) och slöjan som låg över de som läste Torah togs bort (2 Kor 3:13-18).

Vi erkänner att Torahn har fullfört sin uppgift som barnvakt och övervakare, och att den har vittnat sanningsenligt om verkligheten som kom vid Messias (Gal 3:24-25⁴). Skrifterna hade inte slagit fel, och judarnas skepsis mot Paulus besvarades med argument från Torah och Profeterna. De skriftlärda som beskyllde Paulus för att förpassa Torah till skräphögen mötte sig själva i dörren.

Torah pekar fram mot något nytt och bättre, ett arv vi får ta del av helt oförtjänt och av nåd – inte genom gärningar. Genom att ha denna förståelsen av Skrifterna upprätthåller vi Lagen, eller som 1917 översättningen uttrycker det – vi gör lag gällande. Vi gör inte detta genom att lägga oss under övervakarens krav, men genom att se på skuggorna av gestalten som pekar fram emot verkligheten – Messias!

1. vers 22 [...] som lagen och profeterna vittnar om [...]
2. Rättfärdighet utan Lagen
3. Den uppgiften har övertagits av Anden, vår talesman som vi fått som pant på vårt arv (Joh 16:7-10, Ef 1:14)
4. ”Så blev lagen vår övervakare* fram till Kristus, för att vi skall förklaras rättfärdiga av tro.” *paidagōgos, a tutor i.e. a guardian and guide of boys. Among the Greeks and the Romans the name was applied to trustworthy slaves who were charged with the duty of supervising the life and morals of boys belonging to the better class. The boys were not allowed so much as to step out of the house without them before arriving at the age of manhood. Les mer på Blue Letter Bible

Lagens giltighet

”Varför gavs då lagen? Den blev tillagd för överträdelsernas skull för att gälla tills avkomlingen skulle träda fram, han som löftet gällde. Den utfärdades genom änglar och lades i en medlares hand.” (Gal 3:19)

Vid första ögonkast kan man utläsa två ting i denna vers. Det första är att lagen gavs som ett tillägg till de löften Gud redan hade gett, och det andra är att detta tillägget hade en begränsad giltighet. ”…för att gälla tills avkomlingen skulle träda fram, han som löftet gällde.” Det grekiska ordet för tills¹ är ἄχρι och betyder fram till. Vad var det som enligt Galaterbrevet 3:19 skulle gälla fram till Kristus? Det var Lagen som gavs på Sinai. Detta är troligen ett av de mest citerade bibelorden i debatten om Lagen och används ofta som bevis för den ena sidans syn, men låt oss se på en del fler bibelord innan vi drar slutsatser baserat på korta utdrag.

Jesus fullbordade sin uppgift som det rena offerlammet som offrades en gång för alla för mänsklighetens synder, och samtidigt med detta upphörde Lagens funktion som uppfostrare (Gal 3:25). Mose lag finns kvar, men dess ursprungliga syfte gäller inte längre. Lagens funktion som uppfostrare avslutades med Kristus, för denna funktion var gällande i tidperioden från Sinai och fram till Yeshua Mashiyach. Nu har Kristus kommit, skuggan vi kan följa genom hela gamla testamentet har antagit verklig gestalt och trätt fram. Han har uppfyllt allt som profeterades om Honom i Profterena, Psaltaren och Lagen. Offertjänsten uppfylldes och avslutades med Jesus på Golgata. Hebreeerbrevet 10 talar om detta:

”Lagen innehåller endast en skugga av det goda som kommer och inte tingen i deras verkliga gestalt. Därför kan lagen aldrig genom samma offer som ständigt år efter år frambärs, fullkomna dem som träder fram. Skulle man inte annars ha upphört att offra? De som förrättar offertjänsten skulle då redan en gång för alla ha blivit renade och inte längre haft några synder på sitt samvete. [...] Så upphäver han det första för att fastställa det andra.”

Alla löften och profetior om Messias i GT har uppfyllts

Också Mästaren själv talar om hur alla löftena om honom uppfyllts, men trots detta missade många israeliter den Messias de väntade på. Många väntar fortfarande på Hans första ankomst, och fortfarande ligger det en slöja över judarna när de läser det gamla förbundets skrifter (2 Kor 3:14ff)

”Allt måste uppfyllas som är skrivet om mig i Mose lag, hos profeterna och i psalmerna.” (Luk 24:44)

I Efesierbrevet 2:14-15 talar Paulus om det som skedde på Golgata. ”Ty han är vår frid, han som gjorde de två till ett och rev ner skiljemuren. Detta skedde när han i sitt kött tog bort fiendskapen, lagen med dess bud och stadgar, för att av de båda i sig skapa en enda ny människa och så skapa frid.”

Det grekiska ordet som används för ”tog bort”  i detta bibelord, katargeō (καταργέω), kan översättas med ”avskaffa, upphäva, slopa; utplåna”, så det är ett ganska starkt uttryck för det som skedde². Jesus var det slutgiltiga offret och satte punktum för hela offertjänsten genom segern på Golgata. Därför har jag svårt för dem som talar för återuppbyggandet av templet och till och med att offertjänsten ska återupptas. Är inte Jesu fullkomliga offer tillräckligt? Sten Nilsson skriver  i sin bok ”Blodsförbundet”³ om det som skedde på korset. (Fet text är artikelförfattarens markering.)

”Klockan 3, när ljudet av lovsången på tempelplatsen tonar ut över staden, slaktas offerlammen för folkets synder, och deras blod stänktes på brännofferaltarets horn. I den stunden ropade Jesus högt: ”Det är fullbordat” och gav upp andan. Då rämnade förlåten i templet; det gamla förbundets lag och offerväsen fullbordades när Guds lamm offrades.”

I en artikel från 1999 skriver Dr. Jack L. Arnold om texten i Galaterbrevet 3. Just detta avsnittet tyckte jag var intressant, men inte allt han skriver om i artikeln håller jag med om.

”Utgjutandet av blodet från djur pekade fram mot Kristi död, det perfekta offret för synd. Liksom Abraham, frälstes Moses av nåd, genom tron på löftet om Messias som skulle komma. Men Moses bevisade, demonstrerade, och vittnade om sin frälsning genom att försöka hålla den mosaiska lagen som var Guds livsregler för Israel. Lagen perverterades/förvrängdes av judarna. Gud gav aldrig Moses lagen med tanken att någon (utom Kristus) någonsin skulle hålla den perfekt. Han gav den som livsregler för juden, aldrig som en väg till frälsning. Men judarna förvirrade snart hållandet av lagen med frälsning, genom att göra de två synonyma. Lag och tradition blev grunden för frälsning i den judiska tankegången.⁴

Har Lagens ursprungliga funktion förändrats?

Hur är det då med Lagen och dess funktion? Jo, den är uppfylld, fullbordad och funktionen är inte längre den samma som innan Kristus. Agapelagen är både starkare och har en högre standard än Mose Lag, men skillnaden är att vi nu har Författaren boende på insidan och hela tiden kan kommunicera med Honom. Nåden är inte till för att missbrukas för egna syften, men låt Guds nåd fostra dig till ett liv i Gudsfruktan så att du kan leva ett heligt och rent liv (Titus 2:11-13). Vi ska inte se ned på Lagen och förpassa den till skräphögen, trots att det inte längre är någon uppfostrare, men hellre tacka Gud för det vi nu har i Kristus Jesus. Det som betyder något är trots allt att man är en ny skapelse (Gal 6:15). Det är fantastiskt att kunna läsa det gamla förbundets skrifter och se hur de pekar fram mot Kristus, men det är ändå mer fantastiskt att vi kan förhålla oss till verkligheten och inte enbart skuggorna.

Guds Nåd ersätter Lagen och Profterna

Avslutningsvis vill jag dela en historia med dig som signaturen STEEN⁵ gjorde mig uppmärksam på för en stund sedan. Historien tar utgångspunkt i det mäktiga mötet mellan Jesus, Moses och Elia på berget Karmel, och låt oss läsa om händelsen.

”Sex dagar därefter tog han med sig Petrus, Jakob och Johannes och förde dem upp på ett högt berg för att vara ensam med dem. Och han förvandlades inför dem. Hans kläder blev skinande vita, så vita som ingen tygberedare på jorden kan göra några kläder. Och Mose och Elia visade sig för dem, och de samtalade med Jesus. Då sade Petrus till Jesus: ”Rabbi, det är gott för oss att vara här. Låt oss göra tre hyddor, en åt dig, en åt Mose och en åt Elia.” Han visste inte vad han skulle säga, så förskräckta var de. Då kom ett moln och sänkte sig ner över dem, och ur molnet hördes en röst: ”Denne är min Son, den Älskade. Lyssna till honom!” Och plötsligt, när de såg sig omkring, såg de inte längre någon utom Jesus.” (Mark 9:2-8)

De tre lärjungarna som Jesus tog med sig är en intressant del av denna historia, för poänget, som jag ser det, visas i dubbel betydelse i denna text, både visuellt och Jesu val av lärjungar som fick uppleva denna enorma händelse. Först uppenbarar sig Moses och Elia tillsammans med Jesus som hade förhärligats. Moses representerade Lagen, Elia Profeterna och Jesus representerar Nåden. Lärjungarna visste mycket väl vilka dessa var och vad de var representanter för, och när så Fadern sänker sig ned över dessa tre i molnet sker det något mäktigt. ”Denne är min Son, den Älskade. Lyssna till honom!” Efter detta försvinner Moses och Elia, men kvar finns Jesus.

Men nu kommer vi till det som jag aldrig tidigare hade upptäckt. Dessa lärjungars hebreiska namn har en betydelse  som bekräftar det som just inträffat inför deras ögon. Johannes betyder ”YAHWEH är nådig”⁶, Jakobs namn betyder ”ersätta, avlösa, komma i stället för; tränga undan (ut), utmanövrera⁷, och Petrus (Kefas) namn betyder ”sten”⁸. Sätter man detta samman till en mening som är förståelsefull i förhållande till kontexten får vi följande betydelse, men om det är så här man ska tolka det ska vi inte fastslå ännu:

Guds nåd (Johannes) ersätter (Jakob) stenen (Petrus).

Ser man på det som hände, alltså att Moses (Lagen) och Elia (profeterna) visade sig tillsammans med den förhärligade Jesus, och att Gud sa till dessa lärjungar att det var Jesus de skulle lyssna till, så kan man få en förståelse av att Lagens och Profeternas tid hade nått sin ände och att Nådens tidsålder nu etablerades (Luk 4:18-29, Jes 61:1-2).

Även evangelisten Lukas talar om detta då han skriver att ”Lagen och profeterna hade sin tid fram till Johannes,” (Luk 16:16a) och Johannes döparen beredde vägen för Messias, för Nådens tidsålder. Betydelsen av hans namn är heller inte oväsentligt. Sedan är det intressant att notera att samma namn kallades för pelarna i den första judeokristna församlingen, så att Nåden har en mycket speciell plats i och med försoningen är tydligt. Och när Jakob, Kefas och Johannes, som ansågs vara pelarna, förstod vilken nåd jag hade fått, räckte de mig och Barnabas handen som tecken på gemenskap. (Gal 2:9)

Givetvis kan man inte bygga en lära runt detta, men det var ändå mycket intressant att se. Om det finns någon som har studerat denna text och dess betydelse grundligare än oss, så är du välkommen att kommentera.

Slutsats och frågor

Mose lag hade en tidbegränsad funktion från Sinai och fram till Kristus, och har inte längre funktionen som uppfostrare. Lagen finns kvar så att vi kan se de olika skuggbilderna som finns i den, men verkligheten finns i våra hjärtan. Kristus har tagit sin boning i oss. Gud har flyttat ut från templet och in i våra hjärtan. Nu är det agapelagen som fostrar oss till att leva ett gudfruktigt liv inför Herren, inte skrivna bud och regler som säger oss vad som är rätt och fel. Det som betyder något är att vi är nya skapelser i Kristus Jesus, och det är viktigt att vi håller oss i Kristus och Hans Nåd. Det är nåden som fostrar oss nu.

• Har  Lagen (Mose lag) någon funktion idag anser du?
• Vad menas med att vi är lösta från Lagen?⁹
• Kan man bli rättfärdig genom Lagen och kan man falla ut av nåden genom att hålla sig till Lagen?¹⁰

Fotnoter

1. Läs mer om det grekiska ordet ”achri” i Blue Letter Bible
2. Läs mer om katargeō (καταργέω) här
3. Blodsförbundet – bibelns röda tråd, Sten Nilsson, sid 132, Livets Ords Förlag 1990
4. Den engelska originalartikeln finner du här . ”The shedding of the blood of animals pointed forward to the death of Christ, the per fect sacrifice for sin. Like Abraham, Moses was saved by grace, through faith in the promise of Messiah to come. But Moses proved, demonstrated, and gave evidence of his salvation by attempting to keep the Mosaic Law which was God’s rule of life for Israel. The Law was perverted by the Jew. God never gave the Law of Moses with the thought that anyone (except Christ) would ever keep it perfectly. He gave it as a rule of life for the Jew, never as a way of salvation. But the Jew soon confused the keeping of the Law with salvation, making the two synonymous. Law and tradition became the basis of salvation in the Jewish mind.” – THE MAJOR PURPOSE FOR THE MOSAIC LAW – A Study on Romans 3:19-20
5. Läs kommentaren här
6. Läs om Johannes namn här
7. Mer om Jakobs namn här
8. Mer om Petrus namn här
9. Se Rom 7:6 ”Men nu är vi lösta från lagen,eftersom vi har dött bort från det som höll oss fångna. Så står vi i Andens nya tjänst och inte i bokstavens gamla tjänst.”
10. Se bl.a Gal 5:4 ”Ni har kommit bort ifrån Kristus, ni som försöker bli rättfärdiga genom lagen. Ni har fallit ur nåden.”

Trykk her for å lese Norsk utgave!

Vad är Torah och vad innehåller den?

I våra Biblar presenteras Torah från 1-5 Mosebok¹. Dessa böcker innehåller bl.a Israels historia, lagar och profetior. Själva ordet Torah betyder instruktion/lära. Det kan vara värt at lägga märke till att dagens ortodoxa judar ofta räknar den muntliga tolkningen som en del av Torah, på lik linje med den skriftliga.². När vi använder begreppet Torah i denna artikel menar vi den skriftliga delen.

NT’s syn på Lagen (Torah)

[...] du känner från barndomen de heliga Skrifterna som kan göra dig vis, så att du blir frälst genom tron i Kristus Jesus. Hela Skriften är utandad av Gud och nyttig till undervisning, till bestraffning, till upprättelse och till fostran i rättfärdighet [...] 2 Tim 3:15-16

Paulus förkastar på inget sätt Torah. Orden till Timoteus uppsummerar Paulus’ syn på Skrifterna på ett väldigt bra sätt. De innehåller nationens historia, lagar och profetior som han och alla från Israel memorerade från barnsben. Samtidigt hävdar Paulus att vi är lösta från Lagen (Rom 7:6). Varför rekommenderar då Paulus alla troende att läsa Torah när han samtidigt hävdar att vi är lösta från den?

Jo, därför att den vittnar om Messias! Paulus betonar detta i vers 15 när han säger att ”[Skrifterna...] kan göra dig vis, så att du blir frälst genom tron i Kristus Jesus.” Att utplåna Torah ville vara det samma som att ta bort grunden för deras tro. När Jesus skulle visa judarna att han var den Messias de väntade på, hänvisade Han alltid till Skrifterna, för det var en auktoritet som varenda jude erkände och hade den djupaste respekt för. Även Jesu efterföljare använde sig av Torah när de förkunnade det glada budskapet till sina landsmän (Apg 17:2-11, 18:24-28, Rom 15:3-4, 1 Kor 15:3-4).

Lagen (Torah) var med andra ord otroligt viktig när Jesus och alla hans efterföljare förkunnade. Den förkastades och glömdes inte.

Israel och Lagen

Tio Guds bud gavs, som de flesta vet, av Gud till Moses, och Lagens överordnade hänsikt var att leda Israels folk på Guds väg (2 Mos 24:12). Den adresserade ett problem bland israeliterna, och visade dem hur de skulle leva som Guds utvalda och heliga folk. Den gav också israeliterna små glimtar av det himmelska och gudomliga. Under vandringen med Gud i öknen fick de lagar och regler som var med att forma dem som nation.

Lagen gavs som en del av förbundet³ som Gud ingick med Israels folk.

”Han tog förbundsboken och läste upp den för folket, och de sade: ”Allt vad HERREN har sagt vill vi göra och lyda.” Då tog Mose blodet och stänkte på folket och sade: ”Se, detta är blodet i det förbund som HERREN har slutit med er i enlighet med alla dessa ord.” 2 Mos 24:7-8

Avtalet gick ut på att JHVH⁴ lovade att vara Israels Gud så länge de höll förpliktelserna som fanns nedtecknade i Hans lag. Folket proklammerade frimodigt att de skulle klara att hålla buden och rättsreglerna som Gud hade visat Moses, och därmed ingick de et förpliktande avtal (2 Mos 24:3). Torah’s hänsikt var att undervisa Israel om Guds väg och Hans standard⁵

Även det Nya Testamentet bekräftar Torahns värde. Paulus var en lärd jude med stor insikt och förståelse i Skrifterna och judarnas historia, och i Rom 7:12 beskriver han Torahn så här: ”Lagen är alltså helig och budordet heligt, rättvist och gott.” Han erkänner med detta att Guds Lag uttrycker något som är heligt, gott och rent.”

Guds Lag gavs med andra ord till Israel som en viktig del av förbundet de ingick med Honom. De förpliktade sig att överhålla den för att förbli under Guds beskydd och ledning.

Messias tolkar Torah på ett nytt (och provocerande) sätt

Judarna har alltid haft ett dynamiskt förhållande till Guds Ord. Rabbiner var (och är) kända för att promotera sin syn (efter mycket studier och livserfarenhet) för att utifrån detta välja efterföljare som de ansåg kvalificerade att vidareföra hans personliga tolkning av Torah. När Skriften lästes i synagogorna var det vanligt att samtala och tolka den i gemenskap för att så uppnå en god förståelse av Torahns mening.⁶.

Jesus sågs på som en rabbi. Hans utläggning av Torah provocerade de skriftlärda medan folket undrade sig. När Han utvalde sina lärjungar behövde Han inte be dem två gånger, och de släppte gladeligen det de hade i händerna när de betroddes med en sådan ära. När Jesus talade i synagogorna väckte Han mycket uppmärksamhet eftersom Han la ut Skrifterna på ett nytt och revolutionerande sätt. Han läste till och med profetior från Jesaja som om det gällde Honom själv (Luk 4:18-22)! Det var inte konstigt att folket undrade vem denna nya lärare var (Joh 7:15).

Nytt förbund med nya och bättre löften

Se, dagar skall komma, säger HERREN, då jag skall sluta ett nytt förbund med Israels [Jakobs] hus och med Juda hus, inte ett sådant förbund som jag slöt med deras fäder den dag då jag tog dem vid handen och förde dem ut ur Egyptens land - det förbund med mig som de bröt fastän jag var deras rätte herre - säger HERREN. [יהוה JHVH, H3068] Jer 31:31-32 (Läs gärna hela kapitlet)

Jesus undervisade lärjungarna om detta nya förbund som utlovades i Profeterna (Luk 22:20⁷), och förklarade för dem att det var Han som skulle vara förbundsoffret som skulle återförena mänskligheten med Gud. Tiden som Profeterna skrev om hade kommit, och det höll på att hända rakt framför ögonen på lärjungarna och Israels folk! Torahns löften uppfylls! Jesus hävdade öppet att Han skulle instifta ett nytt förbund med Israels folk, ett förbund som skulle öppna dörren för en intim gemenskap med universums Skapare. Detta hade nationen sett fram emot helt sedan den upprättades (Joh 8:56). Paulus förklarar vad det nya förbundet innebär när han skriver till församlingen i Korint:

Han har gjort oss dugliga till att vara tjänare åt ett nytt förbund, som inte är bokstavens utan Andens. Ty bokstaven dödar, men Anden ger liv. 2 Kor 3:6

Rabbi Messias lärde lärjungarna att de var tjänare åt ett nytt förbund. Torah vittnar om att Moses fick Guds lag som en del av förbundet med nationen Israel (2 Mos 24). På samma sätt följer det med en ny lag (Joh 13:34⁸) i förbundet Jesus upprättade för hela världen. Vad har så hänt med buden som var knutna till det gamla förbundet?

Så upphävs ett tidigare bud, eftersom det var svagt och till ingen nytta. Lagen åstadkom ju inte något fullkomligt. Men ett bättre hopp har kommit, och genom det träder vi fram inför Gud.” [...] Så är också det förbund som Jesus har gått i borgen* för mycket bättre. Hebr 7:18-19, 22 (*Jesus blev den personliga garantin för det nya förbundet)

Artikelns hänsikt, samt frågor i ämnet

Denna artikel försöker se på olika bibelord som till det yttre kan se ut som motsättningar, men där målet är att finna harmonin i kontexten. Är du oense eller önskar utfylla detta med mer information, hoppas vi du använder kommentarsfältet till att utdjupa. Det du läst här ovan är ingen facit, men mer ett arbetsutkast. Ämnet vi genomgår under hösten är mycket stort och omfattande, och detta är bara en försiktig introduktion.

Nytt i och med denna artikel är användandet av fotnoter. Håll muspekaren över en fotnot så kommer den att visas. Trycker du sedan på länken kommer du till informationen bakom talet till fotnoten. Utforska gärna källorna som uppges för att lära mer om olika ord och begrepp det inte var plats till i texten. Här under har vi formulerat en del frågor som vi hoppas du vill samtala med oss om.

1. Är det skillnad på det nya och det gamla förbundet, och iså fall vilka?
2. Kan ett gammalt förbund gälla efter att det nya trätt i kraft?
3. Har det gamla förbundet en uppgift även idag?

1. Läs mer om Torah på Wikipedia
2. Begreppet Torah kan omfatta hela den skrivna samlingen av judiska lagar, och detta inkluderar den Skrivna och den Muntliga Lagen som inkluderar Mishna, Midrash, Talmud, inklusive kommentarer från senare tid. Denna definitionen av Torah anses som den vanligaste bland ortodoxa judar. Som regel kan du avgöra vilken definition som används genom att se på kontexten. Läs mer på jewishvirtuallibrary.org
3. Vi återkommer med en artikel som beskriver vad ett förbund är och hur det ingås. Önskar du mer kunskap om detta ämne rekommenderar vi boken ”Blodsförbundet – Bibelns röda tråd”, av Sten Nilsson
4. יהוה = Guds personliga namn, nämnt 6519 gånger i GT. Fler detaljer återfinns på blueletterbible.com
5. Detta ämne ser vi närmare på i en senare artikel.
6. A few (very few) of the most outstanding Beth Midrash students sought permission to study with a famous rabbi often leaving home to travel with him for a lengthy period of time. These students were called talmidim(talmid, s.) in Hebrew, which is translated disciple. There is much more to a talmid than what we call student. A student wants to know what the teacher knows for the grade, to complete the class or the degree or even out of respect for the teacher. A talmid wants to like the teacher, that is to become what the teacher is. That meant that students were passionately devoted to their rabbi and noted everything he did or said. This meant therabbi?talmid relationship was a very intense and personal system of education. As the rabbi lived and taught his understanding of the Scripture his students (talmidim) listened and watched and imitated so as to become like him. Eventually they would become teachers passing on a lifestyle to their talmidim. Läs mer på followtherabbi.com
7. ”På samma sätt tog han bägaren efter måltiden och sade: ”Denna bägare är det nya förbundet i mitt blod, som utgjuts för er [...]”
8. ”Ett nytt bud ger jag er, att ni skall älska varandra. Så som jag har älskat er skall också ni älska varandra”.

Rom eller Jerusalem?

Detta är en fråga som ställts bland en del av dem som kritiserat den nya ekumeniken där målet tillsynalåtande ser ut att vara Rom, men den fråga jag vill ställa är om det endast är dessa två alternativen som finns och vad det i så fall innebär? För mig är inte Rom och den romersk katolska kyrkan något mål alls, då jag ser på den som en kyrka som i många avseenden förkunnar obibliska och till tider antikristliga doktriner utifrån min förståelse. Som vanligt önskar jag tillägga att Gud har människor innanför denna kyrka som tillhör Honom, och det är dessa jag tror han kallar på i Uppenbarelseboken 18:4.

Varför är inte Jerusalem ett mål, och vad innebär Jerusalem som mål? Jag har inte det kompletta svaret på frågan och förstår inte helt vad den hebreeiska rörelsen önskar med sitt budskap, men en del har jag både läst och förstått. Vad är det i de hebreiska rötterna som behöver återupptäckas? En del kallar Jesus för Yeshua, firar sabbath, går med kippa, anser att Mose lag fortfarande gäller och ska hållas, att templet ska återuppbyggas osv. Visst håller jag med om att religionen kristendom i många fall fallit bort från sanningarna i Guds Ord under de 2000 år som gått sedan Golgata, men att börja praktisera Mose lag och hålla sabbat som hednakristen är verkligen inte vägen att gå.

Ett hot mot evangeliet.

Jag har en vän i Oslo som heter Åge Åleskjær och som skrivit bok om friheten från Lagen (undertecknade står bakom den svenska översättelsen). I januari 2008 översatte och publicerade jag hans artikel ”De moderna judaisterna” på min tidigare blogg Aletheia, men du kan läsa den här hos mig. I artikeln säger han bl.a följande:

”En del kristna tror att Islam är det storsta hotet mot evangeliet. Jag tror de tar fel, för ingen annan religion har något att ställa upp med gentemot evangeliet. Då är judaisterna ett större hot, ganska enkelt för att de infiltrerar den kristna miljön inifrån. Judaisterna har förgiftat största delen av kristna miljö över hela världen, i alla kyrkosamfund och rörelser.”

Detta är ganska tuffa ord som fick många att se rött i debatten som följde, men det är nog nödvändigt med klartext när vi talar om det som Paulus i så starka ordalag vände sig emot, nämligen judaisternas intrång i de hednatroendes församlingar. Bloggen Aletheia har efter min avgång utvecklat sig att bli en blogg där det propageras för just det som Paulus varnade för. Varför vill jag då varna för denna form för kristendom? Jo, för att de blandar lagen med evangeliet och försöker påverka människor att tro att det är detta som är det rätta. Det är deras rätt att göra som de önskar iofs, men det är också andras rätt att säga ifrån om att man tror detta är ett avvik från det sunda evangeliet. Jag anser att man genom att blanda lagen med nåden förringar Jesu försoningsverk, och det är dramatiskt. I mina ögon är en del av skribenterna på Aletheia moderna judaister, och tonen i samtalet är till tider väldigt lite inbjudande för dem som inte håller med om skribenternas slutsatser, men kanske detta först och främst gäller signaturen Haggaj. (Till dem som måtte undra så skriver jag inte detta som hämnd för att Aletheia sparkade mig.)

Moderna judaister

Jag blev nyligen uppmärksammad på en websida som skrivit om detta och citerar från dem:

”Vi vet alla att i den tidiga kyrkan var det största problemet de hade ”judaisterna” som gick omkring och försökte övertyga de hednakristna att de måste lyda bokstaven i Gamla Testamentets lag. Detta ledde till haveri av tron hos många. Det var det största problemet de hade. Hela Galaterbrevet handlar om det – och många andra delar av Nya Testamentet. Det var en strid mellan den gamla Lagen – med dess subtila träldom– och den nya vandringen i Anden och nåden.

För några månader sedan publicerade vi en kristen kvinnas vittnesbörd som blev engagerad i en messiansk grupp som långsamt underminerade hennes tro på Jesus – och egentligen konverterade henne till en praktiserande jude – även fast de alla tänkte att de var ”messianska kristna”! Hon insåg senare att hon långsamt på nästan alla sätt hade ersatt sin tro på Jesus och Nya Testamentet med att hålla Torahn. Hon hade blivit ”judaiserad”! Och jag fruktar att detta håller på att hända med väldigt många kristna idag – på alla möjliga subtila sätt. Detta är precis vad Bibeln varnar för – att förlora ”enkelheten” i tron. Och det var därför som Paulus var så starkt emot judaisterna.”[...]

Janne Ohlin, som driver sidan, skriver en del om Aletheia och undertecknade i texten som följer, och jag rekommenderar att du läser vad som står där. Det är bra att flera reagerar på detta, för det är som sagt ett avvik från evangeliet som behöver uppmärksammas. Det låter intressant med de hebreiska rötterna, men när det visar sig att dessa rötter i praktiken handlar om att hålla lagen, sabbaten och de judiska högtiderna så behöver man reagera.

Paulus varnade i en del av sina brev för judaiseringen, och hela Galaterbrevet handlar ju som känt om detta. Till och med högtiderna deklarerade Paulus att han var fri ifrån, och låt oss läsa vad han säger om lagen, de judiska högtiderna, och sabbat, och här citerar jag flera olika översättningar.

So don’t let anyone condemn you for what you eat or drink, or for not celebrating certain holy days or new moon ceremonies or Sabbaths. For these rules are only shadows of the reality yet to come. And Christ himself is that reality. (Kol 2:16-17 New Living Translation)

Therefore let no one sit in judgment on you in matters of food and drink, or with regard to a feast day or a New Moon or a Sabbath. Such [things] are only the shadow of things that are to come, and they have only a symbolic value. But the reality (the substance, the solid fact of what is foreshadowed, the body of it) belongs to Christ.” (Kol 2:16-17 Amplified Bible)

You are trying to earn favor with God by observing certain days or months or seasons or years. I fear for you. Perhaps all my hard work with you was for nothing. Dear brothers and sisters, [f] I plead with you to live as I do in freedom from these things, for I have become like you Gentiles—free from those laws. (NLT Gal 4:10-12)

You observe [particular] days and months and seasons and years! I am alarmed [about you], lest I have labored among and over you to no purpose and in vain. Brethren, I beg of you, become as I am [free from the bondage of Jewish ritualism and ordinances], for I also have become as you are [[e]a Gentile]. You did me no wrong [[f]in the days when I first came to you; do not do it now].

Why, then, was the law given? It was given alongside the promise to show people their sins. But the law was designed to last only until the coming of the child who was promised. [...] Is there a conflict, then, between God’s law and God’s promises?[l] Absolutely not! If the law could give us new life, we could be made right with God by obeying it. But the Scriptures declare that we are all prisoners of sin, so we receive God’s promise of freedom only by believing in Jesus Christ. (Gal 3:19-22 New Living Translation)

Också den klassiska svenska översättningen från 1917 talar tydligt om att lagens tid endast var gällande från Sinai och fram till och med den som löftet gällde, alltså Jesus.

”[...] blev den efteråt given, för att gälla till dess att »säden» skulle komma, han åt vilken löftet hade blivit givet [...]

Så då återstår den grundläggande och återkommande frågan varför sökandet efter de hebreiska rötterna verkar leda till att kristna i stor grad lämnar det sunda evangeliet för att i stället fira de judiska högtiderna, sabbat osv, som ju endast är skuggbilder? Varför leva i skuggorna när Kristus är verkligheten? Varför hålla sig till lagen när Guds Ord så tydligt talar om att Mose lag gavs som ett tillägg till löftena, och att den faktiskt hade en begränsad giltighet fram till Kristus? Visst är det fantastiskt att läsa i Moseböckerna och se hur nästan allt pekar fram emot Kristus, så det handlar inte om en rädsla för Moses.

I avslutningen av Andrew Stroms text hos Janne Ohlin, säger han följande:

”Jag tror att precis som galaterna behöver många människor idag omvända sig från att försöka lägga till den gamla Lagen till deras frälsning – ibland på diskreta sätt – ibland väldigt mycket. Detta är inget vi kan leka med. Det kan vara ytterst dödligt. Om du är en som lägger till ”iakttagande av Torahn” till din tro, uppmanar jag dig att omvända dig.”

Åge Åleskjær skriver i sin artikel:

”För att både judar och hedningar skulle kunna närma sig Gud måste skiljemuren mellan judar och hedningar bort. Den skiljemuren var Moselagen. Den skilde judar från hedningar. Därför står det: ”Ty han är vår frid, han som gjorde de två till ett och rev ner skiljemuren. Detta skedde när han i sitt kött tog bort fiendskapen, lagen med dess bud och stadgar, för att av de båda i sig skapa en enda ny människa och så skapa frid.” (Ef 2:14-15) Wow! Därför blir judaisterna, som vill leda kristna in under lagen igen, ett hån mot Jesu Kristi kors!”

Under hösten ska jag ta för mig en djupare studie av detta ämne, så denna artikel ger långt ifrån någon helhetlig bild av detta med lag, nåd och den hebreiska rörelsen. Avslutningsvis vill också jag vill komma med samma uppmaning som Andrew Stroem – omvänd dig.

Relaterade artiklar
Israel och judarna
Är Israel Guds utvalda folk? – Del 2 & 3 av 6
Är Israel Guds utvalda folk? – Del 4 & 5 av 6
Är Israel Guds utvalda folk? Del 6 samt frågor
Lag, nåd och evangelium – gästblogg av pastor Yngve Bergström
Ska Kristna följa lagen?